I en satsning från Bostadsbolaget har de boende i Norra Biskopsgården fått rösta på vad de vill göra med 100 000 kronor avsatta i en boendebudget. 

Projektet berör 1 700 lägenheter i Norra Biskopsgården och syftet är att öka demokratin och grannarnas relationer till varandra. Det är första gången i Norden som en boendebudget som denna testas, men det har tidigare gjorts i Frankrike. 

– Vi vill bidra till att människor får ett större inflytande över sin egen boendemiljö. Det har varit spännande att se vilka olika idéer som tagits fram i processen. Vi har fått in många riktigt bra förslag, säger Hilda Wenander, utvecklingsledare i Norra Biskopsgården, Bostadsbolaget i ett pressmeddelande.

Omröstningen resulterade i att satsningen kommer ligga på matlagningsträffar, läxhjälp, djurparksbesök och fler öppettider på Bostadsbolagets gemensamhetslokal.

– Hyresgästerna har fått hjälp av vår personal att sätta en prislapp på sitt förslag och därefter har de olika bidragen hängt uppe offentligt under sommaren. Alla boende i området har sedan kunnat rösta på det de helst vill se genomföras, säger Hilda Wenander i pressmeddelandet. 

”Johan Floderus anklagas för omfattande åtgärder mot landets säkerhet, omfattande underrättelseverksamhet med den sionistiska regimen och korruption på jorden”, skriver den iranska nyhetsbyrån Mizan.

”Korruption på jorden” är ett av Irans allvarligaste brott och kan leda till dödsstraff.

Enligt åtalet har Floderus jobbat för Israel och aktivt samlat in information om Iran genom ”samhällsfarliga projekt”, rapporterar Mizan.

Grundlösa anklagelser

Samtidigt upprepar EU:s utrikeschef sitt krav på att Iran ska frige den svenska EU-tjänstemannen Johan Floderus.

”EU fortsätter att kräva att Johan Floderus omedelbart friges”, säger unionens utrikeschef, Josep Borrell, i ett uttalande under söndagen.

Borrell säger att rättsprocessen mot Floderus är totalt ogrundad och att de, i nära kontakt med UD, försöker få mer information från Iran.

”Begär hans frigivning”

”Jag tar ihärdigt upp fallet vid varje möte med de iranska myndigheterna, sedan hans frihetsberövande, och begär hans frigivning”, säger Josep Borrell.

Våren 2022 reste Johan Floderus till Iran tillsammans med vänner. Enligt familjen handlade det om en semesterresa. Under resan greps han och anklagas av Iran för spioneri, och han har nu varit frihetsberövad i över 600 dagar.

Under lördagen meddelande utrikesminister Tobias Billström (M) att rättegången mot Floderus har inletts i Teheran.

Den traditionsenliga föreläsningen i Oslo hölls av Mohammadis två barn, Kiana och Ali Rahmani. I talet, som pristagaren skrivit inifrån ett av Irans mest ökända fängelser, bad hon världen att agera.

Via sin barn uppmanade hon det globala samfundet att göra mer för mänskliga rättigheter.

– Jag tror att globaliseringen av fred och mänskliga rättigheter är viktigare och effektivare än globaliseringen av någon annan fråga.

Mohammadi får Nobels fredspris för sina insatser som människorättsaktivist och ”hennes kamp mot förtrycket av kvinnor i Iran”. I sitt tal riktade hon skarp kritik mot regimen i sitt hemland. Folket i Iran kommer att fortsätta sin kamp, men behöver ytterligare stöd:

– I dagens globaliserade värld spelar regeringar, det globala civila samhället, inklusive internationella organisationer och institutioner, media och oberoende icke-statliga organisationer en obestridlig roll, framförde hennes barn.

Ordföranden för FN:s globala klimatmöte, Sultan al-Jaber, har lagt i en högre växel för att försöka ena världens länder kring en ny klimatöverenskommelse. På tisdag vill han vara färdig, men många stora frågor återstår att lösa.

– Att misslyckas är inget alternativ. Det som vi vill uppnå ligger i allas intresse, överallt, säger han.

På söndagen samlade han alla länders representanter till en ”majlis”, ett traditionellt sätt att lösa problem i Förenade arabemiraten. Ministrar och förhandlare satt i en stor ring och förde fram sina ståndpunkter. Ett annorlunda försök att nå en kompromiss.

Blockerar

På sittningen gjorde både Saudiarabien och Irak klart att de motsätter sig alla formuleringar om att fasa ut olja, kol och naturgas. Hittills har världen aldrig lyckats enas om att sluta använda fossila bränslen, trots att det är roten till klimatproblemet. Men det är hårt tryck att få till en historisk skrivning om detta på COP28.

Saudiarabien sätter sig alltid på tvären i alla skeden, enligt Alden Meyer på tankesmedjan E3G som har följt landet i klimatprocessen i 30 år.

– Men om ordförandeskapet och andra länder lyckas få Kina, Indien, Ryssland och andra att röra på sig och acceptera någon form av skrivning om utfasning av fossila bränslen kommer trycket på saudierna att bli överväldigande, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Komplicerade frågor

Men det finns också många andra komplicerade, olösta frågor på bordet. Och som så ofta kokar flera av dem ner till pengar.

En grupp på 20 länder, där bland annat Saudiarabien, Kina och Indien ingår, har gjort klart att de anser att rikare länder behöver ta större ansvar när det gäller utsläppsminskningar.

– I varje möte trycker de (rika länderna) på och pressar utvecklingsländerna att göra mer och mer, utan att erbjuda medlen som behövs för att genomföra åtgärder – utan att acceptera att en utfasning inte kan se likadan ut för alla om den ska vara rättvis, säger Diego Pacheco, talesperson för gruppen till The Guardian.

– Och detta medan de fortfarande ökar sin produktion av fossila bränslen.

På söndagen kom också ett förslag på ett regelverk för anpassning till klimatförändringar. Men de mest utsatta länderna för extrema temperaturer, torka och skyfall var missnöjda med förslaget. Även här handlar mycket av konflikten om pengar.

Känsligt läge

Just nu är klimatförhandlingarna inne i ett komplicerat skede. Alla bitar måste falla på plats för att en överenskommelse ska kunna klubbas och världen ska ha någon möjlighet att nå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

– Frågan är om det här tog oss närmare eller längre ifrån varandra, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till TT efter söndagens sittning.

En sak står dock redan klar.

Nästa års klimattoppmöte kommer att hållas i Azerbajdzjan. Det blir tredje året i rad som ett land med stora fossila intressen håller i ordförandeskapet – vilket lär väcka kritik.