I underlaget till den nya djurskyddslagen slog regeringen fast att nötkreatur, hästar och getter ska hållas lösgående, då uppbundna djur inte kan bete sig naturligt. Nu har Jordbruksverket utrett konsekvenserna av ett sådant krav – och föreslår en övergångstid på upp till 15 år.
Redan 2011, när underlaget för den nya djurskyddslagen togs fram på uppdrag av regeringen, utreddes djurvälfärden för hästar, kor och getter som hålls uppbundna. I den över tusen sidor långa utredningen framkommer att djur i uppbundna system inte kan bete sig naturligt. Där står: ”anledningen är att när djur binds begränsas rörelsefriheten och djuren kan t.ex. inte vända sig eller klia sig obehindrat. Djur i uppbundna system får också ofta lite motion. Ett undantag från detta är dock kor i ekologisk produktion där det ställs krav på att korna ska få motion. Forskare har också påpekat att uppbundna system ger djuren begränsade möjligheter till sociala kontakter.”
Även regeringen har tagit ställning i frågan då man i propositionen till den nya djurskyddslagen gjorde bedömningen att alla djur bör hållas lösgående. Därefter väntade alla på ett förbud trots att LRF Mjölk var öppet kritiska till förslaget. Men när den nya djurskyddslagen presenterades i början av 2018 fanns det inte längre med. Istället skulle Jordbruksverket göra en utredning kring frågan, som lämnades till regeringen den 1 juli i år.
Mjölkindustrin är den bransch som skulle påverkas mest av ett krav på lösdrift. Enligt Jordbruksverkets utredning skulle kravet sammanlagt påverka 250 000 djur – 177 000 av dem är nötkreatur i mjölkindustrin. De är uppdelade på runt 1 600 mjölkgårdar.
I Syres reportage om LRF:s guldmedaljsbelönade mjölkbönder förklarade Lena Lindström, etolog på Institutet Vethos, hur vardagen ser ut för de mjölkkor som står uppbundna:
– De står bundna i åtta till tio månader om året. De kan inte gå, vända sig om, klia sig, välja var de ska ligga eller umgås på ett normalt sätt. I Sverige finns en romantisering kring äldre mjölkgårdar, som ofta har uppbundna kor – men för djuren innebär det en extrem inskränkning.
Av de mjölkbönder som 2018 och 2019 fick en guldmedalj av kungahuset hade en övervägande majoritet korna uppbundna.
Veterinärförbundets Johan Beck-Friis sade till Lantbrukets affärstidning (ATL) redan 2012: ”Alla djur som står uppbundna nio månader om året har ju en väldigt begränsad möjlighet att utföra naturligt beteende” och jämförde det med att sitta i fängelse.
Det är i dag olagligt att bygga nya stallar med uppbundna platser, men inte att använda de som redan finns. I lösdriftsstallar går korna fritt inomhus. Mjölkningen sker ofta med hjälp av en robot och korna har ett chip som gör att maskinen känner av vilken ko som mjölkas när och hur mycket.
– Jämfört med att stå med en snara runt halsen är lösdrift förstås bättre, men sett ur djurens perspektiv är det fortfarande en väldigt begränsande livsmiljö, sade etologen Lena Lindström till Syre i april.
Getter och hästar
Förutom djuren i mjölkindustrin beräknar Jordbruksverket att kravet berör 59 000 nötkreatur för köttproduktion, 17 500 hästar och 200 getter.
Även för hästar innebär det problem att inte hållas lösgående. ”När hästar hålls i spilta så reduceras t.ex. möjligheten att ligga ned eller klia sig. Spiltor ger ofta också hästarna en dålig möjlighet för att överblicka sin omgivning vilket av många anses vara viktigt för hästar” står det i utredningen från 2011.
Jordbruksverkets nya utredning
Den 1 juli lämnade Jordbruksverket över utredningen till regeringen där myndigheten har kommit fram till att konsekvenserna av ett krav på lösdrift blir stora för djurhållarna.
Detta är någonting som mjölkbranschen själva tidigare har vittnat om; enligt LRF Mjölk skulle 300 mjölkgårdar få stänga om ett förbud av uppbundna system går igenom.
– Utfasningen sker av sig självt. Ett stoppdatum i närtid skulle bli spiken i kistan för uppbundna besättningar som hade kunnat bli lösdrifter i framtiden. Det vore mycket olyckligt, sade Lisa Ehde, chef för LRF Mjölk, till tidningen Land Lantbruk i maj.
I den nya utredningen har Jordbruksverket räknat på vad den ekonomiska konsekvensen av ett krav på lösdrift skulle bli. Summan: cirka 10-14 miljarder kronor. En omställning till lösgående system medför för bönderna framförallt byggkostnader för ny- eller ombyggnader av djurstallar. Någonting som även Jordbruksverket tror kommer få företag att stänga vid ett närliggande stoppdatum för uppbundna system.
Övergångsperiod föreslaget
Därför föreslår Jordbruksverket i utredningen en övergångsperiod på 10-15 år. Trots att de i beskriver vad tidigare undersökningar och forskning visat gällande djurskyddet.
– Vår utredning visar att konsekvenserna för de berörda djurhållarna kan minskas genom övergångsbestämmelser. Förutom en väl anpassad övergångstid bedömer vi att investeringsstöd och andra befintliga stödformer fortsatt bör användas. Dessutom bör det finnas tillgång till rådgivning kring ny- och ombyggnation för berörda djurhållare, säger Johannes Erlandsson på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
I utredningen framgår det även att i andra länder, till exempel Norge och Danmark, har krav på lösgående nötkreatur införts. Övergångstiden har varit på flera år, men trots det har tidpunkten flyttats fram på grund av oron för negativa konsekvenser för mjölkbranschen, till exempel att många företag skulle få lägga ner.
Jordbruksverket för i utredningen också fram ett alternativ till övergångsperioden på 10-15 år: att kravet på lösdrift skulle börja gälla först när gården säljs eller bonden går i pension – någonting som för flera företag skulle ligga längre fram än inom 15 år.
