Mer vego när staden skriver om menyn

I dag är det ett mål att 50 procent av den mat som serveras inom kommunal verksamhet i Stockholm ska vara ekologisk. Men i övrigt har det saknats en sammanhållande matstrategi. Snart blir det ändring på det. 

– Det som är mest radikalt med det här är att Stockholm faktiskt får en matstrategi som styr mot miljö och klimatsmart mat, det har vi inte haft förut, säger miljöborgarrådet i Stockholm, Katarina Luhr (MP). 

Klimatmålen ska uppnås bland annat med verktyg kopplade till elektroniska beräkningssystem. Det kommer att bli direktiv om mindre kött, men enligt Katarina Luhr tittar man också på transport av mat, att byta ut ris mot matvete till exempel och satsa på närodlat.

– Det handlar mycket om att minska på köttet men också om att få bort matsvinnet, att måltiden blir en bra stund på dagen och att alla känner sig hemma i maten och tycker att den är god.

I Göteborg har Miljöförvaltningen nyligen tagit fram rapporten Fossilfritt Göteborg – Vad krävs, på uppdrag av kommunfullmäktige. 

Rapporten utreder vilka lokala åtgärder som krävs för att Göteborgs stad ska nå Parisavtalets klimatmål och föreslår att all mat som serveras inom skola, vård och omsorg, samt vid möten, representation med mera ska bli vegetarisk. Dessutom ska mejeriprodukter ersättas med vegetabiliska alternativ.

Om Göteborg serverar vegetarisk kost som standard, menar man, kommer utsläppen av växthusgaser, kväve och fosfor minska väsentligt. ”Det skulle också inspirera andra kommuner i Sverige och runt om i världen att ta efter, vilket sammantaget kan ge en enormt stor positiv miljöeffekt”, står det i rapporten som just nu är ute på remiss.

Känslig fråga

Huruvida politikerna i Göteborgs stad bejakar förslaget eller inte är fortfarande oklart. Enligt projektledaren för utredningen, Fredrik Högberg, måste flera politiska ställningstaganden vägas in när rapporten är ute på remiss.

– Inför valet kan det vara en känslig fråga. Min tro är att det inte går hela vägen – men att man väljer att servera mer vegetariskt, säger han.

Katarina Luhr säger att Göteborg länge legat i framkant i den här frågan. På frågan om hon kan tänka sig en liknande åtgärd som föreslås i rapporten i Stockholm svarar hon att Göteborg började jobba tidigare än Stockholm med de här frågorna. Men matstrategin är ett steg framåt.

– Vi är på gång. På sikt kan vi inte fortsätta äta som vi gör utan kommer att behöva styra mot mycket mer vegetariskt och mindre kött. Det pågår en snabb omställning nu i samhället där fler och fler går över till växtbaserade livsmedel. Det behöver inte vara så dramatiskt. På många håll har man gått över till att använda kött mer som ett komplement.

Katarina Luhr belyser positiva exempel från förskolor där kocken drygar ut köttfärsen med rivna grönsaker. Samtidigt, menar hon, måste måltiden vara bra för alla.

På äldreboenden till exempel måste det serveras rätter som de boende känner igen.

– Men i dag finns det många goda vegetariska alternativ och proteiner som smakar som kött och är goda och näringsrika. Det kan göra att omställningen går fortare och att även äldre och dementa kan hänga med. Att servera linsgryta och hummus med en bit bröd kan vara svårt. Men pannbiff gjord på sojafärs med en god brunsås till är en annan sak.

Skeptisk till märkning

Katarina Luhr anser att det finns olika vägar att gå mot mer klimatsmart mat. Miljöförvaltningen i Stockholm har haft projekt och utbildningar där barn fått prova spännande grönsaker och smoothies. Flera förskolor har infört vegetariska dagar. De flesta i staden har en men Östermalm, Södermalm och Kungsholmen har minst två köttfria dagar i veckan. Hon är dock skeptisk till att märka upp maten som vegetarisk och göra det till ett alternativ.

