Majoriteten av stockholmarna är positiva till kooperativa hyresrätter. Det visar en undersökning som SKB, Stockholms kooperativa bostadsförening, genomfört i Stockholms län.
57 procent av dem som svarade på frågan hade en positiv syn på den kooperativa boendeformen.
– Att i ett samhälle bygga blandat, med olika upplåtelseformer, såväl bostadsrätter som hyresrätter och kooperativa hyresrätter, skapar mångfald och är avgörande för ett hållbart samhällsbyggande, säger Yvonne Edenmark Lilliedahl, kommunikationschef på SKB.
SKB är en kooperativ hyresrättsförening med 89 000 medlemmar och den största privata hyresrättsaktören i Stockholm med cirka 8 000 lägenheter i staden och i fem kringliggande kommuner. Den kooperativa hyresrätten är ett mellanting mellan traditionell hyresrätt och bostadsrätt där medlemmar äger föreningen.
I den kooperativa hyresrätten hyr hyresgästen sin lägenhet på ungefär samma villkor som en vanlig hyreslägenhet, men den hyrs av en ekonomisk förening, en kooperativ hyresrättsförening. Det krävs medlemskap i föreningen. Lägenheterna tillhör föreningen på ett sätt som gör att de inte kan köpas och säljas, skriver branschorganisationen Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.
Enligt SKB finns tecken på att det kooperativa är på frammarsch – i ny tappning.
– Det blir allt vanligare att vi delar på saker; bilpooler, cykelpooler etcetera. Många talar om strömningar hos de unga att dela och utveckla tillsammans. Hållbarhet är ur flera perspektiv en naturlig del av kooperationen, säger Yvonne Edenmark Lilliedahl, SKB.
Under år 2019 inleds byggandet av 350 kooperativa hyresrätter; i Hagastaden, i Rosendal (Uppsala) och i Nockebyskogen i Bromma, skriver SKB. Framöver ska den kooperativa hyresrättsföreningen bland annat vara med och bygga hyresrätter i det nya bostadsområdet Skärholmsdalen. SKB:s del är 150–200 lägenheter av sammanlagt 800 bostäder.
– Socialt är den den kooperativa hyresrätten hållbar ur flera aspekter där mycket handlar om medlemmarnas engagemang och vilja att bidra tillsammans, både till varandra, till föreningen och till samhället. Dessutom återinvesteras överskottet vilket gör att vi kan bygga i såväl låg- som högkonjunktur, säger hon.
