Zoom

Fringe är festivalen där kulturen får blomstra villkorslöst

En av skådeplatserna för festivlen är Gathemhielmska huset.

Det är Edinburgh 1947. Staden arrangerar en internationell kulturfestival, men programmet utformas uppifrån och många kulturutövare får inte vara med. Då tas det allra första initiativet till det som ska komma att kallas Fringe, en festival skapad av utövarna själva. Nu arrangeras den fjärde upplagan i Göteborg.

Fringe, som betyder i utkanten, är numera ett kulturkoncept som arrangeras i över 200 städer runt om i världen. Festivalen i Edinburgh är i dag världens största scenkonstfestival och idén är fortfarande att initiativen kommer från aktörerna.

Under sex dagar, 28 augusti till 2 september, arrangeras Gothenburg Fringe Festival. Det finns ett 100-tal evenemang på programmet inom alla tänkbara områden. Teater, musik, litteratur, cirkus och konst anordnas på en lång rad platser och man räds inte det lite udda och svårtillgängliga. Fringe är långt ifrån stöpt i en form.

Vill locka en bred publik

Elin Hansson är festivalkoordinator och tillsammans med resten av teamet organiserar hon programmet och hittar sätt att samarbeta med de olika spelplatserna runt om i staden. Hon är också volontärsamordnare, vilket innebär att hon har ansvaret för att festivalen ska vara en rolig tillställning att medverka i.

– Gothenburg Fringe är en folklig festival som vi hoppas ska locka en bred publik. Andra år har vi sett en blandning av publik med både redan kulturintresserade och studenter och personer som är intresserade av specifika ämnen som tas upp i föreställningarna. I och med att många av våra artister är från utlandet och vi kommunicerar allting på engelska, försöker vi att nå ut till personer som nyligen flyttat till Sverige eller som helt enkelt är sugna på att få konst tillgänglig från andra länder, säger Elin Hansson.

Teamet bakom Fringe består av Ellen Jonatha, Chris O'Reilly, Elin Hansson och Giulia Giubergia
Teamet bakom Fringe består av Ellen Jonatha, Chris O'Reilly, Elin Hansson och Giulia Giubergia. Foto: Privat

Själva basen för festivalen är Gathenhielmska huset vid Stigbergstorget. Det vackra trähuset från 1700-talet ägs numera av Göteborgs stad och är sedan 60-talet byggnadsminnesförklarat. Här håller ingivningen rum under onsdagen och det bjuds på cirkus, dans och installationer.

– Gothenburg Fringe öppnar möjligheter för publiken att utforska annorlunda miljöer som hållits stängda och som med hjälp av konsten antingen förstärker dess karaktär eller omformulerar den. För de artister som får arbeta med redan inarbetade verk och komma till en helt annan plats, får de en annan inspirationskälla och ett rum att interagera med. Detta föder i sig fler idéer, säger Elin Hansson.

Fler skådeplatser för årets föreställningar är till exempel Frilagret, Teater Trixter, Göteborgs dramatiska teater, Konstepidemin, Kulturtemplet och den lite oväntade lokalen: båten Barken Viking, där det arrangeras stand up.

– Gemensamt är att vi tycker att det borde finnas ett större kulturutbud och lägre trösklar till konsten i Göteborg. Vi tror att det är möjligt att göra konsten mer folklig genom att ta den ut till annorlunda platser där den inte förväntas och inte bara bli mer uppmärksammad men också öppna upp för möten, säger Elin Hansson.
Vid starten 2015 arrangerades Fringe på en enda plats i Göteborg. Redan andra året växte festivalen rejält och etablerade sig runt om i Majorna och nu har den spridit ut sig ytterligare. Förra året formulerades festivalens slogan: The city is our stage, på svenska Staden är vår scen.

En plattform för samarbeten

En av dessa scener är Konstepidemin som är ett ateljéområde vid Linnéplatsen där ett 130-tal konstnärer har sin hemvist. Sayam Chortip är poet och fotokonstnär och ska ge föreställningen Ljus i mörker, i det hus som kallas Gröna rummet.

