Lagom inför vegetariska världsdagen den 1 oktober är organisationen Djurrättsalliansen ute på universitet för att snacka vego.

Trenden att äta vegetariskt har ökat stadigt de senaste åren. Enligt Food and Friends Matrapport 2018 tronar vegetariskt kost på förstaplatsen som den ”Trendigaste maträtten”. Kokböcker släpps, veganska restauranger slår upp portarna och nya produkter duggar tätt på marknaden. Men fortfarande finns det en hel del frågor gällande veganism.

Många planerar att minska sin köttkonsumtion men känner sig kanske inte helt bekväma med att laga måltider baserade helt på vegetabilier.

För att inspirera fler att göra det och samtidigt kunna möta människors funderingar träffade Djurrättsalliansen förra veckan studenter på Stockholms universitet och KTH. Intresset var stort och det var många som tog emot materialet och genast började att läsa på.

Under den första timmen på Stockholms universitet delades 1 000 flygblad ut vilket var över förväntan.

– Det var väldigt förvånande att det gick åt så mycket på så kort tid, så det blev till att sätta sig på tunnelbanan och åka och hämta mer, säger Daniel Rolke, talesperson för Djurrättsalliansen.

Totalt delades 2 325 flygblad ut under första dagen, vilket är rekord för organisationen på en dag. Intresset kan ha fått draghjälp av att den svenskfödde amerikanen Vic Sjodin från den amerikanska organisationen Vegan Outreach deltar i universitetsbesöken. Vic har nått miljontals studenter på amerikanska universitet med information om veganism och har vanan inne.

Hur behandlar vi djur?

För att nå hållbarhetsmålen behöver köttkonsumtionen gå ner. Därför är det många som väljer att äta vegetariskt för klimatets skull.

Men det är även många som gör det för djurens skull. Önskan är att fler börjar tänka på hur vi människor behandlar djur.

Inom den svenska livsmedelsindustrin dödades förra året cirka 107 miljoner djur. Djuren föds upp på svenska djurfabriker för att sedan skickas till slakterier och avlivas.

– Vi människor utsätter djur för ett enormt lidande under tiden de lever och tar sedan deras liv, trots att vi inte måste. Djur är inte mat och vi människor behöver inte äta djur för att leva. Så varför gör vi det då och med vilken rätt utnyttjar och dödar vi andra individer? Det är fint att allt fler människor får upp ögonen för den här typen av frågor och väljer att ta avstånd från djurutnyttjandet, säger Daniel Rolke.

Fokus på yngre

Förhoppningen med universitetsbesöken är att få många att våga testa att leva veganskt. Det vore förstås en stor fördel samtidigt som undersökningar tidigare har visat att de som redan är mest positiva till vego är yngre personer.

På frågan om Djurrättsalliansen har några planer på att göra något liknande denna turné men där de når en lite äldre målgru pp, som kanske behöver informationen mest av alla, är att de arbetar för att nå dem också. Bland annat genom Vegomässan och veganutmaningen där man kan testa att leva veganskt under 28 dagar.

Givetvis är det bra om alla åldrar kan nås av budskapet men fokus just nu är att satsa på den yngre generationen.

Dels för att de många gånger är mer mottagliga för förändring men också för att det är genom att få dem att ändra livsstil störst framtida påverkan kan nås. Det är de som har flest måltider kvar att äta i livet och kan den generationen ändra på kostnormer får kommande generationer automatiskt ett lägre klimatfotavtryck.

– Vi ser ett stort intresse för veganism och djurrättsfrågor främst bland unga, därför känns det självklart för oss att vara på svenska universitet och högskolor för att inspirera allt fler att leva djurvänligt och kunna möta och samtala med dessa personer på plats, säger Daniel Rolke.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Man brukar säga att en hammare bara ser spikar. På samma sätt kan man se landets viltförvaltare som gevär som bara ser måltavlor. Som utomstående får man lätt intrycket att frågor kring vilda djur i Sverige endast kan hanteras med en devis – skjut dem. På bara två dagar har tre reportage som innefattar djur från tre skilda platser i vårt land skildrats, med en sak gemensamt. Djuren får plikta med sina liv när det finns andra alternativ.

