Antalet kvinnor som lever i hemlöshet ökar, visar stadens senaste kartläggning. Resultaten pekar också på att den strukturella hemlösheten ökar, där orsakerna inte är missbruk eller psykisk ohälsa utan brist på billiga hyresboenden.
Socialförvaltningen genomför vartannat år en kartläggning av hemlösheten i Stockholm. Enligt årets kartläggning, som gjordes i september, lever 2 439 personer i hemlöshet. Fram till i år, när antalet hemlösa har ökat med 19 personer, har hemlösheten minskat sedan kartläggningarna inleddes 2004.
– De så kallade traditionella målgrupperna, till exempel missbrukare med komplex problematik, har i högre utsträckning fått tillgång till mer stadigvarande boendeformer som försöks- och träningslägenheter, säger Linn Hemmingsson, utredare vid socialförvaltningens avdelning för stadsövergripande sociala frågor.
Om en person som söker bistånd till boende inte uppges ha något annat stödbehov, som vård för missbruk eller psykisk ohälsa, eller både och, så brukar man prata om att personen befinner sig i strukturellt orsakad hemlöshet, förklarar Linn Hemmingsson. Den gruppen har vuxit, visar kartläggningen, samtidigt som andelen hemlösa kvinnor ökat från 30 till 33 procent. Båda dessa trender syns även på nationell nivå.
– När vi tittar på vilka kategorier av boenden som kvinnor har befunnit sig i under mätdygnet ser vi att kvinnor är överrepresenterade till exempel som boende på hotell. Det är också fler kvinnor än män som bor växelvis eller stadigvarande med minderåriga barn. Vi gör ett antagande att den här ökningen främst består av ensamstående kvinnor med barn som befinner sig i strukturellt orsakad hemlöshet, säger Linn Hemmingsson. Hon påpekar dock att man ska vara försiktig med att dra långtgående slutsatser av kartläggningen, som görs under ett dygn och följaktligen bara ger en ögonblicksbild.
Karin Rolf är verksamhetsledare ledare på Klaragården, en dagverksamhet för hemlösa kvinnor.
– Vi har många nya kvinnor, både yngre och äldre, som kommer till oss. Det finns ju tak över huvudet-garantin, men många söker sig inte till härbärgen för att de inte vill bo i sovsalar.
Klaragården drivs i Stadsmissionens regi, som också erbjuder akutboenden.
– Vi försöker påverka dem till att göra om salar till enskilda rum, även om de blir små. Många säger att de vill ha en dörr att stänga om sig. Det skulle vi önska att de andra härbärgena också gjorde, då tror jag att många fler skulle söka den här hjälpen.
Enligt Linn Hemmingsson behövs flera olika åtgärder för att bekämpa hemlöshet.
– Naturligtvis så är det bristen på prisöverkomliga hyresbostäder som bidrar till att fler personer på egen hand inte kan skaffa sig tak över huvudet. Sedan behöver socialtjänsten fortsätta arbeta utifrån den handlingsplan som kommunfullmäktige har antagit, med bemötandefrågor, stöd, att undvika korta placeringar på hotell och så vidare.
