Radar · Nyheter

Landvetter bygger ut – ska växa ”hållbart”

De närmsta åren kommer flygterminalerna på Landvetter flygplats att genomgå en större utbyggnad. Enligt flygplatsdirektör Charlotte Ljunggren är en förutsättning för verksamheten att växa hållbart.

Det flygs alltmer till och från våra svenska flygplatser. Sedan 90-talet har antalet flygresor per invånare mer än fördubblats.  Bara på Landvetter lyfte eller landade sju miljoner passagerare förra året och sedan 2012 har resenärsantalet ökat med över 40 procent. För att möta den resenärsökning som skett kommer flygplatsens norra och södra flygplatsterminaler de närmsta åren att byggas ut.

Utvecklingen sker samtidigt som debatten om flygtrafikens klimatavtryck på allvar sprakat till liv i svensk media.  Flera av debattörerna anser det är hög tid att vi tar ett större ansvar för vårt individuella klimatavtryck, inte minst genom att vi börjar fundera över alternativa semester- och resandeformer.

Charlotte Ljunggren, flygplatsdirektör på Landetter, menar att flygtrafiken måste sträva mot att ”växa hållbart”. Hon anser att verksamhetens hållbarhetsarbete inte handlar om att minska flygtrafiken, utan om att de fossila flygbränslena ska ersättas med biobränslen.

Hon säger att tekniken redan finns på plats och att dagens motorer kan köras på fossilfria bränslen.

– Den stora utmaningen är att det är för dyrt, säger hon.

Charlotte Ljunggren tycker också att fokuset i den senaste klimatdebatten varit alltför inriktat på flygtrafiken.

– Det är viktigt för oss att debatten inte är så ensidig utan att den breddas till alla stora fyra transportslagen. Varje transportslag måste göra sitt arbete, det innefattar sjöfarten, bilindustrin, tågtrafik och flygtrafiken, säger hon.

Radar · Miljö

Motrörelse till Black Friday från många håll

Många lockas till köp under Black week och Black friday.

Black Friday närmar sig och just nu pågår Black week. Men från såväl civilsamhälle som kommuner och myndigheter syns olika typer av motstånd och en insikt om att prylar inte köper lycka utan snarare stressar både oss och planeten.

Varje år, samtidigt som Black Friday, infaller även En köpfri dag (eller Buy nothing day som den kallas på andra platser i världen) som en motreaktion till köphetsen och jakten på att komma över ett fynd.

Emilia Arvidsson, talesperson för En köpfri dag 2023, konstaterar i ett pressmeddelande att nyckeln till att köpa mindre till stor del handlar om att nöja sig, och hitta välmående på andra sätt än att shoppa.

– Det intressanta är att genom att använda tillräcklighetsprinciper i livet, som till exempel ett köpstopp, gör att vi kan skapa oss själva ett större välmående, säger hon.

Hon skickar också med sju tips på saker du kan göra istället för att shoppa:

1. Umgås med en vän
2. Läs en bok från biblioteket
3. Ring någon som du saknar
4. Engagera dig ideellt
5. Laga någon riktigt god mat
6. Gå ut i naturen
7. Vila

En köpfri dag har även en Facebooksida som följs av närmare 7 000 personer. I en av posterna lyfts ett citat från Astrid Lindgren, som är lika aktuellt idag som när hon sa det för 40 år sedan:

”Vad som inte är livets mening vet jag. Att samla pengar och prylar och grejer, att leva kändisliv och fina upp sej på damtidningarnas kändissidor, att vara så rädd för ensamhet och tystnad att man aldrig hinner i lugn och ro tänka efter: Vad gör jag med min korta stund på jorden?”

”Jag köper det inte”

Men även från många andra håll lyfts röster om att tänka mindre på konsumtion och mer på miljö och välmående. Naturskyddsföreningen ger under parollen ”Jag köper det inte” tips på hur man kan leva lite mer hållbart – på Black Friday såväl som andra dagar. Här hittar du tips på allt från att dela mer i vardagen till att handla second hand online och anordna kläd- eller prylbytardag.

Fairtrade Sverige påminner om att allt vi köper påverkar världen, inte bara miljön utan också människor. De tipsar om att köpa kvalité istället för kvantitet, att reparera och laga, handla second hand och att inte minst, om det känns överväldigande, börja med små steg.

”Du behöver inte förändra allt på en gång. Att ta små steg kan ha stor effekt i slutändan”, skriver organisationen.

Tips från kommuner och myndigheter

Även en del kommuner lyfter fördelarna med att köpa mindre. Gällivare kommun skriver i sitt månadens tips att de finns tillgängliga för konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning.

