Radar · Nyheter

Svenska lärare nöjda – men byter skola oftare

Talis 2018: Svenska lärare är överlag nöjda med sitt arbete men byter skola oftare.

Svenska lärare är överlag nöjda med sitt arbete men byter skola oftare. Samtidigt bedöms studieron som ungefär lika god som i andra nordiska länder. Det visar den internationella undersökningen Talis, om lärares och rektorers arbete.

– Jag är glad för att det är den femte undersökningen i rad som visar på förbättringar, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Över 90 procent av de svenska lärarna är nöjda med sitt arbete. En övervägande majoritet anser också att fördelarna med yrket tydligt uppväger nackdelarna, skriver Skolverket.

– Det är inte sant att de svenska lärarna inte trivs. De har goda relationer med sina elever och de ser det meningsfulla i att påverka samhällets utveckling, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Jämfört med den föregående Talisundersökningen har situationen förbättrats för svensk del, enligt generaldirektören.

– Det är inga stora förändringar, men de vi ser är till det bättre. Det gäller till exempel lärarnas syn på yrkets status, men det är fortfarande så att nivån är låg jämfört med andra länder.

"Osaklig och onyanserad"

Han syftar på att elva procent av de svenska lärarna nu tycker att deras yrke har hög status i samhället, en ökning från fem procent i den föregående mätningen. OECD-snittet ligger på 26 procent.

– Statusen behöver höjas ytterligare om vi ska få de lärare vi behöver i de svenska klassrummen, säger Peter Fredriksson.

Han hävdar att debatten om den svenska skolan är osaklig och onyanserad.

– Det är inget som gagnar skolan. I debatten är det enkelt att slå fast något, till exempel att studieresultaten fortfarande försämras eller att studiemiljön beskrivs i termer av fullt krig. Det är ju inte det vanliga, säger han.

Talis visar också att de svenska lärarna stannar kortare tid på sin arbetsplats än tidigare, och det är bekymmersamt, anser Fredriksson.

– Byte av skola är ingenting som gynnar elevernas lärande, därför bör vi betrakta det som ett problem att vi har den här omsättningen, säger han.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson konstaterar att svenska lärare trivs med sitt jobb
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson konstaterar att svenska lärare trivs med sitt jobb. Foto: Anders Wiklund/TT

"Inte ett krisområde"

Sannolikt beror omsättningen på flera saker, dels att det finns en brist på lärare och att det är lätt att få ett nytt jobb. Dels att det är ett sätt som lärarna använder sig av för att få upp sin lön, säger Peter Fredriksson.

Just lärarbristen är det enskilt största problemet för svensk skola, säger Peter Fredriksson:

– Yrkets status är helt nödvändig här. Men då måste vi ge en positiv bild av skolan, inte beskriva den som ett krisområde.

Trots bilden av ett yrke utan hög status skulle, enligt resultaten i undersökningen, de flesta svenska lärare fortfarande välja att bli lärare om de fick välja om på nytt, men omkring var tionde lärare ångrar sitt yrkesval.

De svenska lärarna bedömer också ordningen i klassrummen som ungefär lika god som lärarna i de nordiska länderna och genomsnittet i OECD.

– Det är inte sant att det råder kaos i svensk skola och att det skulle råda sämre studiero här, kommenterar Peter Fredriksson.

Samtidigt finns det förstås skolor i Sverige som har stora problem, påpekar han.

Tid för planering

Enligt undersökningen lägger svenska lärare också mindre tid på administration. Svenska högstadielärare använder en timme mindre till administration i dag jämfört med 2013.

– Det är bra. Undervisningen måste prioriteras, säger Peter Fredriksson.

Utbildningsminister Anna Ekström menar att fokus nu bör ligga på att göra yrket attraktivt och minska lärarbristen.

Administrationen ska minskas ytterligare och på den kompletterande lärarutbildningen ska takten höjas och tiden kortas, säger hon. Antalet platser på lärarutbildningen ska öka.

– Jag får färre frågor om lönerna i dag än tidigare, säger hon men framhåller samtidigt att löner även framöver kommer vara en viktig fråga för att höja statusen på yrket.

Tomas Matti, Skolverkets projektledare för den svenska delen av Talis
Tomas Matti, Skolverkets projektledare för den svenska delen av Talis. Foto: Anders Wiklund/TT

"Onödig dokumentation"

Lärarförbundet framhåller att de svenska lärarna har en väldigt hög arbetsbelastning, samt att undervisningstiden ökar – men inte tiden för planering.

”Vi vet att lärare istället för att planera och följa upp undervisningen lägger väldigt mycket tid på onödig dokumentation, kontakter med vårdnadshavare, socialtjänst och andra tidstjuvar”, säger Robert Fahlgren, vice ordförande Lärarförbundet, i en skriftlig kommentar.

Att fler lärare upplever att yrkets status ökat är bra, men nivåerna är fortfarande ”skrämmande låga”, enligt förbundet.

”Hur ska man kunna lösa den svenska lärarbristen om 90 procent av lärarna tycket att deras yrke har låg status”, säger Robert Fahlgren.

Fakta: Talis

Talis står för Teaching and Learning International Survey. Den genomförs vart femte år.
Studien är ett samarbetsprojekt mellan OECD och deltagarländernas skolmyndigheter. Skolverket står för den svenska delen av undersökningen.
I Talis 2018 har drygt 8 100 svenska lärare och 511 rektorer deltagit. Totalt har mer än 250 000 lärare och rektorer i 48 länder/provinser/regioner deltagit.
Källa: Skolverket

Fakta: Deltagande länder

Dessa OECD-länder/provinser deltar i Talis:
Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island,
Estland, Lettland, Litauen,
Storbritannien (England),
Nederländerna, Belgien,
Frankrike, Portugal, Spanien,
Italien, Slovenien,
Ungern, Österrike, Slovakien, Tjeckien,
Turkiet, Israel,
USA, Kanada (Alberta),
Mexiko, Chile,
Australien, Nya Zeeland,
Japan, Sydkorea.
Deltagande länder/provinser utanför OECD:
Bulgarien, Rumänien,
Kroatien, Malta, Cypern,
Georgien, Ryssland, Kazakstan,
Saudiarabien, Förenade arabemiraten,
Argentina (Buenos Aires), Brasilien, Colombia,
Vietnam, Singapore, Kina (Shanghai), Taipei,
Sydafrika.
Källa: OECD