Zoom

En ny väg in i samhället

Anna Jonasson | Afan Abbas bor i en lägenhet på 40 kvadratmeter med sin fru och fyra barn, här med yngsta dottern Miral, 11 månader.

På Vintertullens genomgångsboende på Södermalm pågår ett pilotprojekt för att hjälpa de nyanlända ut i samhället. Socialt stöd, samhällsvägledning och rekryteringsträffar ska få dem att hitta egen försörjning och bostad inom två år.

Korridorerna i flyktingboendet Vintertullen på Södermalm är nedgångna. På några ställen skymtar betongen bakom den bortrivna tapeten. På plan 4, utanför stadsdelens kontor med glasväggar, sitter folk och väntar på sin tur. Någon vill få hjälp med att fylla i en blankett om medborgarskap, andra att betala fakturor, boka läkartid, kontakta försäkringskassan eller ansöka om kompletterande försörjningsstöd.

– Att placera ett sånt här projekt på ett genomgångsboende är nytt och banbrytande. Det är alltid fullt med människor som köar på drop-in tiderna. Målet är att de nyanlända inte ska vara beroende av socialtjänsten när etableringsfasen är över, säger Elisabeth Severholt, projektledare för integrationsprojektet på Södermalm.

I början fanns viss skepsis från grannarna mot att Vintertullen skulle bli genomgångsboende
I början fanns viss skepsis från grannarna mot att Vintertullen skulle bli genomgångsboende. Men nu är många engagerade och vill hjälpa till, bland annat genom att skänka kläder, möbler och leksaker. Elisabeth Severholt är projektledare för integrationsprojektet på Södermalm.Foto: Anna Jonasson

Sex personer i ett rum

Projektet kom igång i januari och är ett komplement till den samhällsorientering som ingår i etableringsprogrammet. Erfarenheter visade att det fanns ytterligare behov av vägledning under etableringsfasen, då de nyanlända får hjälp med bostad och försörjning, än den som redan erbjöds. Om projektet blir lyckat är ambitionen att sprida det som ett gott exempel på integrationsarbete inom staden. Alla som deltar har fått uppehållstillstånd, antingen permanent eller tidsbegränsat.

Afan Abbas från Djibouti är en av dem som sitter och köar. I dag har han fått hjälp med att kontakta Comhem om tv-abonnemanget. Han bor i en lägenhet på 40 kvadratmeter med sin fru och fyra barn. Alla utom den yngsta går i skola och förskola och har lärt sig bra svenska och fått kompisar. De två äldsta spelar fotboll i Hammarby.

Men påfrestningarna för familjen är fortfarande många, inte minst på grund av trångboddheten. En av döttrarna har medfödd hydrocefalus, vilket innebär att hon sitter i rullstol och inte kan prata.

– Vi trivs bra på Vintertullen men det är trångt. Hela familjen (sex personer) sover i ett rum. Min dotter som är sjuk vaknar tre eller fyra varje morgon och stör de andra barnen.

Afan har ett år kvar av etableringstiden. Efter det förväntas han ha hittat arbete och bostad. Sedan han kom till Sverige 2017 har han gått på SFI och varit pappaledig med den yngsta. I Djibouti arbetade han som kranförare och körde stora lastbilar i en hamn. I oktober börjar han praktisera på Myrorna.

– Mitt mål är att bli självförsörjande. Jag vill fortsätta lära mig svenska och jobba som kranförare. Jag behöver bara lära mig vissa svenska termer för yrket först.

Familjen har uppfyllt kraven för att få förtur i bostadsförmedlingen så han hoppas att de hittar en större bostad inom kort. Det viktigaste, enligt Afan, är att bo nära ett sjukhus eftersom dotterns sjukdom kräver regelbundna sjukhusbesök.

Familjen Abdi har inte fått några svenska vänner i Stockholm än
Familjen Abdi har inte fått några svenska vänner i Stockholm än. Men i Strömsund hade de många. Foto: Privat

Korttidskontrakt

I dag bor det 674 nyanlända på Vintertullen, som tidigare var ett äldreboende. Efter kraftiga regn som orsakade omfattande skador i byggnaden sommaren 2015, avvecklades det. I väntan på renovering uppläts det till genomgångsboende för nyanlända.

Precis som övriga bostäder som Stockholm stad tillhandahåller åt nyanlända, är bostäderna tillfälliga med korttidskontrakt och utan besittningsrätt, vilket innebär att hyresgästen inte kan få sitt hyresavtal förlängt när hyresvärden säger upp avtalet.

95 procent av hyresgästerna kommer från Syrien, övriga från Iran, Afghanistan, Kongo och Eritrea bland annat. 70 procent är barnfamiljer. Bland de boende finns analfabeter såväl som välutbildade som pratar mycket god svenska.

