De har båda kallats ”vår tids största hot”. Men vad är egentligen svenskarna mest oroliga för, klimatförändringar eller antibiotikaresistens? Björn Rönnerstrand, forskare vid SOM-institutet på GU, har avgjort saken i en kamp mellan dystopierna.
Multiresistenta bakterier orsakar en halv miljon dödsfall varje år. Om ingenting görs väntas den siffran öka till 10 miljoner år 2050. Klimatförändringarna och temperaturökningen riskerar att driva hundratals miljoner människor på flykt och antalet arter som utrotas till följd av krisen fortsätter att stegra.
2001 påbörjade SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) vid Göteborgs universitet en ”orosmätning”, där en tredjedel av de svarande uppgav att de var ”mycket oroade” över klimatförändringarna. 2017 var så många som 61 procent mycket oroade, en siffra som sjönk till 49 procent året därpå. År 2015 mätte SOM-institutet för första gången oron för antibiotikaresistens. Då var 29 procent ”mycket oroade” för multiresistenta bakterier. 2018 var siffran 50 procent.
I dag känner alltså nästan lika många en stor oro inför både klimatförändringar och antibiotikaresistens.
Dystopiernas kamp
Med de här siffrorna i grunden bestämde sig Björn Rönnerstrand, statsvetare och forskare vid SOM-institutet, att gräva djupare i vad som faktiskt är den största oron hos svenska folket. Undersökningen fick namnet Dystopiernas kamp.
– Det är ett sätt att försöka ställa två tänkbara dystopiska utvecklingar mot varandra, och se hur oroliga svenskarna egentligen är. Jag ville också jämföra om det fanns skillnader bland olika grupper, som ålder, kön och var man står politiskt, säger Björn Rönnerstrand.
Han tror att beslutsfattare kan bli påverkade om de får bättre insyn i vad som oroar folket.
– Man kan få klarhet i vilket stöd som finns för mer genomgripande politiska insatser för att stävja de här problemen. Det kan bli en signal för politiker om vilken typ av insatser som svenska folket kan ställa sig bakom.
Ligger i topp
Björn Rönnerstrand tycker att de två dystopierna, klimatkrisen och antibiotikaresistensen, liknar varandra.
– Båda är väl vetenskapligt belagda hot som vi står inför. Båda kräver samarbete, både politiskt mellan länder men också genom att många individer sluter upp och ändrar sitt beteende. Båda är exempel på det kollektiva handlandets problem; att få till samarbetet är svårt, för varje individs påverkan spelar i det lilla ingen roll – en kur antibiotika eller en flygresa påverkar inte det stora hela. Vi vet att den här typen av utmaningar är svåra att lösa. I SOM-undersökningen ligger även de här problemen i topp över vad man oroar sig för.
Faktorer som påverkar
Det senaste året har Greta Thunberg och hennes strejk för klimatet påverkat stora delar av världen och många unga har engagerat sig i frågan – någonting som märks av i undersökningsresultatet.
Hur stark oro man känner inför klimatförändringar ser nämligen olika ut beroende på ålder. I undersökningens äldsta grupp (65-85 år) var 44 procent mycket oroliga. I den yngsta gruppen (16-29 år) var siffran 54 procent.
När det gäller oron för antibiotikaresistens är istället äldre mer oroliga än yngre, och även kön är en faktor som spelar in. 55 procent av kvinnorna var 2018 mycket oroliga, bland män var siffran 45 procent.
I resultatet kan man även utläsa att det finns en ökad grad av politisk polarisering när det gäller klimatfrågan.
– Oron för klimatet har ökat hos de människor som ligger till vänster på den politiska skalan, men inte bland personer som står till höger. När man tittar på frågan om antibiotikaresistens ökar inte den politiska polariseringen, men de till vänster är lite mer oroliga även där, säger Björn Rönnerstrand.
Klimatoron segrar
Förutom att svara på hur orolig man är för en rad problem, får man i undersökningen även skriva ner de tre saker som man oroar sig mest över. 16 procent skrev ”miljö” i den senaste undersökningen. Ingen skrev antibiotikaresistens. Där ligger skillnaden, som enligt Björn Rönnerstrand gör att oron för klimatet vinner dystopiernas kamp.
– Det är en viktig skillnad. I den ena frågan får man själv skriva ner vilka problem man ser. Där kommer ofta frågor upp som nämns mycket i medierna, som sjukvård och integration, och till viss del även klimatet. Ingen nämner antibiotikaresistens, men när de blir påminda i en fråga om hur oroliga de är över det tänker de att problemet är jättestort. Men den skillnaden gör att klimatet ändå segrar, säger Björn Rönnerstrand.
Vad är du själv mest orolig över?
– Klimatet. Antibiotikaresistensen är mer begränsad till hälsa och djurhållning, medan klimatet är genomgripande och kräver en enorm förändring och omställning.
Men han ser ändå allvarligt på resistensutvecklingen.
– Om man inte gör någonting kommer 10 miljoner människor dö årligen. Även den ekonomiska skadan kan bli väldigt stor. Självklart är det mycket oroande också, och det är den stora utmaningen; vi måste hantera båda de här problemen nu, säger Björn Rönnerstrand.
Vad som egentligen är det största hotet mot jorden och mänskligheten är en omstridd fråga. 2015 släppte Global Challenges Foundation en rapport med vad de ansåg var de tolv största hoten. Artificiell intelligens toppade listan, som också tog upp bland annat biologisk krigföring, kärnvapenkrig och utbrott från supervulkaner. Enligt fysikern Stephen Hawking, som gick bort förra året, kommer jorden vara obeboelig inom 1000 år, antingen på grund av miljöförstöring eller krigsföring.
På torsdag släpps SOM-institutets bok Storm och stiltje där kapitlet Dystopiernas kamp ingår.
