Energi

Unga ska få hjälp att tackla jobbiga känslor

Andelen barn mellan 13 och 15 år som lider av psykosomatiska problem har fördubblats sedan mitten av 1980-talet, enligt Folkhälsomyndighetens rapport.

Fler och yngre barn söker hjälp för psykiska problem.
– Det är bra att de vågar. Men ibland är det bara stöttning genom en tuff period som behövs, säger barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran.
Med sin nya bok ”Allt som händer inuti” vill hon vägleda och hjälpa barn att ta hand om sina känslor.

Att vara nedstämd och orolig kan vara väldigt ensamt. Särskilt om man är ung. Många barn och unga i dag brottas med sig själva: ”Är det verkligen normalt att känna så här och ha så här konstiga tankar, eller håller jag på att bli galen?” Det är grubblerier som kan kännas väldigt skrämmande.

– Ofta kan det handla om helt normala – men jobbiga – känslor som den hjälpsökande har. Då måste de få verktyg för att hantera dem, säger Reyhaneh Ahangaran.

Hon är barnpsykolog och har lång erfarenhet från barn- och ungdomspsykiatrin. Hon tycker att det är bra att både barn och föräldrar i större utsträckning vågar be om hjälp. Att mycket av skammen kring psykisk ohälsa håller på att försvinna. Men hon tycker också att det är viktigt att vi skiljer på att ”bara” må dåligt och att faktiskt vara sjuk.

– Som förälder är det en svår balansgång att vilja skydda sitt barn från smärtsamma saker och att riskera att göra det nästan hjälplöst inför normala motgångar i livet, säger hon.

Reyhaneh Ahangaran tycker att det är bra att både barn och föräldrar i större utsträckning vågar be om hjälp, och att det är viktigt att vi skiljer på att "bara" må dåligt och att faktiskt vara sjuk
Reyhaneh Ahangaran tycker att det är bra att både barn och föräldrar i större utsträckning vågar be om hjälp, och att det är viktigt att vi skiljer på att "bara" må dåligt och att faktiskt vara sjuk. Foto: Anders Wiklund/TT

Fysiska symptom

Varje år genomför Folkhälsomyndigheten en undersökning bland elever om deras hälsotillstånd. I den senaste, som kom 2018, kan man se att stressrelaterade symptom som magont, huvudvärk och ryggont ökar.

– Mycket är kopplat till stress och oro kring skolan. Stora klasser, få pedagoger och oklara betygskriterier är några faktorer som bidrar.

Barn matas hela tiden med budskapet om hur viktig utbildning är. Att klara skolan är avgörande för hur framtiden blir och möjligheten att få ett jobb. Samtidigt har många en tuff vardag som gör det svårt att lyckas. Man kanske måste hjälpa till mycket hemma med småsyskon eller har en förälder med missbruksproblem.

– Det kan vara omständigheter som gör det svårt att samtidigt prestera i skolan.

Reyhaneh Ahangaran jobbar sedan ett år tillbaka som skolpsykolog och ser på nära håll hur förutsättningarna för dem som arbetar i skolan hela tiden förändras. Besluten som tas på nationell nivå har sällan förankrats hos personalen som berörs.  

– Om jag fick önska skulle resurserna till skolan och socialtjänsten öka. Då skulle vi kunna jobba mer förebyggande och stävja många problem innan de blev stora.

När det blir kämpigt i skolan kan man tro att man har koncentrationssvårigheter när man i själva verket bara behöver mer återhämtning
När det blir kämpigt i skolan kan man tro att man har koncentrationssvårigheter när man i själva verket bara behöver mer återhämtning. Foto: Lise Åserud/TT

Stöd i vardagen

Under sina år inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, började hon skriva ned tips och råd till sina patienter, som de kunde använda hemma mellan besöken på mottagningen.

– Jag saknade material som hade ett direkt tilltal till barnet.

Det slutade med att hon skrev den boken själv – utifrån sina anteckningar. ”Allt som händer inuti” är en ABC-bok som tar upp allt från att känna sig annorlunda till att ha svårt med sömnen eller lida av tvångstankar. Den riktar sig till barn i mellanstadieåldern.