Ali, som kallas Zoran på kurdiska, trivs bra i Tanto, även om han inser att det blir svårt att hitta bostad på söder och i Stockholm efter etableringstiden
Ali, som kallas Zoran på kurdiska, trivs bra i Tanto, även om han inser att det blir svårt att hitta bostad på söder och i Stockholm efter etableringstiden.Foto: Anna Jonasson

Manpower intervjuar

För att hjälpa de boende att hitta arbete används flera metoder. Dels finns ett nära samarbete med arbetsförmedlingen Jobbtorg City vid Medborgarplatsen, där det finns en kontaktperson som är ansvarig för att förmedla extra tjänster som dyker upp, oftast inom vaktmästeri, förskola, skola, vård och äldreomsorg. Det arrangeras också frukostmingel för att de boende ska få kontakt med arbetsgivare på Södermalm.

Inom kort kommer Manpower till Vintertullen för en stor rekryteringsträff. De söker 150 lagerarbetare och kommer att göra snabbintervjuer på plats.

– De flesta vill verkligen jobba. De som säger ”jag tar vad som helst” brukar hitta ett jobb. Arbetsmarknaden ser faktiskt ganska okej ut, säger Elisabeth Severholt.

Hon brukar råda de nyanlända att inte tveka att ta ett arbete de inte skulle välja i första hand.

– Vilket arbete som helst duger som första arbete, om inte annat för att få referenser och lära sig hur arbetsmarknaden fungerar.

Men den kanske allra största utmaningen är att hitta boende, menar hon. Har man inte boende är det svårt att fokusera på jobb och utbildning. I hennes uppgift ingår att lära de nyanlända hur den svenska bostadsmarknaden fungerar. De boende får hjälp att ställa sig i kö till bostadsförmedlingar och att söka bostäder på kommunernas hemsidor. Ett problem är att många vill bo kvar i Stockholm, där det är betydligt svårare.

– Vissa har svårt att förstå hur bostadsmarknaden ser ut i Stockholm och vill att vi ska erbjuda dem bostad här. Visst förstår jag att det kan vara svårt att känna sig motiverad att flytta när man börjat etablera sig, fått jobb eller bra skola till barnen. Men vi försöker få dem att förstå att det är deras ansvar att hitta en bostad efter två år.

Anna Mölgård är samordnare för bostäder för nyanlända på Stockholms stadFoto: Micasa
Anna Mölgård är samordnare för bostäder för nyanlända på Stockholms stadFoto: Micasa

Många flyttar

Sedan projektet kom igång har 30 hushåll hittat bostad, bland annat i Norrköping, Arvika och Kramfors. Enligt Elisabeth är det inte omöjligt att hitta en bostad på bara några månader, till exempel genom HSB Spar.

– När vi lyckas få folk att förstå att de kan få ett förstahandskontrakt på en stor lägenhet i Värmland till exempel, väljer många till slut att flytta. Ett problem kan vara att hyrorna är höga.

Vad händer om de inte lyckas hitta någon bostad efter två år?

– Ingen kommer att hamna på gatan. De får bo kvar tills de hittat något. Ett halvår innan etableringstiden är slut sätter vi igång med riktade insatser och uppsökande verksamhet för att se att de är aktiva och gör vad de kan för att hitta något annat.

Hur det har gått för de första som påbörjade sin etableringstid hösten 2016 kommer man att kunna se först nu i höst och vinter. Vissa har fått etableringstiden förlängd genom föräldraledighet.

Enligt Anna Mölgård, samordnare för bostäder för nyanlända i Stockholms stad, söker sig många familjer tillbaka till de kommuner där de bott under asyltiden och där de skapat nätverk, medan ensamhushållen till större del flyttar inom Stockholms län.

– Generellt ser vi också att många hittar deltidsarbete samtidigt som de lär sig svenska och genomför sitt etableringsprogram, säger hon.

De senaste åren har Stockholm tagit emot och ordnat bostad åt drygt 6 000 nyanlända som fått uppehållstillstånd och anvisas från Migrationsverkets asylanläggningar ute i landet, eller som kommit som kvotflyktingar. Under 2018 ska staden ta emot och ordna bostad åt 1 882 personer. Just nu planeras det för modulbyggen på flera platser i Stockholm.

Öppet hus för grannar

När ett bygglov för tillfälliga bostäder åt nyanlända lämnas in bjuder Stockholm stad in grannarna till öppet hus. Arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen utbildningsförvaltningen, bostadsbolaget och stadsledningskontoret är på plats och informerar om de nyanländas väg in i samhället med arbete, försörjning, skola, förskola.

Stadsdelsförvaltningen och civilsamhället finns också finns med för att berätta hur grannar och frivilliga kan bidra till integrationen. När de nyanlända flyttar in finns ofta föreningar som ordnar aktiviteter som middagar, fotboll och insamling av cykelhjälmar, skolväskor eller kläder till barnen.

