Glöm ”klassiska” sommarjobb. Under tre veckor får drygt 100 gymnasieungdomar lära sig att driva projekt och komma på sätt att göra samhället lite bättre.
Att sommarjobba som förändringsagent, eller ferieentreprenör som det också kallas, skiljer sig helt klart från andra sommarjobb. För fjärde året i rad jobbar ett hundratal ungdomar i Göteborg med att förbättra samhället.
– Vi vill få ungdomarna att tänka utanför boxen och bli trygga, självständiga individer som ser möjligheter och vågar agera på dem, säger Julia Hult, verksamhetsledare.
Det är den ideella organisationen Förebildarna som håller i verksamheten. De flesta ungdomarna har fått sommarjobbet genom Göteborgs stad, övriga via Stena Fastigheter och Falköpings kommun.
Upplägget liknar snarare en utbildning i att starta och driva projekt än ett traditionellt lönearbete. Under tre intensiva veckor får ungdomar mellan 16-19 år spåna fram och driva ett projekt som kan bidra positivt till samhället. Ungdomarna arbetar i grupper om fyra personer, och varje grupp får hjälp av en handledare. Ramarna är lösa, men alla projektidéer ska identifiera ett samhällsproblem. De första tre dagarna får ungdomarna ringa in ett samhällsbehov och lära sig tänka utanför boxen. Dag tre ska funderingarna ha tagit form av en konkret idé, sedan börjar de arbetet med att tänka ut hur det ska kunna förändras och marknadsföras.
Samhällsnytta framför företagande
Målet med det lite udda sommarjobbet är att ungdomarna utvecklar entreprenöriella förmågor.
– Men med det menar vi inte företagande utan att lära sig ta ansvar, se potential och våga gå från tanke till handling. Vi vill lära ungdomarna att skapa värden för andra än sig själva, därför startar vi inte företag utan projekt som kan göra samhällsnytta, säger Julia Hult.
Totalt har drygt 20 projekt utvecklats. Projektidéerna är många och ämnesbredden stor. En grupp vill skapa förståelse för psykisk ohälsa genom att spela in en film, medan andra vill lyfta fram det bästa med olika områden i Göteborg, oavsett rykte. Ytterligare några vill belysa matsvinn och en fjärde grupp vill inspirera främlingar att prata med varandra för att skapa samhörighet.
– Det är väldigt spridda teman. Vi trodde att det skulle komma en Greta-effekt i år, men det var 3-4 stycken som hade miljötema. Förra året var det mycket mer politik och det var väl för att det var val.
Samtliga projekt har ett arbetsnamn och en plattform på sociala medier som Instagram och Facebook, där man kan följa processen och läsa mer om de olika projekten. Varje år håller ungdomarna en utställning för att visa upp sina projektresultat. Utställningen är alltid öppen för allmänheten, men i år satsade utställningsgruppen särskilt på att bjuda in uppemot 200 politiker och lärare till redovisningar, mingel och diskussioner.
– Vad har ni fått för feedback från ungdomarna?
– Ungefär fem procent tycker att det är det tråkigaste de har gjort, men de flesta tycker att det är hur bra som helst. Många brukar säga att det är första gången de får ta ansvar och bestämma själva på riktigt. I början är många osäkra, men sedan blir de ofta jättestolta när de ser hur bra det blir, berättar Julia Hult.
