… Christina Linnerhag, projektledare för utbildningsprojektet Göteborgsmodellen för mindre matsvinn, vars mål är att halvera matsvinnet i Göteborgs stads verksamheter till årsskiftet 2018/2019.

… Christina Linnerhag, projektledare för utbildningsprojektet Göteborgsmodellen för mindre matsvinn, vars mål är att halvera matsvinnet i Göteborgs stads verksamheter till årsskiftet 2018/2019.

Hur går det, minskar matsvinnet i stadens kök?

– Från januari 2017 till januari 2018 har svinnet minskat med ungefär 30 procent. Vi har utbildat i princip alla kök i alla stadsdelar och idag arbetar de flesta efter den här modellen – 92 procent av alla kök registrerar sitt svinn i kostdatasystemet.

Hur fungerar det praktiska arbetet med den här modellen?

– Det allra viktigaste är att varje kök mäter och registrerar sitt svinn varje dag och att det sedan följs upp. Sen handlar det om menyplanering: att man beställer rätt mängd råvaror, att menyerna är relativt flexibla ifall det skulle bli mat över och att man har koll på hur mycket som brukar gå åt av olika rätter.

– Något annat som är viktigt är att man använder passande namn på rätterna. Om du skriver ”vegetarisk böngryta” i menyn kommer inte många barn att äta, men om du skriver ”chili sin carne” känner de igen det och vet ungefär vad det är. Man får vara lite fiffig.

Vad säger kökspersonalen om det här arbetssättet?

– Det går bra på de flesta ställen. I början reaktionen från många ”Åh, vilka enkla saker, det här kan vi redan”, men ändå var det inte många som jobbade på det sättet. Det här handlar  egentligen om väldigt enkla åtgärder, men poängen är att man behöver jobba med dem systematiskt. Då fungerar det väldigt bra. Vi har till exempel ett mottagningskök på Norra Hisingen som började jobba efter Göteborgsmodellen och minskade sitt svinn från januari till maj (2017, reds. anm) med 66 procent, och ett förskolekök i Askim-Frölunda-Högsbo som minskade med 75 procent samma period.

Från början var ert mål att minska matsvinnet med 50 procent till årsskiftet 2017/2018. Var det ett orealistiskt mål? 

– Vi har flyttat fram det målet ett år eftersom saker har tagit längre tid än vi trodde. Egentligen skulle alla ha börjat väga och mäta sitt svinn den 1 januari 2017, men det var inte alla som hade förutsättningarna då. Till exempel har inte alla haft tillgång till dator i sitt kök och rapporteringssystemet har varit lite krångligt, särskilt för personer med svenska som andraspråk. Men nu är vi på god väg mot att ha alla registrerade och jag tror att vi snart kommer att se minskade siffor. Engagemanget har varit väldigt stort.

Vad händer framöver?

– Projektet har blivit förlängt till tre år, men det kommer inte att fortsätta som ett utbildningsprojekt. Istället ska de nyckelpersoner som nu utbildas coacha personal i sin egen stadsdel, medan vi finns med som stöd. Vi kommer också att påbörja ett samarbete med projekten Det avfallssnåla äldreboendet, Den avfallssnåla skolan och Den avfallssnåla förskolan, för att jobba med hur svinn kan minskas också i andra verksamheter.

Läs även Anna Velander Gissléns reportage om Matsvinn!

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

USA:s president Joe Biden kommer inte att delta i det internationella klimatmötet COP28 som inleds i Dubai på torsdagen, rapporterar The New York Times med hänvisning till en talesperson i Vita huset.

Talespersonen, som vill vara anonym, ville inte ange något skäl till att Biden inte kommer att delta under COP28 som beräknas pågå i två veckor.

Men andra källor i Vita huset angav för tidningen att skälet till att presidenten avstår från att delta är det pågående kriget mellan Israel och Hamas och det långdragna kriget i Ukraina.

I en intervju förra veckan fick John Kerry, USA:s klimatsändebud, en fråga om Bidens planer för COP28 och gav då ett svar på samma linje.

– De har kriget i Mellanöstern och ett krig i Ukraina, mycket saker som pågår, sade Kerry.

Förra veckan sade vicepresident Kamala Harris talesperson Kirsten Allen att Harris inte har några planer på att delta på COP28.

Hans utspel avslöjas av brittiska The Guardian, som i sin tur hänvisar till en videokonferens med bland andra Mary Robinson som varit FN.s speciella sändebud i klimatfrågor.

Den digitala sammankomsten hölls den 21 november, och al-Jabers utspel gjordes sedan Robinson sagt att världen är i en ”absolut kris som skadar kvinnor och barn mer än några andra”, och att detta beror på att ”vi ännu inte har fastslagit en utfasning av fossila bränslen”.

”Alarmistisk diskussion”

al-Jaber upprördes över kommentaren:

– Jag sade ja till att delta i detta möte för att ha en nykter och mogen konversation. Jag tänker inte delta i en diskussion som är alarmistisk.

Han fortsatte:

– Det finns ingen forskning där ute, det finns inga scenarier där ute, som säger att en utfasning av fossila bränslen är det som gör att vi uppnår 1,5 grader.

Hänvisningen var till målet att försöka sätta en gräns för den globala uppvärmningen på 1,5 grader.

Framtida investeringar ifrågasatta

Robinson, som också varit Irlands första kvinnliga president, ifrågasatte al-Jaber ytterligare och nämnde medierapportering om att al-Jabers oljebolag investerar i framtida fossila bränsleanvändning.

– Snälla, hjälp mig och visa på en färdplan för en utfasning av fossila bränslen som tillåter hållbar socioekonomisk utveckling, svarade en irriterad al-Jaber.

– Om det inte är så att du föra tillbaka världen in i grottorna, lade han till.

Det nödvändiga målet med en gräns för temperaturhöjning är fastslaget inom forskningssamfundet, konstaterar The Guardian. Tidningen citerar dessutom FN:s generalsekreterare António Guterres, professor David King som är ordförande för en rådgivande forskargrupp, och Friederike Otto på Imperial College i London.