– Jag vill att man ska kunna bläddra i den och hitta bra saker utan att behöva läsa från pärm till pärm. Förhoppningen är att de ska kunna få svar på alla sina frågor om känslor. Och att den också ska vara en hjälp för föräldrar.

"Om jag fick önska skulle resurserna till skolan och socialtjänsten öka
"Om jag fick önska skulle resurserna till skolan och socialtjänsten öka. Då skulle vi kunna jobba mer förebyggande och stävja många problem innan de blev stora." Foto: Anders Wiklund/TT

Livets svårigheter

När man är orolig sätter det sig ofta i kroppen. Det kan krypa i benen eller pirra i magen. Att gå ut och röra på sig är ett bra knep för att ”lura nervsystemet” att lugna sig.

– Det man vet är att nervositet, ångest och oro hänger ihop med nervsystemet. Om man inte kan lugna tankarna i sig, det är faktiskt jättesvårt, då handlar det om att se till att nervsystemet gör någonting annat.

Det kan räcka med en promenad eller att stretcha lite.

– Sömnen är också superviktig. Barn och ungdomar har alltid haft sömnproblem – det är inte unikt för vår tid – men många tror att de klarar sig på mindre sömn än vad de gör.

När det sedan blir kämpigt i skolan kan man tro att man har koncentrationssvårigheter när man i själva verket bara behöver mer återhämtning.

Reyhaneh Ahangaran tror att om både barn och föräldrar lär sig lite mer om vad som är helt rimliga upp- och nedgångar i livet, förstår man också när det verkligen är dags att söka hjälp.

– Jag vill ha en uppmuntrande ton och ge nycklar till vad man kan göra själv när något är svårt. Men också reda ut hur man ska våga berätta för en vuxen.

För ett barn kan det vara svårt att veta vem det ska vända sig till. Under bokstaven V finns kapitlet ”Våga berätta! Men hur?” som särskilt tar upp hur man kan göra om man inte vet vem man ska anförtro sig åt.

– Det har känts jätteviktigt att få med det. De mest utsatta är ofta svårast att nå.

PSYKISK OHÄLSA BLAND BARN OCH UNGA

Andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar som rapporterar återkommande psykosomatiska symptom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Till psykosomatiska symtom räknas sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. Jämfört med andra nordiska länder har ökningen av psykosomatiska symptom varit mer omfattande i Sverige. Brister i skolans funktion och en ökad medvetenhet om de ökande krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför ligger troligen bakom.
Källa: Folkhälsomyndighetens rapport ”Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?”.

GRUNDLÄGGANDE SAKER FÖR ATT MÅ BRA

1. Ät ordentligt med mat och drick tillräckligt med vatten.
2. Var utomhus en stund varje dag och rör på dig.
3. Lägg dig i tid så att du hinner sova tillräckligt antal timmar.
Källa: ”Allt som händer inuti”.

REYHANEH AHANGARAN

Är legitimerad psykolog med kbt-inriktning. Hon har arbetat som psykolog i tio år, varav nio inom barn- och ungdomspsykiatrin, och är just nu skolpsykolog. Tidigare har hon jobbat som sexualupplysare för RFSU Stockholm, samt under flera år för Utbildningsradion och för Sveriges Radio P3 som psykolog i programmen ”Ramp” och ”Hångla i P3”. Hon har även gjort tv för Aftonbladets ”Föräldraakuten” samt psykologipoddarna ”Saker som skaver” och ”Våga fråga” för Storytel.

HUR MYCKET BEHÖVER VI SOVA?

Ju yngre man är desto mer behöver man sova. I låg- och mellanstadiet behöver man tio till elva timmars sömn per natt och när man går på högstadiet behöver man minst åtta till nio timmar per natt. Oroa dig inte om du sover dåligt ett par nätter. Så är det ibland och det är ingen fara.
Källa: ”Allt som händer inuti”.