Radar · Nyheter

Vattenbrist ställer krav på nya globala lösningar

Manipadma Jena/IPS | I Satkhira i Bangladesh har saltvatten trängt in i sötvattenreservoarer.

Snabbt växande ekonomier är törstiga ekonomier. Brist på vatten har blivit det normala i många delar av världen, säger Torgny Holmgren, chef för Stockholm International Water institute, i denna intervju med IPS.

Med klimatförändringarna, snabb ekonomisk och urban utveckling och dåliga odlingsmetoder i tillväxtekonomierna i Sydasien ökar bristen på vatten för många marginaliserade människor och jordbrukare.

År 2030 väntas efterfrågan på vatten vara dubbelt så stor som tillgången. Skogar, våtmarker, floder och hav förstörs i utvecklingens spår. Men det behöver inte vara så. Utvecklingen kan vara hållbar – grön.

Den tekniska utvecklingen är en viktig del för att kunna uppnå en hållbar vattenanvändning – oavsett om det handlar om en minskad vattenanvändning inom industrin eller jordbruket, eller att rena avloppsvatten. Låg- och medelinkomstländerna behöver hjälp från de utvecklade länderna för att kunna uppnå de hållbara utvecklingsmålen som gäller tillgång till rent vatten och sanitet samt en sund förvaltning av sötvattensresurser, men även andra mål där vatten har en avgörande betydelse.

Medverkande vid den 28 upplagan av internationella världsvattenveckan i Stockholm i augusti underströk att brist på vatten bidrar till fattigdom, konflikter och spridningen av vattenburna sjukdomar, liksom det försvårar tillgången till utbildning för kvinnor och flickor.

Kvinnor måste höras mer

Kvinnor har en viktig roll när det gäller insamlingen och skyddet av vattenkällor – de har ansvar för mer än 70 procent av de vattenrelaterade sysslorna och hanteringen av vatten världen över.

Men kvinnor har fortfarande små möjligheter att göra sig hörda när det gäller vattenförvaltningen i Sydasien, även om deras ökade deltagande skulle kunna lindra vattenkriser bland annat genom traditionell kunskap om småskaliga lösningar inom jordbruket som kan öka motståndskraften mot torka och tillgången till näringsriktig mat.

Torgny Holmgren, tidigare ambassadör med lång erfarenhet av arbete i Sydasien, talade om olika sätt att ta itu med framtida utmaningar, i denna intervju med nyhetsbyrån IPS.

IPS: Vilka åtgärder behöver ekonomier i Sydasien vidta för att skapa en hållbar vattenanvändning?

Torgny Holmgren: I Sydasien står många länder inför en stor brist på vatten genom att efterfrågan ökar till följd av växande ekonomier och växande befolkningar. En grundläggande aspekt är hur länder hanterar tillgången till vatten. Vi har sett att det finns länder med brist på vatten som hanterar tillgången på ett effektivt sätt medan det finns länder som har en stor tillgång till vatten men som missköter denna resurs.

– Ett exempel på någon som hanterat vattenresurser på ett effektivt sätt är Rajendra Singh från Indien som 2015 tilldelades Stockholm Water prize och som har arbetat i torra landsbygdsområden med att introducera traditionella tekniker för att samla upp och lagra regnvatten och återuppliva stora områden.

– Även om det mesta vattnet fortfarande används för produktion av mat används allt mer vatten av industrier och för energiproduktion.

– Eftersom konkurrensen om den knappa resursen ökar kommer vi behöva omstrukturera avgifter och fördelningen av vatten när det gäller olika användare eftersom hushåll och matproduktion måste få tillräckligt med vatten.

– Även förändrade bevattningssystem kan minska förbrukningen vilket forskning har visat. Om regeringar sänker subventionerna på el när det gäller pumpningssystem är jordbrukare mer noga med hur mycket grundvatten de pumpar upp.

IPS: Hur ställer sig Stockholm International Water Institute till frågan om tekniskt stöd från de utvecklade länderna till utvecklingsländerna för att skapa en hållbar användning av vatten?

Torgny Holmgren: – Vattenfrågan kopplar samman alla de hållbara utvecklingsmålen och är en verkligt global fråga. Om vi ser oss omkring ser vi liknande situationer i Kapstaden, Kina och Kalifornien.

– Det är sant att ny teknik utvecklas snabbt men en blandning av denna och traditionell och lokal kunskap fungerar bra. Vi behöver också anpassa traditionella tekniker till moderna behov och situationer. Droppbevattning har börjat användas mer i Sydasien, framför allt i Indien. Det är nödvändigt att uppmuntra spridningen av den tekniken. Hur industrier kan rena och återanvända vatten bör betonas mer.

– Den privata sektorn kan utveckla tekniken och skapa nya marknader. Regeringar kan skapa förutsättningar för att främja den tekniska utvecklingen och den kommersiella bärkraften. Några bra exempel på detta är den nya teknik där mobiltelefoner kan användas för banktjänster, tillgång till väderdata och rådgivning till jordbrukare i avlägsna områden.

Grön infrastruktur gör skillnad

IPS: Hur kan Sydasien på bästa sätt ta itu med obalansen mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till vatten och ge kvinnor ett större inflytande vid förvaltning av vattenresurser?

Torgny Holmgren: Det är viktigt att de som sitter vid makten arbetar för att främja en balans mellan kvinnor och män i utbildningssektorn och i organisationers beslutsstruktur. När projekt planeras och genomförs är det viktigt att undersöka vad olika beslut har för påverkan på män respektive kvinnor. En jämställd projektbudget är också ett viktigt verktyg för jämställdhet.

IPS: Hur kan det globala Syd – som står under tryck att öka BNP, som är i behov av större markområden, mer industrier och att lyfta miljoner ur fattigdom – lyckas hitta en balans mellan grön och grå infrastruktur? Vilken roll kan lokalsamhällen spela när det gäller att skapa grön infrastruktur?

Torgny Holmgren: När en by i Sydasien som har brist på vatten beslutar sig för att återplantera skog för att få mer regn i regionen och när regnet sedan faller – att de då samlar in regnvattnet – det är ett exempel på ett väldigt lokalt och grönt infrastrukturinitiativ. Om det görs i större skala kan det skapa en enorm förändring för människor och även för samhället i stort.

– Vi har länge arbetat efter antagandet att grå infrastruktur – dammar, vallar, ledningar och kanaler som byggts av människor – överträffar det naturen själv kan ge oss i for m av mangroveskogar, våtmarker, floder och sjöar.

– Grå infrastruktur är effektiv när det gäller att transportera och använda vatten för energiproduktion. Men asfaltering av våtmarkerna runt Houston har exempelvis minskat stadens förmåga att absorbera stora mängder vatten, vilket vi såg i samband med orkanen Harvey i augusti 2017. Vi har både behov av grön och grå infrastruktur och måste vara kloka när vi beslutar vad som bäst främjar våra intressen nu och i framtiden.