– Eftersom räntan är hög på krediter kan en rea-vara på avbetalning bli väldigt mycket dyrare än samma vara till ordinarie pris. Det är klokt att fundera över detta så att du bara handlar det du har råd med just nu, säger kommunens konsumentvägledare Jon Landström.

Även statliga myndigheter kommer med tips, om än med ett annat fokus.

Finansinspektionen ger tips och råd som är inriktade mer på att undvika skuldfällor och inte betala för mycket för sina köp, bland annat genom att vara försiktig med att skjuta på betalningen, då det istället kan bli dyrare.

Läkemedelsverket ger istället tips på att vara uppmärksam när man handlar skönhetsprodukter online. Detta då inte alla nätshoppar är seriösa och en del kan skicka varor från länder utanför EU. Då uppfylls inte alltid de regler som finns inom EU kring säkerhet när det gäller tillverkning, innehåll och märkning och man kan få en vara som exempelvis är piratkopierad eller innehåller förbjudna kemikalier.

Årets hållbara julklapp

För den som ändå börjat tänka julklappar så kan föreningarna Klimatklubben och Medveten konsumtion kanske vara till hjälp. I förra veckan presenterade de Årets medvetna julklapp, som blev ”Ett bidrag till en bättre värld”.  Motiveringen lyder:

Årets Medvetna Julklapp 2023 är inte en pryl, det är en handling. Ett bidrag i form av tid eller pengar till ideell sektor, en gåva till en välgörenhetsorganisation eller en hjälpande hand där det behövs – i det stora, eller det lilla. Visad omtanke, empati, solidaritet och medmänsklighet har aldrig varit viktigare, i vår närmaste omgivning såväl som över landsgränserna.

<strong>Läs även:</strong>

De vill göra Black Friday till en köpfri dag

Radar · Inrikes

Studie: Sociala personer lever längre

Vänskap är inte bara underbart - det förlänger livet också.

Människor som träffar nära och kära ofta och som deltar i aktiviteter tillsammans med andra lever längre, visar en brittisk studie.

I enkätstudien svarade drygt 450 000 personer med en medelålder på 36 år på frågor som hur ofta de träffade andra och hur ofta de kände sig ensamma, rapporterar Vetenskapsradion.

Efter en mediantid på 12,6 år analyserades sedan resultatet och de olika aspekterna av ensamhet och hur det hängde ihop med risken att dö.

Det visade sig att störst risk att dö hängde ihop med social isolering, och att risken att dö var högre för de som inte deltog i gruppaktiviteter eller träffade nära och kära.

Det här är en indikation på hur vård och äldreomsorg kan fånga upp grupper som känner sig ensamma, menar Lena Dahlgren, professor i socialt arbete vid högskolan i Dalarna.

Den här studien bekräftar att sociala relationer är väldigt viktiga, att det är en folkhälsofråga och har stor betydelse för hälsa och överlevnad, säger Lena Dahlgren till Vetenskapsradion.

Studien har publicerats i BMC Medicine.

Energi · En syl i vädret

Miljö på svenska – orden du behöver

Mossa, små trattkantareller och lite barr i ett resilient ekosystem i en skog i Knivstatrakten.

Skogsjordbruk, klimatmanipulation och resiliens istället för agroforestry, geo engineering och resilience. Hållbarhetstermgruppen på Språkrådet ser till att vi kan tala svenska om miljöfrågor som diskuteras internationellt.

Mossa tål inte att bli nedtrampad hur många gånger som helst. Man brukar säga att den reser sig första gången men inte andra, och den tredje gången dör den. Det är olika med olika slags mossa och det beror på hur hårt den trampas ner. Men ungefär så.

När man trampar ner mossan pressas vattnet i den ut. När mossan suger upp vatten igen och reser sig är det ett exempel på resiliens. Förmågan att komma igen efter en skada eller påverkan. Som när du stoppar ett finger i degen och hålet snabbt fylls igen. Eller som när något skakar om ens liv och man så småningom hamnar på rätt köl igen.

För ungefär tio år sedan var det ett ovanligt ord på svenska. När det förekom i svenska texter stod det på engelska, resilience. Sammanhanget hjälpte till att förklara ordet – ett exempel på språkets resiliens – men det kändes lite avigt att behöva ta till utrikiska för en så enkel sak.

Vad skulle man säga på svenska? Motståndskraft, återhämtningsförmåga? Ja, men resiliens är ju båda. Återhämtningsförmåga som ger motståndskraft, eller bildligt talat elasticitet. Det kan också vara helt konkret elasticitet, till exempel i ett material. Eller i en deg som jäser.

