Matsvinn är ett stort klimatproblem där enorma mängder mat slängs helt i onödan. Svinnet är stort både i producentledet och hos konsumenter. Regeringen har beslutat om en handlingsplan och nu ska arbetet sättas igång. Syre granskar vad det kommer att innebära för Göteborg och hela landet.
Sverige har åtagit sig att till 2030 halvera matsvinnet per person i butik och i konsumentledet. Handlingsplanen visar hur målet ska nås. Ett par nycklar är samverkan och större medvetenhet om problemet.
Enligt Livsmedelsverkets slutrapport för minskat matsvinn sker två tredjedelar av svinnet i konsumentledet. Därför är det viktigt att öka hushållens kunskap. Men det är inte bara konsumenternas ansvar utan hela livsmedelskedjan är en del av problemet. Vid en närmare titt på livsmedelshanteringen går det att se problemen i alla led, redan från skörden. Svinn uppstår systematiskt innan livsmedlet ens har hunnit bli en vara, på grund av vad som ska levereras och vad konsumenter väljer att köpa. Broccoli är ett exempel där endast två vikter efterfrågas, 250 gram och 400 gram.
– Om broccolin är mindre eller större skördas den inte. Fanns det ett industriellt intresse att ta tillvara det som odlas hade betydligt mer kunnat skördas, berättade odlaren Lars Wall Persson, vd på Sydgrönt, på en kickoff hösten 2017 då myndigheter och branschorganisationer deltog för att sätta igång arbetet med handlingsplanen mot matsvinn.
Broccoliexemplet kan få vem som helst att häpna. Vem är det som säger att det är just de två vikterna som efterfrågas? Är det konsumenterna eller är det enklast för handeln? Mycket handlar om att försäljningen ska vara så effektiv och lönsam som möjligt. Ekonomiska incitament har inverkan på mängden svinn. Ju högre värde en vara har, desto mindre svinn.
”Fanns det ett industriellt intresse att ta tillvara det som odlas hade betydligt mer kunnat skördas.”
Lars Wall Persson, vd på Sydgrönt
Öka kunskapen
För att nå ett ändrat konsumentbeteende nämns datummärkningen som en av de viktigaste frågorna. Här är utmaningen att få konsumenter att inse att varan inte är förstörd bara för att datumet är passerat. Livsmedelsverkets kampanj ”Bäst före – bra efter!” är en del i det arbete där konsumenterna ska bli bättre på att ta hand om sin mat och lita på lukt och smak istället för att stirra sig blinda på ett datum. Detta skulle innebära stora besparingar.
Även medvetenheten om skillnaden mellan ”Bäst före-datum” och ”Sista förbrukningsdag” behöver öka, där den senare handlar om att maten kan vara hälsofarlig och inte bör konsumeras medan den förra är en indikation att utgå ifrån. I dag är attityden till hållbarhetsmärkning egendomlig: De flesta vet skillnaden på de två olika datummärkningarna, ändå anger allt fler att de inte äter maten när datumet har passerats.
”Detta skapar ett större engagemang bland både kunder och butiker …”
Maria Smith, hållbarhetschef på Ica.
Samarbete minskar svinn
Detta komplicerar, men när handeln satsar på frågan kan budskapet komma från fler håll och det kan bidra till större kunskap. Påminnelser om att smaka och lukta kan kombineras med ett butiksansvar där handeln upphör med kampanjer som gör att vi köper för mycket mat. Lockvaror orsakar ett ökat matsvinn i hela värdekedjan.
Med den digitala utvecklingen kommer också nya innovativa lösningar. Det blir en positiv form av lockvaror där kommunikation med kunder på kort varsel gör det möjligt att sälja produkter med kort datum.
– Detta skapar ett större engagemang bland både kunder och butiker och blir positivt för alla parter, säger Maria Smith, hållbarhetschef på Ica.
Vid kickoffen förespråkade samtliga branschaktörer vikten av samverkan i alla led. Så även Maria Smith som välkomnar fler cirkulära samarbeten för att rädda mat, som att skänka mat istället för att slänga den. Ica har i dag flera sådana samarbeten med olika organisationer, till exempel Food to change, en ideell förening som samarbetar med butiker för att ta vara på mat för att ge vidare till sina hjältemedlemmar.
