Återkommande sömnperioder dagtid kan vara en varningssignal för Alzheimers sjukdom. Redan i ett tidigt skede bryter sjukdomen ner de områden i hjärnan som hjälper oss att hålla oss vakna, långt före de minnesproblem som annars är så förknippade med sjukdomen uppstår.
Både forskare och vårdgivare har noterat att många av dem som senare utvecklar Alzheimers sjukdom ofta har varit trötta dagtid och tagit återkommande tupplurar i ett tidigare skede, långt före de minnesproblem som är associerade med sjukdomen ens börjat märkas.
Tolkningen av denna iakttagelse har hittills varit att tupplurarna är en kompensation för den störda nattsömn som sjukdomen har antagits resultera i, det vill säga att sjukdomen i ett tidigt skede påverkar de delar av hjärnan som främjar sömn. En alternativ förklaring har varit att det är sömnproblemen i sig som bidrar till att sjukdomen utvecklas från första början.
Tre områden
Nu kan dock forskning visa att det är varken eller. I stället verkar det som om Alzheimers sjukdom redan på ett tidigt stadium påverkar de delar av hjärnan som hjälper oss att hålla oss vakna på dagen och att ett återkommande tillika frekvent sovande dagtid kan utgöra ett första tecken på Alzheimers sjukdom, framför allt om det sker utan att nattsömnen varit påverkad negativt.
I centrum för hela processen finns ett protein, kallat tau, som ansamlas i och bryter ner de aktuella hjärnregionerna, skriver forskarna i tidskriften Alzheimer´s and Dementia.
”Vårt arbete visar på definitiva bevis för att det är de delar av hjärnan som främjar vakenhet som degenererar på grund av ansamling av tau i sjukdomsutvecklingens allra första fas”, säger Lea Ginberg, verksam vid University of California, San Francisco, USA, i ett pressmeddelande.
I den aktuella forskningen har forskarna mätt nivåerna av tau i tre olika hjärnregioner som alla är involverade i att främja vår förmåga att hålla oss vakna dagtid, varav ett är påverkat vid sjukdomen narkolepsi som också resulterar i svårigheter att hålla sig vaken dagtid. De mycket precisa mätningarna ägde rum hos 13 avlidna alzheimerpatienter samt hos sju friska kontrollpersoner.
Sårbart system
Mätningarna visade att alla hjärnor hade stora mängder tau i dessa tre områden och att de tre regionerna hade förlorat så mycket som 75 procent av sina nervceller, jämfört med de friska kontrollerna.
Enligt studien är det alltså inte bara ett enda område i hjärnan som främjar vår vakenhet som påverkas av sjukdomen, utan ”hela systemet”. På så sätt, skriver forskarna, har hjärnan inte ens chans att kompensera för förlusten.
”Det verkar som att detta system som främjar vakenhet är särskilt sårbart vid Alzheimers sjukdom. Att förstå varför är något som vi måste följa upp i kommande forskning”, säger Jun Oh, en av forskarna bakom studien.
Fakta: Alzheimers sjukdom
Ungefär 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre personer; cirka 10 000 personer som har sjukdomen är under 65 år.
Globalt räknar man med att minst 30 miljoner människor har alzheimer. Den har beskrivits som en av världens dyraste sjukdomar, och satsningarna på att hitta botemedel följs intensivt i finansvärlden.
Vid Alzheimers dör hjärnans nervceller onormalt snabbt och förekomsten av så kallade senila plack är osedvanligt omfattande.
Sjukdomen är uppkallad efter den tyske patologen och psykiatern Alois Alzheimer (1864–1915), som beskrev den i början av 1900-talet.
Källa: Nationalencyklopedin och Reuters