Isen smälter i Alaska
Isen smälter i Alaska. Vi behöver kunna tala svenska om det och mycket annat. Foto: Becky Bohrer/AP/TT

Ordning i kaos

Med en växande insikt om hur ekosystemens och samhällenas olika delar bär varandra, hur mycket de hänger ihop, har begreppet sipprat in i svensk miljödebatt. Först på engelska, men de senaste åren på svenska. Och det svenska ordet har fått hjälp på traven av Hållbarhetstermlistan som kom till 2021.

En termlista är en ordlista över facktermer inom ett bestämt område. Termlistor blir förstås mest aktuella inom områden som utvecklas snabbt. Elektronik till exempel. Minns du när man sejvade och printade istället för att spara och skriva ut? Och när lådan till en stationär dator kallades hårddisk eller CPU (som betyder processor) och allt möjligt annat som den inte var?

Det var Tekniska nomenklaturcentralen som satte tekniker och språkvetare att tillsammans fila på svenska termer som skulle kunna bringa ordning i kaos. Jag minns hur somliga hånade de där listorna och sa att staten aldrig skulle kunna tvinga folk att använda så töntiga ord. Allt slog inte heller igenom, men i allmänhet kan vi numera tala svenska om digital teknik utan att någon höjer på ögonbrynen.

Staten, förresten? Ja, staten är inblandad i termlistorna, men det var inte så det började. Tekniska nomenklaturcentralen grundades som ideell förening 1941 på initiativ av Ingenjörsvetenskapsakademien. Det var alltså yrkesfolk som såg ett behov av att bättre kunna kommunicera med varandra. Så småningom fick de statliga anslag, som upphörde 2000. Då gick TNC i konkurs, men återuppstod som Terminologicentrum, fortfarande förkortat TNC.

Sedan 2018 finns TNC inte längre, utan Språkrådet på myndigheten Institutet för språk och folkminnen håller i termarbetet. Bland annat i Hållbarhetstermgruppen som sätter ihop Hållbarhetstermlistan. Gruppen ”arbetar för att tydliggöra termer och begrepp inom ämnesområdet hållbar utveckling” skriver de på hemsidan. Det är en del av myndighetens arbete med FN:s hållbarhetsmål enligt Agenda 2030.

På listan står alltså resiliens sedan november 2021. Egentligen är det inget nytt ord på svenska, det har till exempel använts av tandläkare om tandkött, som med åren kan förlora sin resiliens så att det bildas tandfickor. Men det har ju inte varit i var mans mun – ordet, alltså.

CCS kallas den här tekniken fortfarande ganska ofta, men koldioxidavskiljning säger mer om vad det handlar om
CCS kallas den här tekniken fortfarande ganska ofta, men koldioxidavskiljning säger mer om vad det handlar om. Foto: Anders Wiklund/TT

Mer och mer användbar

Listan blir mer och mer användbar ju mer den fylls på, och numera talar man till exempel oftare om klimatmanipulering istället för det vaga geo engineering. Nerväxt istället för degrowth, skogsjordbruk istället för agroforestry, tippningspunkt istället för tipping point. CCS-teknik, carbon capture and storage, finns med i Syre förklarar den 2 november, men nästa gång du läser om tekniken kallas den kanske avskiljning och lagring av koldioxid istället.

Att röra sig med engelska termer på svenska känns lite som att skriva med lovikkavantar på sig. Man kanske vet på ett ungefär vad geo engineering är, men ordet skulle kunna betyda en massa annat också. Klimatmanipulering säger precis vad det är fråga om, och vill man ha mer exakt info har termlistan en utförlig ordförklaring. Där kan man läsa att det i huvudsak handlar om två metoder för att påverka jordens klimatsystem – dels olika sätt att minska solinstrålningen till jordytan, dels borttagning av växthusgaser av atmosfären.

Det står också att det i dagsläget – texten är senast reviderad i maj 2022 – inte finns någon färdig metod för klimatmanipulering som anses tillförlitlig. Och att det saknas tillräcklig kunskap om effekterna.

Hållbarhetstermgruppen tillägger att manipulering ibland står för en otillbörlig påverkan, men att begreppet klimatmanipulering inte har någon sådan negativ innebörd.

Hållbarhetstermlistan förser oss alltså inte bara med tydliga svenska termer på miljöområdet, den ger också en bakgrund. Så man kan läsa den för att hitta ord eller för att få en förklaring till engelskt klimatlingo, men även för att lära sig mer om det som orden betecknar.