I veckan samlade nätverket Klimatpakten hundratals personer från olika företag och organisationer i Stockholmsregionen. I år ligger fokus på klimatpåverkan från transporter, mat och konsumtion. Tillsammans kraftsamlar de för att minska Stockholms klimatpåverkan.
Syre har pratat med Mattias Höjer, professor i miljö och framtidsstudier på KTH, som var en av talarna på konferensen.
Har stadens transporter blivit klimatvänligare, låt säga under 2000-talet?
– Jag har inte koll på vad som hänt totalt sett. Men man ju konstatera att trafiken fortfarande är starkt klimatpåverkande. Och vi måste sluta släppa ut klimatpåverkande gaser. Poängen är alltså att trots att till exempel cyklingen ökar, så är vi långt från de mål vi behöver uppnå.
Vad tänker du på konkret?
– Exempelvis är jag väldigt skeptiskt till planerna på att bygga en östlig förbindelse i Stockholm. Det är ett sätt att lägga mycket pengar på en investering som leder till ökad biltrafik, och detta i ett område som har de bästa förutsättningarna i landet för att många ska kunna klara sig helt utan egen bil.
– Ibland kanske man måste göra investeringar som ökar trafiken. Men i så fall måste man samtidigt genomföra åtgärder som kompenserar för ökningarna. Frågan om en östlig förbindelse bör inte över huvud taget diskuteras förrän det finns en plan för hur den kan kombineras med ett transportsystem utan växthusgasutsläpp.
– Om politiker försvarar en östlig förbindelse måste de alltså kombinera det med en progressiv miljöpolitik på andra områden och det har jag inte riktigt sett.
På andra områden inom transport då menar du?
– Inte nödvändigtvis, Det kan handla om fantastiska lösningar inom byggsektorn. Om politikerna tycker att det är så viktigt med att öka bilresande i Stockholm får man vara beredda på att dra ner på allt annat. För att upprätthålla bilresandet.
Trafiken står för en stor del av stockholmarnas klimatfotavtryck. Hur kan vi bli bättre?
– Tekniska lösningar är viktiga. Vi kan ha betydligt effektivare och mindre bilar. Det är väl ett snabbt steg att använda smartare teknik. Men det allra viktigast är nog att köra mindre bil förstås. Det finns tusen lösningar på det.
Hur mycket handlar det om ny teknik och hur mycket handlar om beteendeförändringar? Hänger det ihop?
– Teoretiskt går det att skruva tekniken så hårt att man faktiskt kan minska utsläppen med så mycket som det krävs. Men då kommer de tekniska lösningarna att bli väldigt dyra.
– Och sådana reformer kräver bred konsensus, acceptans och politisk vilja. Det kräver att människor är villiga att göra det.
Finns det något område inom transporten som kommit längre med att minska klimatutsläppen?
– Det har blivit fler cyklar och cykelbanor så det har skapat en förutsättning att minska klimatutsläppen. Men jag vill inte lyfta fram det ökande cyklandet som en lösning. För om cyklandet ökar och annan trafik inte minskar, så blir det ingen klimatåtgärd.
– Att ha högre kollektivtrafikandelar som mål duger inte heller. De kan vara höga men om bilismen ökar samtidigt är det ingen klimatåtgärd. Man måste se den totala volymen också.
Vad kan politikerna i Stadshuset göra för att göra det ännu bättre?
– Det finns massor att göra inom digitalisering. Man kan exempelvis bli bättre på att knyta ihop resekedjor via digitala tjänster där man kan se hur man tar sig fram på bättre sätt.
– Man kan också börja uppmuntra till att minska resandet genom att få igång lokala kontorshotell. Så att folk inte behöver resa lika mycket till sina jobb.
– Istället kan man cykla eller gå till sitt närmsta kontorshotell och fortfarande ha en social samvaro. Det är idéer som har funnits sedan 70-talet. Jag tycker man ska bringa liv i dem igen. Det finns skäl för det nu.
Något mer?
– Det finns ett mål med att Stockholm ska vara världens attraktivaste storstadsregion – det har man kopplat till att vi ska ha bättre flygförbindelser. Det tycker jag är stenålderstänkande. Vi kan inte bygga vår attraktivitet på det sättet. Det är farligt och ett sätt att bygga fast oss i ett flygberoende.
– Vi ska istället visa upp oss som världens bästa region på att använda vår digitala kompetens. Genom att göra det så kan man med digitala hjälpmedel nå varenda skrivbord i hela världen på noll sekunder. Stockholm behöver inte vara en sluten stad bara för att det inte finns direktflyg till varenda flygplats.
Vem vill ha mer flyg?
– Många företag upplever att det leder till fler och större affärer. Kortsiktigt kanske det är sant. Jag tror inte att det är dold agenda eller att de är allmänt onda, utan det handlar om att man prioriterar näringslivet utifrån kortsiktiga mål.
Men har de missat den digitala kompetensen?
– Vi är dåliga på det i dag, så på sätt och vis har de rätt. Men för varje generation och decennium som går blir människor bättre och bättre på att kommunicera på avstånd.
– Onlinespel är ett exempel på att vi blir bättre på det, eller rättare sagt mina barn och andra i den generationen. Den kompetensen kan man ta med sig i arbetslivet. De är vana att lösa komplexa uppgifter online med en kompis.
Det är representanter från 242 företag på konferensen. Är företag på riktigt benägna att ställa om?
– Det finns alltid en risk för green washing. Men det finns också en stark innovationskraft som är starkare och snabbare än vad den är inom exempelvis offentlig sektor.
– Min upplevelse är att människor kan vara en stor drivkraft i företag. Genom att faktiskt ha ett klimatfokus kan företagen attrahera fler drivna medarbetare.
Måste vi transportera saker så mycket?
– Nej! Det är alldeles för billigt att transportera saker. Därför finns det ingen anledning att inte göra det. Om det börjar kosta, så är det självklart att vi transporterar saker mindre. Om folk köpte mobiltelefon var fjärde år istället för vartannat år skulle vi halvera de transporterna.