Hjältemedlemmar är personer som har anmält sig till föreningen och har en inkomst lägre än 13 000 kronor per månad före skatt. De får på så vis ner sina matkostnader och samtidigt gör både de och handeln en viktig insats för att ta vara på maten. Förutom Ica har Food to change samarbete med Netto, som bland annat har anslutit sina butiker på Mölndalsvägen, Skånegatan och Stackmolnsgatan i Göteborg.
Kvalitén blir lidande
Att svinnet är högre ju lägre värde en vara har är föga förvånande. Matens pris har onekligen en inverkan och vissa röster hävdar att maten är för billig medan andra tycker att den är för dyr. Något som har ett högt värde tenderar att tas om hand bättre, men för priskänsliga grupper är förstås inte ökade matpriser något som önskas.
Hushållens matkostnader leder in på en annan konsekvens av matsvinnet – näring och kvalitet. Barnfamiljer är å ena sidan de som slänger mest, å andra sidan efterfrågar de näringsrik mat till sina barn. Mat med bra kvalitet, som till exempel ekologiska alternativ, har inte sällan ett högre pris. Att dessa livsmedel väljs bort till förmån för ett billigare och sämre alternativ hos den priskänslige är svårt att ifrågasätta. Men när var fjärde kasse som kommer in i hemmet slängs kan en fundera över hur detta svinn skulle kunna omdirigeras. Mer välplanerade inköp och förvaring av livsmedlen minskar svinn, pengar som istället kan läggas på mat med högre kvalitet.
Fördubblad livslängd
Rätt temperatur är en avgörande faktor för matens hållbarhet. Efterfrågan på en halvering av den i dag rekommenderade temperaturen på åtta grader till fyra grader var ett återkommande ämne på kickoffen, något som flera andra länder redan har. En sänkning innebär längre livslängd, ofta den dubbla, detta ser man om man jämför hållbarheten på till exempel mjölk. Norge som har fyra grader i sina kylar anger en hållbarhet på tretton dagar på sin mjölk, ungefär det dubbla mot Sverige för samma produkt. Och den håller längre än så, datumet är en minimigaranti.
Matsvinn handlar alltså mycket om kunskap om mat och hållbarhet. Den är mycket lägre i dag än för 30 år sedan och trenden ser tyvärr ut att fortsätta. Folk lagar mindre mat hemma, de förlitar sig på att andra gör det och kunskapen går ner. Här kan handeln göra skillnad när de möter kunder i butiken genom att utbilda och inspirera till att laga egen mat.
Föra vidare dialogen
Vad händer nu? Respektive branschorganisation ska ha ett inledande möte med Livsmedelsverket. Då ska diskussioner av åtgärdsförslag påbörjas där dialogen ska föras vidare mellan nyckelaktörer i branschen och myndigheterna.
Krafttag hos branschorganisationer kan visa kunderna att de tar ansvar. De efterlyser å sin sida en stor och återkommande konsumentkampanj för att göra kunderna mer medvetna och kunniga. Regeringen vill att respektive branschorganisation ska ha ett inledande möte med Livsmedelsverket. Då ska diskussioner av åtgärdsförslag påbörjas där dialogen ska föras vidare mellan nyckelaktörer i branschen och myndigheterna.
”Mindre aktörer gör mest”
Författaren bakom boken Svinnlandet och dumpstraren Andreas Jakobsson efterlyser fler ordentliga insatser från de stora aktörerna.
– Det finns många bra initiativ, men mest från mindre aktörer som inte gör så stor skillnad i det stora hela. När de stora aktörerna gör något mot matsvinn lägger de nästan alltid mer resurser på att göra reklam för matsvinnsarbetet än på att verkligen göra något.
Andreas Jakobsson tycker att det är bra att handlingsplanen äntligen ska tas fram men önskar en tydligare styrning från regeringen. Han tycker att det läggs för lite resurser på denna viktiga fråga och önskar att det ska avsättas mer pengar till Naturvårdsverkets arbete med att kartlägga svinnet.
– Jag anser att man måste använda sig av politiska styrmedel om man ska lyckas halvera svinnet, säger han och tillägger att det är jättebra att det görs biogas av bananskal och kaffesump, men inte att göra det av fullt ätbar mat. När det görs får man igen cirka tio procent av energin som gick åt när maten producerades, vilket blir ett kretslopp där man förlorar 90 procent.
Avgörande för framgång är en kraftfull samverkan inom livsmedelskedjan för att jobba tillsammans mot målet. I vår kommer en handlingsplan att presenteras, då får vi veta hur det går med den saken och hur den utlovade halveringen ska åstadkommas.
Mindre matsvinn hemma:
