Svår process för EU-ledare på jobbjakt

Statsminister Stefan Löfven (S) väntar sig en lång kväll när EU-ländernas stats- och regeringschefer ska försöka enas om framför allt en ny ordförande för EU-kommissionen.
– Det är en väldigt svår process, en komplex process. Jag utgår ifrån att det här kommer att ta tid, säger statsministern på väg in till toppmötet.

Några namn vill han inte yppa – bland annat för att inte förekomma den diskussion han måste ha med EU-nämnden i ett sådant läge.
– När vi kommer dit så ska jag förankra det med parlamentet (riksdagen). Vi är inte där ännu. Nu ska vi höra vad (EU:s permanente rådsordförande) Donald Tusks konsultationer har gett vid handen, säger Löfven.

– Här måste det vara en balans mellan de olika partigrupperna. Vi ska ha en könsmässig balans, en balans mellan länderna. Men det självklart allra viktigaste är att vi har de mest kompetenta ledarna på de här posterna, säger statsministern.

Inget stöd för Weber?

Ska man följa traditionen från EU-valet 2014 borde valet av ny kommissionsordförande vara enkelt och falla på tyske Manfred Weber.
Han är så kallad toppkandidat för den partigrupp som fick flest mandat i EU-valet, konservativt kristdemokratiska EPP.

Men Weber har i princip aldrig varit annat än EU-parlamentsledamot och har inte mycket stöd bland presidenter och premiärministrar.
Dessutom uppges övriga tunga partigrupper i EU stå fast vid sina kandidater: nederländaren Frans Timmermans för socialdemokratiska S&D och danska Margrethe Vestager för liberala RE.

– Jag tänker att en mycket bra (kandidat till posten som) ordförande i kommissionen är Frans Timmermans, säger Finlands socialdemokratiske statsminister Antti Rinne.

"Ingen majoritet"

Ingen vill vika sig än.
– Ledarna för liberalerna och socialdemokraterna sade formellt till Manfred Weber att han inte kommer att få deras röster, säger Philippe Lamberts, gruppledare för miljöpartistiska De gröna/EFA på en presskonferens enligt nyhetssajten Politico Europe.

– Just nu finns det ingen majoritet för Webers kandidatur, säger i sin tur RE:s rumänske gruppledare Dacian Ciolos på väg in till ett liberalt förmöte i Bryssel.

Enligt Ciolos satsar liberalerna fortfarande på Vestager – även om Ciolos själv också nämnts i spekulationerna.

"Dynamiska timmar"

Länge har det även varit oklart om ens någon kan komma att föreslås i dag, sedan förhandlingarna de senaste veckorna inledningsvis gått tämligen trögt.
Spurten är dock rejäl. EU-ledarnas egen arbetsförmedlare – rådsordföranden Tusk – har haft intensiva dagar.

Samtalen har intensifierats under helgen, blev ännu mer intensiva i går och kommer att fortsätta. Tusk kommer att prata med alla ledare en gång till innan mötet i morgon, förklarade en tungt insatt EU-källa i Bryssel i går.
– Ni kan vänta er väldigt dynamiska 24 timmar. Alla alternativ finns på bordet. Inget kan egentligen uteslutas, sade källan.

Knepigt pussel

Utöver Weber, Timmermans och Vestager nämns även konservative fransmannen Michel Barnier flitigt i spekulationerna. En annan Michel, belgaren Charles Michel, tillhör huvudfavoriterna till att bli ny rådsordförande efter Tusk.
En överraskning i sista stund är dock inte omöjlig. Belgiska tidningen Le Soir flaggar för att Kroatiens konservativa president Kolinda Grabar-Kitarovic kan vara ett kompromissalternativ.

Tillsättandet av toppjobben är ett knepigt pussel där ledarna behöver hitta balans inte bara politiskt utan även geografiskt och mellan könen. Utöver kommissionsordföranden ska även nya personer i första hand hittas till jobben som rådsordförande och utrikeschef. Dessutom hänger tillsättningarna också ihop med vem som EU-parlamentet utser till sin talman och vem som euroländerna vill ha som ny chef för Europeiska centralbanken, ECB.
Det gör att en favoritkandidat till en post plötsligt kan bli inaktuell på grund av något annat val, på en annan post.

Hela natten?

Tanken är att EU-ledarna ska diskutera toppjobben på kvällens arbetsmiddag, som inleds tidigast klockan 19. Lyckas man inte enas i natt finns möjlighet att fortsätta i morgon bitti.

I övrigt ska stats- och regeringscheferna i snabb takt även notera läget om kommande långtidsbudget, klimatet och relationerna till bland annat Ryssland och Turkiet. I morgon, fredag, avslutas sedan allt med samtal om kommande reformer inom eurosamarbetet.