Inga snabba lösningar på gängvåldet

Inrikesminister Mikael Damberg (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) vill prata om konkreta åtgärder för att bryta det grova våldet och nyrekryteringen till gängen. En timma är avsatt för samtalen på torsdagseftermiddagen.

– Vi vill arbeta snabbt och seriöst genom att samla partier som vi ser förutsättningar att komma överens med, sade Mikael Damberg när han kallade till mötet.

Frågan är om det går särskilt snabbt att få nya åtgärder på plats.

Förslag utlovade

Två skjutningar den senaste tiden har berört många. En nybliven mamma dödades med sin baby i famnen, dagtid i ett vanligt bostadsområde i Malmö, och en ung kvinna sköts genom fönstret i en bostad i Råcksta i Stockholm.
Men skjutningar är inget nytt fenomen. I fjol skedde 306 skjutningar i Sverige, varav 45 med dödlig utgång. Hittills i år har det skett 214 skjutningar, jämfört med 190 samma period i fjol.

I sin regeringsförklaring i januari i år utlovade statsminister Stefan Löfven (S) bland annat skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser, att straffen ska skärpas för den som överlåter narkotika till andra och även för den som rekryterar unga – ett sätt att försöka komma åt att de kriminella gängen använder sig av tonårspojkar som inte är straffmyndiga för att till exempel vara knarkkurirer.

Annat som utlovades var ett nationellt exitprogram för gängmedlemmar som vill lämna kriminaliteten.

Snabba på

Än så länge har inte mycket hänt med dessa förslag. Beredning pågår, men är i ett tidigt skede, är beskedet från justitiedepartementet.

När något väl händer ska förslagen utredas, remissbehandlas och omvandlas till lagförslag som ska behandlas av riksdagen. En process som normalt tar flera år.

Moderatledaren Ulf Kristersson vill snabba på processen. Han tror att om regeringen och riksdagen samarbetar går det att snabbehandla många förslag så att de kan genomföras inom 6–12 månader.

På M:s förslagslista står bland annat dubbla straff för kriminella som begår gängrelaterad brottslighet och särskilda visitationszoner, där polisen ska få kroppsvisitera, till exempel i jakt på vapen, utan konkret brottsmisstanke. M vill också införa vistelseförbud, så att kriminella stoppas från att återvända till sina gamla områden.

Lång lista

De två sistnämnda förslagen är även önskemål från Polisen, men inrikesminister Mikael Damberg har hittills varit avvisande.

Under året har riksdagens justitieutskott spottat ur sig så kallade tillkännagivanden till regeringen, alltså uppmaningar om att lägga fram skarpa lagförslag. Flera av åtgärderna ovan finns med, men listan är längre än så. Bland annat har utskottet uppmanat regeringen att införa ett system med kronvittnen, där kriminella kan få lägre straff om de vittnar mot sina uppdragsgivare. Men majoriteten i utskottet vill även utreda anonyma vittnen.

En utredning om kronvittnen ska tillsättas inom kort, som även kommer att titta på vittnesskydd ur andra aspekter. Det är dock fortfarande oklart om frågan om anonyma vittnen kommer att ingå.

Höja takten

Andreas Carlson (KD), vice ordförande i justitieutskottet, kommer att ha med sig hela listan med tillkännagivanden till torsdagens möte. Han tycker att regeringen drar fötterna efter sig. Och han tycker att det borde gå att höja takten i genomförandet.

– Man skulle kunna titta mer på vad andra länder gör, till exempel Danmark, Norge och Finland, som ofta ligger före oss, säger Carlson.

Allt handlar heller inte om komplicerade lagförslag, påpekar han. Polisen behöver goda ekonomiska förutsättningar att göra ett bra jobb och hela rättsväsendet med åklagare, domstolar och kriminalvård behöver stärkas, framhåller han.

Även justitieministern och Liberalerna har pekat ut rättsområdet som ett av de viktigaste i nästa års budget.