Radar · Nyheter

Tarmsjuka barn riskerar psykisk ohälsa

Barn med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) löper en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet.

Barn med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) löper en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Antagligen, säger forskarna, gäller detta även för barn med andra svåra kroniska sjukdomar.

Buksmärtor, viktnedgång och återkommande tillika blodiga diarréer. Det är verkligheten för många av de runt 2 000 barn i Sverige som lider av inflammatorisk tarmsjukdom, där ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de vanligaste varianterna, två sjukdomar som tiotusentals svenskar lider av.

– Det är väldigt tuffa sjukdomar för de här barnen som samtidigt förväntas klara av skolan, säger Jonas Ludvigsson, överläkare vid barnkliniken i Örebro samt professor vid avdelningen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, till TT.

Syskonhjälp

Nu har han, tillsammans med kollegan Agnieszka Butwicka, visat att dessa barn löper en 60 procent högre risk att drabbas av psykisk sjukdom, som ångest eller depression, senare i livet, jämfört med friska barn.

– Om du hela tiden har svåra magsmärtor och blodiga diarréer och behöver springa på toaletten kanske tio gånger om dagen, så skulle du nog känna dig ganska nedstämd. Så sambandet är egentligen inte så konstigt och samma sak gäller antagligen för många barn med andra svåra kroniska sjukdomar. Kroppen och själen hänger ju ihop, säger Jonas Ludvigsson.

I den aktuella studien utgick forskarna, med hjälp av olika register, från fler än 6 400 barn med IBD, som föddes mellan 1973 och 2013. Dessa barn jämfördes sedan med dels friska barn, dels deras egna syskon.

– Det gör att man får bort ett eventuellt inflytande från stödfaktorer, som livsstil, socioekonomiska faktorer eller ärftlighet, säger Jonas Ludvigsson.

Tydlig skillnad

Resultatet, som nu publiceras i den amerikanska tidskriften Jama Pediatrics, visar att efter en genomsnittlig uppföljningstid om nio år så hade 17 procent av barnen med IBD fått en psykiatrisk diagnos – som depression, ångest, ätstörning, adhd eller autismspektrumtillstånd – jämfört med tolv procent bland friska barn. Bland syskonen var förekomsten av dessa diagnoser tio procent, vilket innebär att riskökningen för en psykiatrisk diagnos bland barn med IBD totalt sett var förhöjd med cirka 60 procent.

– Det finns alltså en tydlig skillnad. Barn som insjuknade i IBD tidigt hade dessutom en ännu högre risk att drabbas av psykisk sjukdom, än barn som insjuknade senare.

Denna riskökning, som antagligen gäller alla barn med svåra kroniska sjukdomar, är viktig att känna till, anser forskarna. Så att barnet får rätt stöd, exempelvis med hjälp av kuratorer eller psykologer.

– I Sverige får barn med de här sjukdomarna bra stöd, men så är det inte alltid utomlands, säger Jonas Ludvigsson.

Fakta: Crohns sjukdom och ulcerös kolit

Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som knappt 50 000 svenskar lever med. I dag finns ingen bot.
Sjukdomarna förekommer i alla åldrar, men nyinsjuknandet drabbar främst yngre mellan 20 och 30 år. Expertisen vet i dag inte exakt vad som orsakar sjukdomarna.
Vid Crohns sjukdom kan inflammationen drabba hela magtarmkanalen medan ulcerös kolit enbart angriper tjocktarmen.
Vanliga symtom vid Crohns sjukdom är magsmärtor och diarré, medan diarré med blod och slem är typiska symtom vid ulcerös kolit.
Dessa två sjukdomar är två exempel på IBD som är en förkortning av engelskans Inflammatory Bowel Disease (inflammatorisk tarmsjukdom).
Källa: Medicinska fakulteten, Lunds universitet (TT)