Radar · Nyheter

Historielärare: Politikerna måste ge oss tid

Templet Parthenon, på Akropolis i Aten, började byggas 447 f Kr.

Förslaget att slopa antiken i grundskolans historieämne fortsätter att väcka ilska.
Historielärarnas förening hoppas att förslaget aldrig blir verklighet. Lärarna kräver att regeringen tar itu med ett välkänt problem – att undervisningstimmarna i historia är för få.

– Politikerna måste inse att timmarna inte räcker, säger föreningens ordförande David Ludvigsson.

Knappt hade Skolverket presenterat sitt utkast till en uppdaterad kursplan i historia förrän historiker och ledar- och kulturskribenter gjorde klart att förslaget var oacceptabelt. I utkastet har nämligen antikens historia strukits i årskurs 7–9, till förmån för efterkrigstiden.

Nu senast har Handelshögskolans rektor Lars Strannegård reagerat. ”Om förslaget går igenom kommer våra ungas attraktivitet på arbetsmarknaden att försvagas, matchningen på arbetsmarknaden försvåras och Sveriges konkurrenskraft försämras”, skriver han på DN Debatt.

Den romerska teatern i Plovdiv i Bulgarien är en av de mest välbevarade från antiken och används fortfarande
Den romerska teatern i Plovdiv i Bulgarien är en av de mest välbevarade från antiken och används fortfarande. Men antikens historia får inte plats i Skolverkets förslag till reviderad kursplan i historieämnet. Foto: Wiktor Nummelin/TT. 

Sexton timmar

Att ett lärosäte som utbildar morgondagens företagsledare reagerar visar vilken bredd frågan har. Men hittills har ingen utbildningsminister gjort något åt grundproblemet, säger David Ludvigsson, biträdande professor i historia vid Linköpings universitet och ordförande i Historielärarnas förening.

– Bekymret som historieämnet har är att timmarna är för få i förhållande till det omfattande innehållet. I grundskolan är historieämnet inte garanterat mer än 16 timmar per år. Det måste alla förstå att med så litet antal timmar kan inte allt behandlas. Detta ställs på sin spets nu när Skolverket återkommer till problemet, säger han.

Frågan om antikens vara eller inte vara i grundskolan var nämligen aktuell också för tio år sedan. När kursplanerna då skulle förtydligas fanns antiken inte med i förslaget, vilket ledde till protester.

– Den tidens utbildningsminister (Jan Björklund, reds anm) var väldigt snabb med att säga att antikens historia skulle vara kvar. Men han ville kanske inte lyssna på Skolverkets problembeskrivning, säger David Ludvigsson.

Omöjligt val

Skolverkets resonemang går ut på att kursplanen måste anpassas efter verkligheten, det vill säga timplanen. ”Myndigheten skulle gärna se att en så drastisk åtgärd kunde undvikas”, skriver den och konstaterar att det är upp till regeringen att fatta beslut om vilket utrymme ämnet ska ha.

Skolverket skriver också att man lyssnat på lärosäten, lärare och Historielärarnas förening innan verket föreslog att efterkrigstidens historia får gå före antiken.

– Skolverket har ställt frågan vad som är möjligt att ta bort. Men ingen har haft ett bra svar. Och att säga att Historielärarnas förening stödjer förslaget att ta bort antiken är att dra det för långt. Det är Skolverkets förslag, inte vårt. Vi vill självfallet att antiken ska behandlas i grundskolan, säger David Ludvigsson.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har uppvaktats av historielärare som vill ha mer undervisningstid
Utbildningsminister Anna Ekström (S) har uppvaktats av historielärare som vill ha mer undervisningstid. Frågan landar så småningom på hennes bord. Foto: Jonas Ekströmer/TT. 

Inga löften

Nuvarande utbildningsminister Anna Ekström har hittills sagt att hon vill invänta remissvaren på Skolverkets förslag.

– Hon har alltid intygat att historieämnet är viktigt, men hon har aldrig lovat att ämnet ska få mer tid. Vi kommer att fortsätta uppvakta henne och vi stärks i argumentationen av alla protester, säger David Ludvigsson.

Men, tillägger han:
– Det är svårt att flytta timmar mellan ämnen, och alla vill ha mer. Men historieämnets problem är på riktigt. Hoppas politikerna förstår det.

Fakta: Grundskolans timplan

Svenska/svenska som andraspråk är grundskolans största ämne, sett till undervisningstid: totalt 1 490 timmar.
Matematik har 1 230 timmar och är näst störst.
Nummer tre är de samhällsorienterande ämnena (SO) som har totalt 885 timmar i grundskolan.
SO består av geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Den garanterade undervisningstiden i vart och ett av de fyra SO-ämnena är 145 timmar, vilket motsvarar 16 timmar per ämne och år.
Om skolorna fördelar resterande SO-tid jämnt mellan de fyra ämnena får eleverna motsvarande 25 timmar per ämne och år.
Från och med detta läsår har undervisningstiden i matematik och idrott utökats, medan elevens val har minskats.
Källa: Skolverket

Fakta: Om historieämnet

Så här skriver Skolverket i sin konsekvensutredning om den föreslagna förändringen i kursplanen i historia:
”Trots omfattande strykningar i det övriga innehållet har det funnits ett starkt stöd för bedömningen att det krävs ett borttagande av historiska epoker från kursplanen för att bereda plats för efterkrigstiden och ge förutsättningar för ett djupare lärande.”
På sin webbsida skriver myndigheten att det i debatten förekommer felaktiga uppgifter. All historieundervisning om tiden fram till 1700-talet ska inte utgå:
”Forntiden behandlas i årskurs 1–3 i SO. Tiden 800–1900-tal behandlas i årskurs 4–6 med fokus på Sverige och Norden. Tiden från 1500-talet och framåt behandlas i årskurs 7–9. Det är också viktigt att poängtera att den stora majoriteten av alla elever läser vidare i gymnasieskolan, där antiken ingår bland annat i ämnet historia.”

Fakta: Detta händer nu

Revideringarna gäller grundskolans kursplaner och ämnesplaner på gymnasial nivå.
Lärare kan gå in på Skolverkets hemsida och se de nya skrivningarna för sitt ämne och ge kommentarer. Det kan göras fram till den 23 oktober.
När alla synpunkter gåtts igenom kommer myndigheten att skriva färdiga förslag som ska överlämnas till regeringen vid årsskiftet.
Regeringen fattar sedan beslut om kurs- och ämnesplanernas slutgiltiga utformning.
Planen är att de reviderade kursplanerna ska träda i kraft höstterminen 2020.
Källa: Skolverket