Före år 2022 ska kolverket vid Värtaverket stängas. Stockholm har som mål att få ner sina koldioxidutsläpp och ersätta fossil bränsleenergi med förnybart, och ett sätt är lagring av koldioxidutsläpp med hjälp av skattepengar.
Sankt Eriks ansikte i sten vakar ovanför Värtaverkets huvudentré. Den svenske kungen mellan 1156 och 1160 lär ha mött döden efter ett slag med danska trupper. På marken skildes huvudet från den övriga kroppen via halshuggning och konungens kvarlevor lades att vila i Gamla Uppsala kyrka.
Tanken är att Värtaverkets koldioxidutsläpp ska gå ett liknande öde till mötes och skiljas från den oändliga kropp som atmosfären utgör och dammsugas upp och lagra dem enligt CCS-metoden – om Centerpartiets vision där Stockholm i allmänhet och Värtaverket i synnerhet ”går före” på CO2-lagringsfronten blir till verklighet efter valet.
– Värtaverket var länge känt som ett smutsigt kolkraftverk. Nu har vi möjlighet att ändra den bilden och istället göra det till Sveriges första klimatdammsugare, säger Karin Ernlund, gruppledare för Centerpartiet i Stockholms stad, till Syre Stockholm.
Vill satsa på ny teknik
Viljan finns där, menar hon, men inte de ekonomiska incitamenten för att lagra koldioxid under förbränningen av biomassa.
– En miljöomställning och då behövs morötter, säger Karin Ernlund och föreslår därför tusen kronor per ton lagrad koldioxid till företag som använder den ännu tekniken med minusutsläpp.
Värtaverkets kolöde beseglades förra året då Fortums styrelse meddelade att kolkraftverket kommer att avvecklas fram till 2022. Inte så mycket tid att vinka på, med andra ord?
– Centerpartiet tror att det går att stoppa utsläppen utan att stoppa utvecklingen i varken Stockholm och Sverige. Därför är Värtaverket så viktigt. Det kan visa resten av Sverige att det går att ta stora steg för miljön, minska koldioxiden i atmosfären och samtidigt ha stark ekonomisk tillväxt, säger Karin Ernlund.
Stockholm ställer om
I stället för energi från kolkraftverket har beslut fattats om att energisäkra Stockholm genom nya biokraftvärmeverk i Värtahamnen och en renovering från Hässelbyverket som går över till förnybar energi. Enligt den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm väntas 600 000 ton koldioxid från Värtaverket hindras från att nå atmosfären till följd av kolstoppet fram till 2022. En snabb omställning i en huvudstadsregion med växande befolkning och stigande energibehov:
– Det byggs väldigt mycket i staden och vi måste därför analysera hur tidigt det är möjligt att ersätta verket. Vi ställer hårdare krav på att bygga energisnålt vilket innebär att det behövs mindre fjärrvärme per bostad, sa Katarina Luhr, miljöborgarråd för Miljöpartiet, till Mitt I i samband med Fortums presenterade avvecklingsbeslut.
Att Värtaverkets vara eller icke-vara, och i vilken form, åter diskuteras så nära inför valet kanske ändå inte är någon slump. Miljöfrågan och klimathotet har klättrat allt högre upp på väljares listor över prioriterade valfrågor och i ett läge då ny teknik kan bidra till att knuffa utvecklingen i rätt riktning är det politikens ansvar att vara med på tåget, menar Karin Ernlund:
– Centerpartiet vill visa Stockholm och Sverige att tekniken finns och att vi är det parti som har viljan och ambitionerna att förbättra miljön med hjälp av bland annat minusutsläpp, säger hon.
Industrin har ett ansvar
För Jens Holm, riksdagsledamot och Vänsterpartiets klimatpolitiske talesperson, innebär förslaget i praktiken att subventionera en industri som ska vara självförsörjande – och dessutom något som lokalpolitiker redan fattat beslut om:
– Industrin själv ska stå för lejonparten av konstaderna, säger han till Syre Stockholm. Och huvudfokus måste vara på att få bort det fossila, vilket Stockholm stad lovat ska vara uppnått för Värtaverket till 2022.
De summor som Centerpartiet utlovar initiativ för koldioxidlagring skulle enligt Jens Holm göra bättre nytta inom satsningar på förnybara energin. Avskiljning och lagring av koldioxid är en teknik som ligger långt framme i tiden, menar han.
– Centerns förslag minskar således inte utsläppen här och nu, säger Jens Holm. Och det är nu vi måste agera och inte lägga ansvaret på kommande generationer.