– Vi vill hellre se det som en vanlig rätt. Om vi låter bli att säga köttfri dag eller vegetariskt kan vi jobba bort köttnormen på ett bra sätt utan att det behöver bli dramatiskt eller konstigt. Pannkakor till exempel är ju vegetariskt utan att någon tänker på det.

Med den nya matstrategin vill man fånga upp alla – främst dem som fortsatt i gamla banor.

– Vi behöver lyfta dem som inte är lika bra, som inte hängt med. Det är bättre att alla blir duktiga än att några blir fantastiska, säger hon.

”Vegetariskt borde vara huvudalternativet”

Problematisk djurhållning

Jonas Paulsson, talesperson för kampanjen Köttfri måndag tycker att Stockholm skulle kunna göra långt mer än vad som görs i dag. Dels för att Stockholm är huvudstad – en politisk metropol och knytpunkt. Dels för att det är en Östersjöstad vars kustnära områden drabbas allvarligt av övergödning, algblomning och bottendöd – till stor del orsakade av en alltför hög köttkonsumtion.

När Sverige och Fiji ordnade en konferens om världshaven för ungefär ett år sedan föreslogs inte en enda åtgärd mot det animaliska jordbruket, som Jonas Paulsson menar står för en betydande del av alla utsläpp som förgiftar haven.

– Politikerna har gått runt övergödningsproblemet i Östersjön. Det är allvarligt att Stockholm inte visar framfötterna på samma sätt som Göteborg gör här. Vi får se hur långt de kommer med rapporten men det är viktigt att det blir en diskussion. Kan vi få ett politiskt ledarskap i en stad som Stockholm kan vi få en helt ny, unik lösning för Östersjön. Det har vi inte idag.

Jonas Paulsson är även kritisk till begreppet klimatsmart mat eftersom det kan syfta på närproducerad mat som inte alls är klimatsmart.

– Det finns ingen grund för att närproducerad mat skulle vara bra för klimatet. Den enskilt viktigaste handlingen för att minska matens växthusgasutsläpp är att välja vegetariskt. Inte att välja svenskt kött.

Jonas Paulsson hänvisar till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO:s rapport Livestock’s long shadow från 2006, som fastslår att djurhållningen är en av de två eller tre största bidragande faktorerna till alla våra mest allvarliga miljöproblem, både lokalt och globalt. Rapporten slår också fast att mindre än en tiotusendel av djurhållningens klimatpåverkan kommer från transporter.

– Den som väljer att avstå från importerade vegetariska produkter till förmån för kött från svenska djur som betar har alltså vilseletts till att begå ett klimatmässigt dubbelfel, säger han.

Stödköp av svensk mat

Att politikerna väljer att tala om närproducerat handlar enligt honom om att svensk livsmedelsproduktion ska gynnas, en form av livsmedelsprotektionism som utnyttjas av handeln för att få offentlig sektor att stödköpa svensk mat. Enligt honom behövs inga elektroniska beräkningssystem.

– Ju mindre animalier desto bättre. Det är en tumregel som räcker alldeles utmärkt. Redan 2010 sa FN:s miljöpanel att vi genomgående måste minska konsumtionen av kött och mjölkprodukter. I Stockholm finns en genuin vilja att röra sig i rätt riktning. Men det behövs en debatt bland ministrar, opposition och makthavare och ett uttalat politiskt ledarskap med internationella ambitioner i den här frågan. Det saknas i dag.

Köttfri vision

Jonas Paulsson har en vision om att Stockholm ska bli den första vegostaden i Sverige, något som skulle kunna bli verklighet med lite mer politisk vilja.

– Med vegostad menar jag att all mat ska vara vegetarisk. Det ska inte finnas kött alls, inte på restauranger eller i livsmedelsaffärer. Hela världen pratar om Swedish meatballs. Jag vill att den svenska köttbullen ska bli vegetarisk.