Den största polarexpeditionen ska öka klimatkunskaperna

I dag, den 20 september, påbörjar den tyska isbrytaren Polarstern sin färd från Tromsö mot Arktis. Fartyget ska frysas fast i den arktiska packisen och driva med den under ett år, där sedan 300 forskare från 19 länder kommer ta reda på mer om hur klimatförändringarna påverkar Arktis. Förutom de ombord på fartyget, kommer ytterligare 300 forskare delta i projektet, som har fått namnet MOSAiC – Multidisciplinary drifting Observatory for the Study of Arctic Climate. Tre av forskarna är från Göteborgs universitet. De kommer vara där olika tidsperioder under den årslånga expeditionen.

– MOSAiC-expeditionen är alltså den största expeditionen i Arktiska oceanen hittills där vi för första gången kommer att göra avancerade mätningar av is, snö, atmosfär, meteorologi, havets fysikaliska och biogeokemiska egenskaper, samt ekosystem under ett helt år, säger Adam Ulfsbo, marin kemist på Göteborgs universitet.

Expeditionen är uppdelad i etapper om två månader i taget med cirka 50 forskare ombord per etapp.

– Förutom forskarna som kommer att samla in data i fält så är minst lika många forskare till involverade i modelleringskonsortiet för att assimilera de nya observationerna och processtudierna för att förbättra klimat- och havsmodellerna. Även om Polarstern inte kommer att göra särskilt mycket under expedition, förutom att driva infrusen med packisen, så utgör hon ett välkommet hem och forskningsplattform för forskare och besättning, säger Adam Ulfsbo.

Han kommer själv vara ombord på Polarstern från och med januari 2020.

– Jag kommer att delta under perioden när vi övergår från polarnatt till dag, det vill säga när ljuset kommer tillbaka och jag ser fram emot observationer från denna övergång med avseende på eventuell biologisk aktivitet, liksom vinterobservationer som är mycket sparsamma vad gäller kolsystemet i Arktis.

Och det kommer även finnas forskningsstationer omkring fartyget.

– På isen kommer det också att byggas upp olika observatorier och stationer där febril forskningsaktivitet kommer att råda, både medelst automatiska sensorer och mer klassiskt manuellt fältarbete, säger Adam Ulfsbo.

Vintermätningar saknas

Klimatologen Céline Heuzé från institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet kommer vara på plats den sista delen av expeditionen, augusti-oktober 2020. Hon ser mest fram emot de mätningar som ska göras under havsytan på vintern, någonting som det enligt henne saknas data ifrån.

– Vi vet nästan ingenting om Arktiska ishavet. Satelliter kan inte se under havsisen, utan vi måste åka dit. Hittills har vi nästan inte gjort några vintermätningar, vilket inte ger en korrekt bild. Tänk hur dålig väderprognos vi hade haft i Sverige om vi bara hade använt mätningar från juli och augusti, säger Céline Heuzé.

Trots att inga ordentliga vintermätningar har gjorts, så vet man redan en hel del om hur de smältande isarna påverkar omvärlden.

– När havsisen smälter tar det mörka havet upp mer värme. Då smälter havsisen ännu mer, även Grönlands flytande glaciärer. Vad som sker i Arktis stannar inte i Arktis. Vi alla påverkas. Till exempel, de kalla vintrarna som vi har fått i Europa, det är på grund av att havsisen försvinner, säger Céline  Heuzé.

Gamla vs nya Arktis

Den tredje forskaren från Göteborgs universitet är Katarina Abrahamsson, professor i analytisk och marin kemi. Hon är redan ombord på Polarstern och kommer delta under den första etappen. Hennes forskningsprojekt under året fokuserar på årstidsis, en ny källa till ozonnedbrytande bromerade ämnen. I ett pressmeddelande inför avresan säger hon:

– Denna expedition är en unik möjlighet att studera klimatrelaterade gaser under ett helt år och framförallt under den mörka perioden av polaråret. Expeditionen ger oss dessutom möjligheten att förstå skillnaderna mellan det ”gamla” Arktis med lite öppet vatten och flerårsis och det ”nya” Arktis med mer inslag av öppet vatten och ettårsis och hur detta påverkar klimatet. Resultaten från expeditionen kommer att bidra med data vilket kommer att förbättra dagens klimatmodeller avsevärt.

Förhoppningen är att resultaten från polarexpeditionen kommer kunna bidra till ökad kunskap om konsekvenserna av klimatförändringarna, både regionalt i Arktis, men även globalt.

Den totala kostnaden för projektet väntas bli över en halv miljard kronor.

Från och med 20 september 2019 kl. 20:00 går det att följa expeditionen , som går i Fridtjof Nansens fotspår och Fram-expeditionens kölvatten för 126 år sedan.