Enligt Anna Mölgård brukar de öppna husen vara välbesökta. Vissa är positiva men det finns också en del felaktiga föreställningar som kan skapa oro, menar hon.

– Vissa tror att det bara är ensamkommande män som ska bo där. Det finns också en rädsla för att folk inte ska ha något att göra. Men över 80 procent av de som anvisas till Stockholm är barnfamiljer. Var och en får en individuell etableringsplan med schemalagd utbildning och aktiviteter, barnen kommer att gå i skola och förskola. Så när alla väl flyttat in brukar det vara väldigt lugnt, säger hon.

45 kvadratmeter för tre

Första modulhuset i Stockholms innerstad invigdes i juni. Det ligger på den tidigare parkeringen vid Tantolunden på Södermalm och rymmer 22 lägenheter. Just nu bor 70 personer inklusive barn här. 80 procent kommer från Syrien och Eritrea, resten från Afghanistan och Kongo – och några är kurder.

Ali Akbar Abdi flyttade in med sin fru Bahar och femåriga dotter Vian för två månader sedan. De är kurder från Iran och bodde i den kurdiska delen av Irak i tolv år innan de kom till Sverige. Som aktiv kommunist och regimkritiker började det bli farligt för Ali i Irak, med återkommande attacker från Iran mot iransk-kurdiska oppositionsgrupper.

I Tanto bor familjen i en lägenhet på 45 kvadratmeter. Dottern har sovrummet och Ali och hans fru sover på en madrass i vardagsrummet som de ställer undan i garderoben varje morgon.

– Det är lite trångt men många bor fyra eller fem på samma yta så jag vet att vi har det bra. Det är fantastiskt att ha så nära till naturen och centrum. Min fru springer i Tantolunden varje dag och min dotter trivs bra på förskolan. Men jag vet att vi kommer att behöva flytta, säger han.

Köar i Västerås

Innan familjen kom till Stockholm bodde de på ett asylboende i Strömsund, där de väntade två år på att få uppehållstillstånd. Som politiskt aktiv trivs Ali bättre i Stockholm, där det finns fler möjligheter att engagera sig. Han skriver regelbundet artiklar om kvinnors situation i Iran, politisk islam och extremism och är med i flera politiska föreningar.

Hans etableringstid började för en månad sedan så i dagsläget har han nästan två år på sig att hitta jobb och bostad. I Irak arbetade han som producent och sändningsansvarig på en tv-kanal och hans fru Bahar jobbade som frisör. Just nu går de båda på SFI och har kontakt med Arbetsförmedlingen. De står i kö till Bostadsförmedlingen i Stockholm och två bostadsförmedlingar i Västerås, där de kan tänka sig att bo i framtiden eftersom det är enklare att hitta bostad där.

– Mitt mål just nu är att lära mig bra svenska och engelska. En politisk man behöver kunna språk. Helst vill jag jobba inom media men jag vet inte hur jag ska ta mig in i branschen. Tills vidare kan jag tänka mig att jobba med vad som helst.

Integrationsprojekt på Södermalm

Projektet pågår till och med december 2019. Om det blir lyckat kommer modellen att implementeras på samtliga genomgångsboenden i Stockholm. Tre samhällsvägledare jobbar här i dag.
Nyanlända har rätt till etableringsersättning och boende under två år. Om man efter den tiden inte hittat egen försörjning och bostad, får man söka stöd hos socialtjänsten.
Nyetableringsstödet ligger på 7 000 kronor per person och månad och kräver deltagande på SFI och heltidsaktiviteter åtta timmar per dag. Pengarna ska täcka alla utgifter inklusive bostad.
Hyrorna i Vintertullen är 7500 kronor/månad. Nyanlända har rätt att söka bostadsbidrag, etableringstillägg – eller kompletterande försörjningsstöd om man har barn.

Bostäder för nyanlända

Enligt bosättningslagen från den 1 mars 2016 är alla kommuner i Sverige skyldiga att ta emot och ordna bostad åt nyanlända som anvisas till kommunen av Migrationsverket.
Sedan 2015 har det kommit 6 211 nyanlända till Stockholm. 3 400 har för närvarande SHIS som hyresvärd och bor i modulhus, tidigare äldreboenden eller lägenheter som står inför upprustning. 1 500 har Socialförvaltningen som hyresvärd, bor i privata lägenheter eller på vandrarhem. Resten har flyttat vidare till egen bostad.
Under 2018 byggs det 330 genomgångsbostäder i modulhus i Stockholm.

Fler bostäder planeras i:

Beckomberga
Grimsta
Hagsätra
Hägersten
Hässelby värmeverk
Slakthusområdet Sätra
IP Örby
Källa: Stockholms Stad