Hur ska vi ha råd att bo i framtiden?

Hur ska egentligen studenter, unga vuxna, pensionärer och låginkomsttagare kunna hitta en bostad de har råd med?

Martin Ådahl, riksdagskandidat för Centerpartiet i Stockholm stad, är en av dem som förespråkar ”affordable housing” och han tycker att Stockholm borde satsa på att bli pilotstad. Tanken är att utforma en svensk variant av ”social housing”, en boendeform som många haft åsikter om och som i den svenska debatten fått ett skamfilat rykte. Man har bland annat menat att boendeformen passiviserar människor på grund av inkomsttaket för att få bo där.

Centerpartiets plan är att affordable housing-lägenheter ska finnas i vanliga bostadsområden och därför inte vara utpekande.

De ska ha nya regler för inkomsttak och en rimlig hyra, kanske till och med så lite som en fjärdedel av kostnaden. ”Så kan både studenter och vanliga människor få plats i vår region”, menar partiet. Statliga Boverket, som arbetar med frågor som rör samhällsplanering, byggande och boende, är inte främmande för att pröva olika typer av insatser för att vanliga människor ska ha råd att bo i en expansiv storstadsregion som Stockholm.

– Boverket ser positivt på att man på olika sätt försöker få till stånd prisrimliga bostäder och vi har ingenting emot att man försöker rikta dessa bostäder till de hushåll som behöver stödet bäst, säger Ulrika Hägred, expert på Boverket.

Unga bor kvar hemma

Just många unga människor som är beredda att ta ett kliv ut i vuxenvärlden har svårt att hitta en lägenhet. Enligt beräkningar bor cirka 213 000 unga människor i Sverige ofrivilligt kvar hemma på grund av detta.

Saffran Rohm, som är ordförande i Jag villhabostad.nu, menar att det finns bättre sätt att lösa bostadskrisen än med affordable housing:

– Slopa de höga inkomstkraven hos allmännyttan och bygg mer blandade områden med villor, hyreshus och bostadsrätter för att minska segregationen.

Hon ser inte affordable housing som ett alternativ utan är rädd för att det, trots löften, ska vara utpekande för den som bor där.

– Det är naivt att tro att en bostad i affordable housing inte skulle vara utpekande och att ingen skulle veta att det är i fattigstugan man bor, för att hårdra det hela.

– Affordable housing kommer att bli svårt att genomföra, det kommer att bli en process i stället för ett ”direkt byggande”. Man borde titta på de lösningar som finns tillgängliga istället för att skapa ett helt nytt system, säger Saffran Rohm.

Snabba hus-bostäder

I Västberga står ett hus som med sin anonyma fasad påminner om ett stort p-garage. Många som passerar Västberga industriområde har undrat vad som döljer sig bakom de slutna väggarna. Men går man in på gården är det något helt annat. Här står Snabba hus första projekt klart med 280 lägenheter. Runt 5 000 kronor är månadshyran för 33 kvadratmeter med balkong. För unga vuxna mellan 18 och 30 år.

– Det innebär en stor utmaning att bygga bostäder snabbt, billigt och samtidigt av god kvalitet. Genom att utgå från den boendes egna erfarenheter av att bo i Snabba hus har vi möjlighet att utveckla boendemiljöer som svarar mot hur unga faktiskt vill bo, säger Maria Strandberg som jobbar för jagvillhabostad.nu och som varit projektledare i Västberga.

Sommaren 2019 ska 377 Snabba hus-lägenheter stå klara för inflyttning i Norra Ängby och Råcksta.

Måste unga bo sämre?

Maria Strandberg tycker att andra kommuner och politiker ska anamma deras koncept och förstår inte varför unga ska ha ett sämre boende.

– Varför ska unga bo i bullerstörda områden och i små lägenheter och inte ha samma boendestandard som alla andra? Vi har utvecklat en fullgod lösning till politikerna och vill bara säga varsågod, börja bygga!

Martin Ådahl utvecklar vilka grupper som är påtänkta för affordable housing.

