Radar · Nyheter

Allt fler arbetande ansöker om bidrag till mat

En aktuell rapport från Sveriges Stadsmissioner skräder inte orden när det gäller det ökande antalet svenskar som uppsöker frivilligorganisationer för att kunna klara vardagen. Arbetslösheten minskar och landets ekonomi går bra, ändå är det rekordmånga som ansöker om skuldsanering och många stockholmare har svårt att få vardagen att gå runt.

María López* är ensamstående med två barn och bosatt söder om Stockholm. Hon arbetar inom vården, på obekväma arbetstider och har svårt att få pengarna att räcka till. Nyligen var hennes ena barn tvungen att uppsöka akut vård och räkenskapernas hållbarhet ställdes på hårt prov.

– Allt gick bra, men taxiresorna till och från akuten blev en saftig smäll. Jag hade egentligen inte råd, så jag fick ta av matkassan. Det finns helt enkelt inga marginaler, berättar hon för Syre Stockholm.

Plötsligt händer det. Vardagen kullkastas med allvarliga ekonomiska konsekvenser för redan trängda hushåll. Trots ihållande högkonjunktur och fortsatt minskad arbetslöshet bland inrikes- och utrikesfödda förblir andelen arbetande som svävar nära eller under EU:s fattigdomsgräns oförändrad.

EU-snittet är tio procent, i Sverige är siffran sju procent.

Lotta Säfström, ordförande för Sveriges Stadsmissioner, ser att allt fler behöver hjälp med grundläggande akuta behov som mat och kläder
Lotta Säfström, ordförande för Sveriges Stadsmissioner, ser att allt fler behöver hjälp med grundläggande akuta behov som mat och kläder.Foto: Adam Ihse/TT

Rekordmånga ansökningar

Mellan 2008 och 2016 ökade andelen svenskar med låg disponibel inkomst från drygt 13 till 16 procent, enligt SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. Kronofogden vittnar om rekordmånga ansökningar om skuldsanering från bosatta i Stockholmsregionen, särskilt sedan 2016 då nya regler gjorde det enklare att ansöka om och genomgå en skuldsanering.

Statistik över skuldsatta visar att andelen bosatta i kommuner som Danderyd och Täby är lågt – 1,1 respektive 1,4 procent – medan Botkyrka och Södertälje uppvisar betydligt högre siffror – här är antalet dokumenterat skuldbelastade 6,4 respektive 6,2 procent.

Max Wallenberg, pressansvarig för Kronofogden, understryker dock att siffran inte är någon bergfast sanning, utan snarare en hint om ett större mörkertal:

– Man skulle ju kunna tänka sig att hög andel skuldsatta automatiskt innebär många ansökningar. Men så är det inte alltid. Det innebär att många fler skulle kunna ansöka, säger han till Syre Stockholm.

Under valrörelsen blev ”social rörlighet” ett debattargument. För borgerligheten är utförsäljningar av hyresrätter och sänkta ingångslöner exempel på katalysatorer för framgångsrika klassresor. Vänstern och socialdemokratin pekar snarare på välfärdssatsningar och utbildningsmöjligheter som nycklar till sociala och geografiska dörrar.

Forskarvärlden har på senare år pekat på tydliga kopplingar mellan fattigdom, hälsa och brottslighet, där bakgrundsförhållanden binder starka band till kommande generationer och i siffror visar att särskilt pojkar som vuxit upp som fattiga senare varit kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken både som unga och vuxna.

Sedan 2016 har antalet ansökningar om skuldsanering i Stockholmsområdet ökat
Sedan 2016 har antalet ansökningar om skuldsanering i Stockholmsområdet ökat.Foto: Jessica Gow/TT

Barnfattigdomen ökar

Lotta Säfström, ordförande för Sveriges Stadsmissioner, menar att frivilligorganisationers roll har ändrats med åren. I stället för att bistå med ”guldkant” handlar det nu om att i högre grad hjälpa till med grundläggande akuta behov som mat och kläder. 56 procent av stadsmissionernas insatser går till människor som redan erhåller ekonomisk ersättning från allmänna välfärdssystem, men som ändå inte får ekonomin att gå ihop, visar Sveriges Stadsmissioners fattigdomsrapport för 2018. Och än värre är det stora antal människor som inte syns i officiell statistik, som lever i vad som bör benämnas som absolut fattigdom utan tillgång till välfärdssystemet och vars mänskliga rättigheter inte tillgodoses, och som politikerna inte uppmärksammar.

– Särskilt allvarligt är att barnfattigdomen ökar, då det finns starka samband mellan förutsättningarna i barndomen och den fortsatta utvecklingen i livet, säger Lotta Säfström till Syre Stockholm.

Antalet arbetande fattiga, så kallade ”working poor”, som söker sig till stadsmissionerna har också ökat, och i takt med allt högre trösklar för resurssvaga grupper drabbas fler människor, säger Maria von Sydow, pressekreterare för Stockholms Stadsmission.

– Allt fler barnfamiljer söker sig till oss för ekonomiskt bidrag. Siffrorna är alarmerande och tyder på att många har svårt att hantera basala behov, såsom kläder, mat och hyra. Barn riskerar att hamna i socialt utanförskap och löper högre risk att som vuxna drabbas av ohälsa, arbetslöshet och fattigdom. Det är mycket oroande och ohållbart, säger Maria von Sydow till Syre Stockholm.

Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Oro för barnen

För den ensamstående tvåbarnsmamman María López söder om riksdagshuset i centrala Stockholm ger just trångboddhet och obekväma arbetstider upphov till ihållande orosmoln.

– Jag tillbringar inte så mycket tid med barnen som jag känner att jag behöver, säger hon. Särskilt nu när den ena just har börjat skolan och den andra närmar sig tonåren. Men jag måste ju jobba, ibland väldigt sent om kvällarna. Det finns inget annat val.

*María López heter egentligen något annat.

Arbetande fattiga

Risk för fattigdom bland dem som arbetar: EU:s benämning av indikatorn är in-work-poverty och man pratar ibland också om working poor. Avser andelen av dem som är 18 år och äldre som arbetar och vars disponibla inkomst efter skatt är lägre än EU:s gräns för fattigdom.
Källa: SCB