”Att utvisa laglydiga och låta mördare stanna fräter på asylrätten” var rubriken på en ledare häromveckan signerad GP:s ledarskribent Jenny Sonesson. Hon inledde med den retoriska frågan ”Är det rimligt att grova kriminella handlingar premieras med uppehållstillstånd i Sverige?” och tog sedan upp två aktuella fall: dels en palestinsk man som har kastat brandbomber mot Göteborgs synagoga och som skulle utvisas, men vars utvisningsbeslut nu har hävts av hovrätten eftersom de befarar att mannen kommer utsättas för någon typ av vedergällning från Israel. Dels en afghansk man som enligt egen utsago ska ha slagit ihjäl sin kusin med en sten i hemlandet, där Migrationsdomstolen har hävt utvisningsbeslutet på grund av den fara mannen utsätts för om han utvisas.
Sonesson anser att det är fullständigt orimligt att dessa personer ska få stanna i Sverige. Det verkar också vara så många andra resonerar. När Elin Ersson räddade en annan man från att utvisas till Afghanistan och det kort efteråt visade sig att mannen hade misshandlat sin familj så lät hatkommentarerna inte vänta på sig. Att Ersson inte kände till misshandelsfallen vid tidpunkten för utvisningen eller att mannen har avtjänat sitt straff för misshandeln tycks inte bekomma dem som hatar.
Den allmänna uppfattningen tycks vara att sköter du dig och är ordentlig så kan du få stanna i Sverige, men om du begår brott så ska du ut ur landet direkt.
I utlänningslagen står förvisso att en person kan uteslutas från kategorin ”övrigt skyddsbehövande” om det finns anledning att anta att hen har gjort sig skyldig till ett grovt brott. I fallet med den afghanske mannen som ska ha slagit ihjäl sin kusin är dock uppgifterna alldeles för knapphändiga för att man ska kunna avgöra detta. Migrationsverket tror inte ens på historien, Migrationsdomstolen tror på den men drar slutsatsen att mannen förmodligen har handlat i nödvärn. När det gäller den palestinske mannen har brottet skett i Sverige och därför är det rimligt att det är här han straffas, inte i ett land där vi vet att palestinier är extremt utsatta.
Sonesson ifrågasätter också om svenska domstolar verkligen har kompetens att göra komplicerade bedömningar av säkerhetsläget i andra länder, men missar då att detta görs hela tiden. Migrationsverket kommer ständigt med nya uppdateringar om hur säkert de anser det är att vistas i ett land, ofta på väldigt tveksamma grunder.
Jag kan så klart förstå om det sticker i ögonen på folk när de som inte gjort några som helst fel utvisas medan mördare får stanna. Men jag skulle önska att fler vågade stanna upp och tänka efter. Verkligheten är sällan svart eller vit, en person kan mycket väl vara både förövare och offer. Jag menar inte att personer som begått allvarliga brott inte ska straffas för dem, men i Sverige har vi trots allt kommit fram till att vi inte tycker att tortyr och dödsstraff är civiliserade metoder, och då borde vi väl tycka att detta ska gälla även för dem som kommer från andra länder?
”Så du menar att Anders Breivik skulle få asyl i Sverige om han var skyddsbehövande” skrev någon sarkastiskt på Facebook. Ja, det menar jag. Om Breivik hade kommit från ett land där dödsstraff förekom tycker jag att det hade varit bättre om han hade blivit dömd i Sverige istället, alldeles oavsett hur hemska jag tycker hans gärningar är.
”Öga för öga, tand för tand” heter det i Moseböckerna i Bibeln, och tyvärr tycks många fortfarande tänka efter den devisen. Jag skulle vilja be dem att bläddra fram några sidor till Nya testamentet där Jesus svarar: ”Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom.”
Right Livelihood-priset i år går bland annat till personer som kämpar för kvinnors rättigheter i Saudiarabien.
Danska politikers nedskärningar och försök att styra innehållet i dansk radio.
