I dag är det förbjudet att lägga hushållssopor på soptippar, men det som finns kvar från den gamla soptippen vid Brudaremossen påverkar miljön negativt fortfarande. Därför bygger Kretslopp och vatten nu en ny anläggning för lakvattenrening vid Brudaremossens soptipp

Brudaremossens soptipp tog emot sopor från göteborgare i 40 år. Trots att det i dag är förbjudet förorenas regnvatten på platsen. I dag renas lakvattnet (regnvatten som runnit genom en deponi/ soptipp) från Brudaremossen till viss del.

Olja och en del partiklar avskiljs innan lakvattnet leds till avloppsreningsverket Ryaverket, som renar det något ytterligare innan vattnet släpps ut i havet. Men avloppsreningsverk är byggda för att ta bort övergödande ämnen som kväve och fosfor, inte skadliga kemikalier.

– Lakvattnet innehåller olika kemikalier som är farliga, bland annat PCB, säger Elisabet Porse, ansvarig för deponier vid förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborg i ett pressmeddelande.

Det nya certifieringssystemet Revaq syftar till att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dig. För att uppnå denna certifiering måste lakvattnet renas lokalt innan det kommer till reningsverket. Därför bygger Kretslopp och vatten nu en ny anläggning för lakvattenrening vid Brudaremossen.

– Anläggningen kommer att ha flera olika vattenreningsprocesser, bland annat kemisk fällning samt rening via sand- och kolfilter för att ta bort de miljöfarliga ämnena, säger Stig Hård, projektledare.

Bygget av reningsanläggningen är påbörjades i februari 2018 och planeras vara i drift i början av 2020.

Ämnet glyfosat har varit en formidabel succé. Det är det mest använda verksamma ämnet i växtskyddsmedel världen över för att bekämpa ogräs. Men det har stormat kring ämnet som efter en bedömning 2015 sågs som ”troligen cancerogent”. Något som sedan dess varit omtvistat då undersökningar av myndigheter i EU och USA kommit fram till det motsatta.

”Det blir en kedjeeffekt på småkryp”

Det var också risken för att det skulle vara cancerogent som låg i centrum för debatten om ämnet skulle få ett förnyat godkännande att användas inom EU. Efter att Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) 2022 kommit fram till det inte är ”cancerframkallande, mutagent eller påverkar fertiliteten hos människor”, låg vägen öppen för ett förnyande av godkännandet. Något som också skedde häromdagen.

Samtidigt finns en annan sida av myntet, som inte lika ofta kommer fram i debatten: Påverkan på den biologiska mångfalden. Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet, säger att det inte finns några säkra bevis för att glyfosat skulle skada bin. Men varnar för den indirekta effekten. För även om glyfosat effektivt hjälpt lantbrukare att hålla ogräs borta, har det varit desto sämre ur insekternas perspektiv, då de berövas sin mat. För vad som kan vara ogräs för oss, är ofta livsnödvändigt för insekterna.

– Det blir en kedjeeffekt på småkryp, antingen gillar de växterna i sig eller för att de gillar andra småkryp som äter växterna, säger Lina Herbertsson.

Sverige i framkant

Nyligen röstades ett förslag från EU-kommissionen om att halvera användningen av bekämpningsmedel i EU till 2030 ned av EU-parlamentet. Något som om det fått grönt ljus, hade kunnat få stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men till största del ute i Europa, tror Lina Herbertsson.

– Kommer man till andra länder använder man mycket mer bekämpningsmedel och då kan vi tänka oss att många av de här problemen blir mycket allvarligare.

I ett internationellt perspektiv använder ändå Sverige bekämpningsmedel restriktivt, tycker Lina Herbertsson. Integrerat växtskydd, IPM, den metod som föreslogs av EU-kommissionen för att minska andelen bekämpningsmedel med hälften, används också i stor utsträckning i Sverige.

– Jordbruksverket är bra på att uppmuntra och uppmana bönderna att använda andra metoder än att spreja allting med bekämpningsmedel.

En ännu större bov…

Ändå hör jordbrukslandskapet till de platser där den biologiska mångfalden utarmats mest – också i Sverige. Men Lina Herbertsson ser inte användandet av glyfosat och andra bekämpningsmedel som den främsta boven, utan hur vi förändrat jordbrukslandskapet.

– Jag skulle säga att glyfosat spär på det här problemet med landskapsförändringarna, med lite boplatser och för lite mat. Tänk dig miljöerna i Astrid Lindgrens sagor, med naturbetsmarker, ängar, olika vattendrag och sockerdricksträd (en gammal ek i Pippi Långstrump, reds. anm), där trivs väldigt många groddjur, fåglar och insekter. Idag har vi istället stora åkrar som är helt rensade på boplatser och föda för djur som behövs för organismer att fullfölja sin livscykel.