Strax utanför tullarna i Stockholm finns ett ståtligt trähus med en fasad i cederträ. Huset är uppskattat av såväl arkitekter som förbipasserande och även en särskild hackspett. Denna har fattat så pass mycket tycke för byggnadens fasad att den gjort det som hackspettar gör bäst. Den har hackat hål i träfasaden och därmed orsakat omfattande kostnader för fastighetsägaren. Som entreprenör inom denna bransch har jag full förståelse för frustrationen över detta, men inte för lösningen. Länsstyrelsen har nämligen beslutat att hackspetten ska skjutas. Man har tydligen försökt skrämma bort den på diverse sätt men det har inte hjälpt. Jag undrar varför man inte har provat att locka in den i en fälla och transportera den långt från platsen, i hopp om att den ska hitta en ny, mindre känslig, träyta att hacka i? I stället ska man kalla in en jägare som ska skjuta denna fågel några stenkast från centrala Stockholm. Uppdraget lär inte vara populärt, man vill ju knappast råka träffa fel mitt i en tätort …

I Örebro län hittades en lodjursunge i ett fårstall. Den skrämdes i väg och kom tillbaka dagen därpå. Då tillkallades länsstyrelsen som sköt kattungen av “barmhärtighetsskäl” då den upplevdes vara apatisk. Lodjuret är rödlistat och klassificerat som ”sårbart” i Sverige. I flera delar av Europa flyttas just nu lodjur mellan länder för att återintroducera detta ikoniska rovdjur på platser där de försvunnit och hjälpa stammar som behöver nya gener, bland annat i Polen och i Kroatien. Det innebär att det finns vedertagna metoder för att omlokalisera dessa djur med hjälp av fällor och/eller sedering. Varför valde man inte att flytta lodjuret till en annan del av Sverige kan man fråga sig? Det enkla och raka svaret är; Därför att vi saknar den praktiken i Sverige. Och mer därtill, vi verkar sakna viljan.

Som kuriosa kan nämnas att i Holland påträffades en varg sovandes på en gräsmatta i ett villaområde i våras. Den sövdes och transporterades bort till en skog där den vaknade något omtöcknad. I Sverige hade det med största sannolikhet lett till, ja just det – skyddsjakt.

I Norrbotten har en sameby ansökt om ”förebyggande” jakt på åtta järvar för att skydda rennäringen. Det här är inte bara märkligt i sig, det bryter även mot EU-regler. Järven är också rödlistad och liksom lodjuret skyddad av Bernkonventionen. Vidare har Sverige bestämt att även järven ska omfattas av Art- och Habitatdirektiven. Det innebär att alla möjliga metoder måste ha uttömts innan man tillgriper det som kallas skyddsjakt. Att proaktivt söka skyddsjakt ställer sig i diametral motpol till definitionen av alla regler. Trots detta är metoden en allmän praktik i renbeteslandet och i våras sköts minst 44 björnar direkt efter att de vaknat ur sitt ide så fort de visat sig nära ett rengärde (i tillägg till 648 björnar i historiens största licensjakt i Sverige). En osmaklig krydda i sammanhanget är att det här oftast görs med inhyrda helikoptrar som betalas med skattepengar via länsstyrelsen.

Antalet rödlistade däggdjur och fåglar ökade med 50 procent mellan år 2000 (90 arter) och år 2020 (135 arter). Flera av dessa rödlistade arter jagas årligen. År 2021 sköts över 88 000 rödlistade djur. Att säga att vi är vårdslösa med vår fauna är en grov underdrift.
Vi behöver alla fundera över hur vi behandlar naturen och dess innevånare. Gör vi inte det kommer vi snart inte ha några vilda djur kvar. Och då kommer vi ångra att vi sköt den där hackspetten, oavsett hur ettrig den var.

Den nya lagen ger branschen för hundkött tre år på sig att avveckla sig. Om lagförslaget går igenom (det beräknas röstas igenom före årsskiftet) skulle hundköttsförbudet träda i kraft 2027.

Lagen kommer att kräva att hundgårdar, slaktare, handlare och restauranger lämnar in en avvecklingsplan till lokala myndigheter, skriver Washington Post.

– Nyheten om att den sydkoreanska regeringen äntligen är redo att förbjuda hundköttsindustrin är som en dröm som går i uppfyllelse för alla oss som har kämpat så hårt för att få slut på denna grymhet”, sa Chae Jung-ah från Humane Society International, som deltog i mötet, skriver tidningen.

Enligt jordbruksministern kommer det ges ”fullt stöd till bönder, slaktare och andra företag som står inför nedläggning eller övergång på grund av denna lag”.