– Där kommer jag att läsa dikter och visa fotokonst på projektor till ljudlandskap. Besökarna kan förvänta sig en salig blandning både av ljudkonst, fotografier och poesi. På lördagen, den 31 augusti, har jag även bjudit in olika gäster som ska framföra med mig, bland annat Samtalsämnet som är en spännande konstellation, säger Sayam Chortip.

Sayam Chortip är poet och fotokonstnär
Sayam Chortip är poet och fotokonstnär. Foto: Matías Ruiz-Tagle.

Förutom att skriva lyrik driver han podcasten Poesijakten. Just nu har han planerat 30 nya avsnitt och han kommer också medverka på bokmässorna i Angered och i Göteborg, där han ska läsa eget material och livepodda. Men innan dess är det Fringe som gäller och han ska uppträda vid tre olika tillfällen.

– Fringe betyder väldigt mycket. Jag tycker att det är en fin festival där konstnärer och aktörer möts. Och vem vet, det kanske kan leda till framtida samarbeten sinsemellan. Det är en plattform för konstnärer och aktörer, säger Sayam Chortip.

En annan aktör på festivalen är scenkonstgruppen Fula. Den består av Mari Vittradotter Johansson och Britta Kangas som möts i uttryck som nutida dans, fysisk teater och improvisation. Deras uppsättning heter Ops och tar även den plats på Konstepidemin.

– Gruppens funktion är att ständigt bråka och driva med samhället och oss själva. Ops är en föreställning om besatthet, vetenskap och Saturnus. Det blir ett spel mellan tid och rum. Åskådarna får ta del av något busigt, men med en mörk tyngd. För glatt ska det inte bli, intygar Mari Vittradotter Johansson.

Viktigt för nya aktörer

Hon arbetar som projektledare i föreningen Moving Spaces och jobbar just nu med dansprojektet Head Space som bland annat innefattar ett dansverk och en konstutställning. Hennes medspelare Britta Kangas är dansare i Danskompaniet Spinn. De tycker att Fringe är en festival som stöttar lokala utövare och nykomlingar.

– Jag tycker det är fantastiskt att få vara med i en festival som är en del av något större, då det är en internationell festival. Fringe är en möjlighet för oss att få visa vårt verk på scener vi inte tidigare mött och chansen att få visa sitt verk i andra länder, säger Mari Vittradotter Johansson.

Ops är en föreställning om besatthet och vetenskap
Ops är en föreställning om besatthet och vetenskap. Foto: Fula

Den åsikten delas av flera. Under rubriken teater i Fringes program finns bland annat föreställningen The Last goddess, eller Den sista gudinnan. Pjäsen är skriven av Annika Banfield som sedan 30 år tillbaka arbetar som konsult och är utbildad i ledarskap, konflikthantering och kommunikation. Hon har skrivit ett 15-tal böcker men numera även dramatik.

– Kultur har alltid legat mig varmt om hjärtat. Vid 21 års ålder hade jag fem böcker utgivna och det har kommit att bli ytterligare tio stycken. Jag har sedan tonåren haft ett stort intresse för teater och har gått olika utbildningar för att bli skådespelerska. Sedan några år tillbaka har jag börjat skriva dramatik, något som jag tycker är väldigt roligt. Mina pjäser har satts upp både i England och Sverige, berättar Annika Banfield.

Möjlighet att synas i fler länder

Den sista gudinnan hade premiär i England i början av augusti och även på Fringe kommer den spelas på engelska. Pjäsen skildrar mötet mellan Edda och hennes farbror Ragnar. De har inte setts på 40 år och efter inledande nostalgiska minnen börjar familjehemligheter sippra fram.

– Publiken kan vänta sig en emotionell berg-och-dalbana med tvära kast, oväntade händelser och en fascinerande berättelse med djup symbolik kopplat till gudinnorna – de starka kvinnorna. Kommer kvinnokraften att anlända? Eller inte? berättar Annika Banfield.

Hon anser att Fringe är ett fantastiskt tillfälle att få sätta upp föreställningen i olika länder.

– Det är svårt och ofta dyrt att sätta upp olika produktioner men nu får vi alltså en ovärderlig hjälp att sprida vårt arbete som även har ett viktigt budskap. Fringe är frihet, kreativitet och kamratskap, säger Annika Banfield.