Elever: Könsfördelning i skolan har betydelse

Vid it- och teknikgymnasiet Stockholm science and innovation school i Kista i Stockholm är färre än var femte elev tjej. I en klass med 32 elever är endast fem tjejer, och konsekvenserna blir kännbara – inte minst när det kommer till grupparbeten.

– Som ensam tjej kommer man med ett helt annat perspektiv som är svårt att få in i gruppen, säger Michaela Lindqvist.

Under höstens skräckfilmsprojekt bildades spontant en grupp endast bestående av tjejer. Medan handlingen i killarnas filmer kretsade kring paranormal aktivitet och klassiska skrämselscener, var tjejernas tema mera psykologiskt jordbundet med stalkers.

– Om vi gått in med ett sådant perspektiv i en killgrupp hade vi mött motstånd, säger Lindqvist.

Det är lättare att komma igång i en arbetsgrupp där alla tänker lika, men resultatet blir oftast bättre om fler infallsvinklar släpps fram och det är viktigt att sträva efter jämnare könsfördelning, anser samtliga.
Men kanske är det också så att tjejer och killar överlag intresserar sig för olika saker, resonerar ungdomarna. I tillbakablick mot högstadietiden, när det var dags för gymnasievalet, konstaterar Edvin Pettersson att få tjejer valde teknikinriktning.

– Det var mer att killar började läsa natur, teknik och ekonomi medan fler tjejer valde samhällslinjer eller humanism: mer människor, mindre matte, säger han.

– Den ojämna könsfördelningen på skolan är ett problem, medger rektor Patrick Vestberg.

– Men tittar man på hur könsfördelningen ser ut inom teknikområdet så speglar vi de könsfördelningar som finns.

På skolan strävar man också efter att vända snedvridningen, till exempel genom att ge tjejer extra utrymme när utbildningarna marknadsförs, eller gentemot föräldrar under öppet hus-tillfällen.

– För att visa att detta är en karriärväg som är könsoberoende, säger Patrik Vestberg och tillägger att branschen har allt att tjäna på könsbalans.

– När det finns en jämn genusfördelning tjänar företagen bättre pengar, helt enkelt.