Maktskiftet i Stockholms stadshus innebär en ny politisk kurs där den borgerliga alliansen tillsammans med Miljöpartiet får möjlighet att förvandla visioner till praktik. Huvudstadsregionen växer och bostadspolitiken kommer att prioriteras. De blågröna har inga planer på marknadshyror, men vill bekämpa segregation med hjälp av ”bostadskarriärer”.
Tidig morgon i södra Stockholm. Trafiken flyter fram längs gamla Södertäljevägen och en skock frusna lägenhetsaspiranter väntar på att hyresvärden ska komma och öppna dörren till en trerummare. Bostadspolitik diskuteras, särskilt i ljuset av det nya blågröna styret. Med maktskifte väcks frågetecken om en avreglerad bostadsmarknad, och fri prissättning, till liv.
I Stockholms stadshus ligger bostadsfrågan numera på moderaten Dennis Wedins skrivbord. Det nya bostadsborgarrådet vill se ”blandade upplåtelseformer i hela Stockholm” och berättar att maktskiftet öppnar dörrar för nybildningar av hyresrätter i ytterstadsområden.
– För mig är det i grunden en frihetsfråga, man ska inte behöva flytta från sitt bostadsområde för att kunna göra en bostadskarriär, säger han till Syre Stockholm.
En ”friare” bostadsmarknad skulle också generera större rörlighet, enligt Peter Englund, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
I en studie från 2017 menar Englund att kombinationen höjda bostadsbidrag, billigare mark och bättre utnyttjande av befintligt bostadsbestånd skulle bidra till att lösa upp många besvärliga marknadsknutar.
Olika boendeformer
Daniel Helldén, trafikborgarråd för Miljöpartiet, beskriver en samstämmighet mellan gröna och blåa i Stockholms stadshus där fortsatt stopp kommer råda för ombildningar av hyresrätter i Stockholms innerstad och närförorter.
Målet är att bygga ”10 000 klimatsmarta bostäder” per år, med jämn fördelning mellan bostads och hyresrätter.
– Vi vill se olika boendeformer, även kooperativ och kollektivhus. Allmännyttan ska fortsätta att utvecklas, säger Helldén till Syre Stockholm.
Återkommande politiska motioner i riksdagen har genom åren föreslagit en avreglerad prissättning med marknadshyror som följd.
Bland motionärerna syns centerpartisterna Annie Lööf, som då hette Johansson och ännu inte var partiledare, och Fredrick Federley, och tidigare moderata försvarsministern Karin Enström. Hyresgästföreningen har upprepade gånger kritiserat förslaget om en avreglerad hyresmarknad och vill i stället angripa bostadsproblemet ur en annan vinkel:
– Marknadshyror leder inte till fler hyresrätter, bara fattigare hyresgäster, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, i ett pressutlåtande.
Men trots borgerlig samstämmighet och att det inom Moderaterna finns kongressbeslut från 2017 om ”ett mindre reglerat hyressättningssystem i hela beståndet” kommer Dennis Wedin inte att verka för införande av marknadshyror i Stockholm:
Enighet inom de blågröna
– Nej, det finns inget parti i den grönblåa majoriteten som vill se marknadshyror i Stockholm i dag, meddelar Stockholms bostadsborgarråd och tillägger att Moderaterna vill se ta ett helhetsgrepp om bostadspolitikens alla delar. Med en blocköverskridande överenskommelse kring bostadsmarknadens funktionssätt.
Marknadshyror
Marknadshyror, det vill säga oreglerade månadshyror, är inget som något parti för närvarande aktivt föreslår i riksdagen, kanske främst på grund av ett brett motstånd bland väljare, oavsett blocktillhörighet. Däremot har enskilda riksdagsledamöter, till exempel Annie Lööf, motionerat om marknadshyror och Moderaternas senaste partikongress röstat för en politisk strävan mot marknadsanpassade hyror.
I Stockholm skulle marknadshyror innebära kraftiga hyreshöjningar, enligt en rapport från konsultföretaget Ramböll, i snitt 50 procent och så mycket som 80 procent i innerstadsområden som Norrmalm. I dag sätts hyror enligt det så kallade bruksvärdessystemet, där hänsyn bland annat tas till fastighetens och lägenhetens standard och läge.
Källor: Hyresgästföreningen, Ramböll, Aftonbladet, Handelshögskolan
