Energi

Träning kan bromsa åldrandet

Annica Sigfridsson tycker att träningen är en del av vardagen.

Ålder är bara en siffra, heter det. Forskningen kan ge påståendet rätt. Långvarig stress påskyndar åldrandet, medan träning bromsar det.
 – Vissa processer går definitivt att hejda, även om vi inte kan stoppa åldrandet, säger professor Michail Tonkonogi.

Vardagen är tillbaka, dags att träffa kollegorna igen. Ser de inte ovanligt fräscha ut efter semestern? Förmodligen beror det på att de är utvilade, stärkta av sovmorgnar och sköna dagar på stranden.

Det är inte bara en ytlig observation – det finns stöd i forskningen för att stress snabbar på åldrandet. Men som tur är finns det också rön som visar att träning kan hejda en del av de processerna.

Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Dalarna och har forskat om ohälsa kopplat till stress. Han är också expert inom fysisk träning och hälsa.

Han menar att stress är ett av våra största hot mot folkhälsan. Förutom personligt lidande kostar problemen samhället mycket pengar i form av sjukskrivningar och ökade kostnader för sjukvården.

– ­Vi vet att träning hjälper mot flera stressrelaterade problem, men det finns inga strukturer inom sjukvården för att implementera den typen av åtgärder, tyvärr, säger Michail Tonkonogi.

Professor Michail Tonkonogis forskning visar att fysisk aktivitet kan mota åldrandet
Professor Michail Tonkonogis forskning visar att fysisk aktivitet kan mota åldrandet. "Vältränade muskler bryter ned de skadliga substanserna", säger han. | Foto: Privat

Evolutionen seg

Att många blir sjuka av stress har att göra med att vi är designade för att fly eller slåss när vi utsätts för fara, en rest från våra liv som jägare på savannen. I pressade situationer prioriterar kroppen att ha tillgång på bränsle för att kunna agera.

– Blodsockret och fettsyror i blodet förhöjs när vi förbereder oss på att slåss eller springa.

Men eftersom vi inte kan springa ifrån ett argt jobbmejl eller slåss mot krånglande kollektivtrafik uteblir den ansträngning som kroppen laddat för.

– Förenklat kan man säga att kroppen jobbar på att hålla blodsocker och blodfetterna höga, i stället för att återbilda och laga celler. Vid långvarig påfrestning leder det till problem för hjärta och kärl, förklarar Michail Tonkonogi.

Ett ständigt påslag av stresshormonet kortisol får muskel- och skelettvävnad att brytas ned. Även minne och koncentration försämras. Allt detta är tecken på åldrande.

Annica Sigfridsson tycker att träningen är en del av vardagen
Annica Sigfridsson tycker att träningen är en del av vardagen. "Ju äldre man blir desto tydligare blir det att man måste ta hand om kroppen för att orka med det övriga livet", säger hon. | Foto: Janerik Henriksson/TT

Träning hjälper

Men det finns hopp. Michail Tonkonogis forskning visar att fysisk aktivitet hjälper mot nedbrytningen.

– Vältränade muskler bryter ned de skadliga substanserna, förklarar han.

Eftersom det är svårt som enskild individ att påverka de yttre stressfaktorerna – vi måste prestera på jobbet, åka kommunalt, passa tider och så vidare – bör vi påverka det vi faktiskt kan.

– Vi kan försöka förhindra att bli sjuka genom att tåla påfrestningarna bättre. Det gör vi genom att träna. Men det behöver inte innebära att vi ska springa på gymmet. Bara musklerna får jobba spelar det ingen roll om du hugger ved, arbetar i trädgården eller går en rask promenad, säger Michail Tonkonogi.

Han menar att man får se upp så att inte träningskravet blir ytterligare ett stressmoment. Vi behöver hitta något som vi gillar att göra.

– Krångla inte till det. Musklerna bryr sig inte om du bygger dem i ett gym eller hemma i källaren. Det viktiga är att du aktiverar dig minst en halvtimme ett par dagar i veckan.

Att ingå i ett socialt sammanhang och ha nära relationer är också viktigt för hälsan.

Annica Sigfridsson
Annica Sigfridsson. | Foto: Janerik Henriksson/TT

Behåller formen

Annica Sigfridsson, 57 år, är platschef på dansskolan och gymmet House of shapes i Stockholm. Hon är ett bra exempel på en person som parerar ett hektiskt liv genom att hålla sig i god fysisk form.

– Jag försöker också se på stress som energi som gör att jag får saker gjorda.

Hon har tränat regelbundet hela livet och gillar att variera sig. Simning, styrketräning och dans varvas med skidåkning och promenader. Just att gå ut och gå fungerar bra när hon står inför ett knivigt problem som måste lösas.

– När jag går är det som om jag får en mental karta över landskapet jag ska navigera i och det blir tydligt hur jag ska hantera svårigheterna.

Hon märker också direkt om hon slarvar med fysiken. Hon blir stel, får ont och till sin förfäran kan hon höra hur hon stönar och stånkar när hon ska böja sig ned eller komma upp ur en fåtölj.

– Ju äldre man blir desto tydligare blir det att man måste ta hand om kroppen för att orka med det övriga livet, säger hon.

Ändå känner hon att det är skillnad på vad hon orkade för tio år sedan jämfört med i dag.

– Tänk då hur illa det hade varit om jag inte hade tränat!

Det händer i kroppen när du tränar

Fysiska effekter:
+ Signalsubstanser som endorfiner ökar i hjärnan. Det ger lyckokänslor.
+ Nervceller i hjärnan nybildas.
+ Stresshormonet kortisol minskar.
+ Stressrelaterade substanser rensas bort i blodet.
Psykiska effekter:
+ Självkänslan förbättras.
+ Negativa tankar blir färre.
+ Närvarokänslan ökar.
+ Känslan av kontroll ökar.
Källa: Tidningen Må Bra och Michail Tonkonogi.

Telomerer

Arvsmassan, dna, styr allt som sker i kroppen, även åldrandet. Dna skyddas av så kallade telomerer som sitter som ett hölje på ändarna av kromosomerna.
Långa telomerer innebär bättre skydd, medan kortare innebär sämre skydd och högre risk för skador på generna. När vi åldras kortas telomererna och risken för att utveckla sjukdomar ökar. Stresshormonet kortisol kortar telomererna.
Källa: Umeå universitet och Michail Tonkonogi.