– Det handlar om att man är nyanländ, student eller har för låga inkomster för att få en bostad på den vanliga marknaden. För dem som måste ha en bostad omedelbart och inte har något annat alternativ.

Bostäderna ska inte ligga i den vanliga bostadskön utan man ”öronmärker” lägenheter för dem som inte kan komma in på den vanliga bostadsmarknaden.

Eftersom social housing fått en negativ klang vill Martin Ådahl slopa det begreppet.

– Begreppet social housing brukar vara billigare lägenheter i ett speciellt område. Vi vill att man spränger in affordable housing i vanliga bostadsområden; att hyreslägenheter blandas med villor och bostadsrätter så att man kan stanna kvar i området om man behöver ett större boende eller vill köpa sig en bostad. Sedan ska en boendeform i affordable housing inte vara för evigt.

Många pratar om att olika former av stödbostäder kan bli just passiviserande då man inte får nå ett visst inkomsttak för då förlorar man lägenheten. En annan vanlig kritik är att de är stigmatiserande.

– Ingen ska ha kännedom om att man tilldelats en lägenhet i affordable housing om man inte själv vill tala om det. För så snart en person berättar var hen bor bildas en uppfattning om den personen. Vi ska inte ha den typen av stigmatisering, säger Martin Ådahl.

Prisrimliga bostäder

Ulrika Hägred vill undvika begreppet social housing och hellre kalla det för ”ekonomiskt överkomliga bostäder” eller ”prisrimliga bostäder”.

– Just begreppet social housing har ju i sig blivit stigmatiserat och lite av ett skällsord här i Sverige. De flesta politiska partierna har fjärmat sig från det begreppet och jag kan tycka att det är onödigt att positionera sig mot det utan att ens veta vad det handlar om. I den svenska debatten målar man upp det som att det alltid handlar om storskaliga, nedslitna bostadsområden i storstädernas ytterområden, vilket faktiskt inte stämmer, säger hon.

Sverige har vinnlagt sig om att ha en generell bostadspolitik genom att ha allmännyttiga bostadsföretag i stort sett i alla kommuner.

– Det är något som man varit stolt över i Sverige. En bostad för alla var inte bara syftet för de allmännyttiga bostadsbolagen utan med hela bostadspolitiken.

För ett par år sedan gjorde Boverket i en rapport en jämförelse över hur det såg ut i sex andra EU-länder när det gällde subventionerade bostäder till hushåll med låga eller medelhöga inkomster.

– Det är oftast en stor del av befolkningen i dessa länder som omfattas av möjligheten att söka en bostad i den här sektorn. Det kan vara hälften, två tredjedelar eller mer av hushållen som är kvalificerade att söka en bostad men däremot inte sagt att de sedan får en subventionerad bostad, säger Ulrika Hägred.

Svårt för barnfamiljer

Linn Hemmingsson är utredare och expert på hemlöshetsfrågor inom Stockholms stads socialförvaltning. Är det ofta på grund av för hög hyra som människor blir vräkta från sitt boende?

– Det stämmer inte. De flesta som blir vräkta inom Stockholm stad lider av psykisk ohälsa men det är nära på inga barnfamiljer som vräks. Orsaken till att barnfamiljer befinner sig i hemlöshet beror för det mesta på att de inte fått inträde till bostadsmarknaden. De barnfamiljer vi ser i dag som inte har någon egen bostad har för kort kötid, det kanske saknas boendereferenser och andra orsaker så de kommer inte ifråga för ett boende.

Slopat inkomstkrav

Det tidigare kravet från allmännyttan i Stockholm att sökande skulle ha en inkomst på tre gånger hyran, slopades hösten 2016.

– Allmännyttan i Stockholm stad, Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholmshem, har i sina ägardirektiv att de ska acceptera socialbidrag och den typen av inkomst.

– Affordable housing kan ha en effekt på segregationen under förutsättningen att de billiga bostäderna integreras med dyrare bostäder. Men ingen jättestor effekt på antalet hemlösa i Stockholm stad om inte bostäderna samtidigt blir fler, säger Linn Hemmingsson.