Radar · Nyheter

Kriminella stjäl och smugglar in sprängmedel

I fredags inträffade en kraftig explosion vid en kyrka i Södertälje.

Sprängmedel har blivit ett allt vanligare inslag i kriminella miljöer. Dynamit är vanligt men kraftiga smällare av typen bangers ökar stort. Enligt polisen smugglas en stor del av de explosiva ämnena in i landet eller stjäls från byggen.

– För några år sedan var det mer handgranater man använde för sprängningarna, men på senare tid har det varit så kallade bangers. Sätter man ihop ett antal sådana blir det väldigt stark kraft i det, säger Gunnar Appelgren, expert på grov organiserad brottslighet på Stockholmspolisen.

Under årets första fem månader i år anmäldes 93 sprängningar, en ökning med 30 stycken jämfört med förra året, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet som TT rapporterat om. Enligt polisen har tillgången på explosiva ämnen i kriminella kretsar ökat och en stor del av sprängmedlen misstänker man smugglas in i landet.

– Vi vet att en del av dessa bangers kommer utomlands ifrån. Man gjorde ett större beslag i Polen för några månader sedan med bangers som bedömdes vara på väg till den nordiska marknaden, säger Gunnar Appelgren.

Stor förödelse

– Så antingen köper man via kriminella vägar, och så smugglas det in i landet på ungefär samma sätt som vapen och narkotika, eller så stjäl man det internt i Sverige.

Då handlar det ofta om dynamit som tas från exempelvis byggen och vägarbeten.

Även hos Nationellt forensiskt centrum (NFC), som utför undersökningar i brottmål, ökar antalet ärenden kopplat till sprängningar. 2017 genomfördes 211 undersökningar på explosiva ämnen, vilket kan jämföras med 255 i fjol. Hittills i år har redan 156 undersökningar genomförts. Sprängmedlen varierar, det alltifrån dynamit till pyroteknik till krut och kemikalier.

Även NFC ser en stor ökning av bangers, och nämner den illegala fyrverkeripjäsen Cobra 8 som tros ha använts vid sprängningar både under bilar och i trappuppgångar. Den innehåller cirka 100 gram finmalen knallsats och kan orsaka stor förödelse.

– En Cobra 8 kan ha liknande sprängeffekt som en handgranat, säger Mikael Lilja, tillförordnad chef på kemi- och tekniksektionen på NFC.

Natten till måndag small det igen
Natten till måndag small det igen. Denna gång vid en pizzeria och bensinmack i Flemingsberg i Huddinge söder om Stockholm. Foto: Marko Säävälä/TT

Farligt att hantera

Samtidigt är det lätt att misstag begås eftersom få kriminella är utbildade sprängmedelsexperter, enligt Gunnar Appelgren.

– Det finns risk för klantighet i samband med hantering. När det ska anbringas på en bil, hängas på en dörr eller liknande, är det farligt av flera orsaker. Antingen om man gör fel, eller att man apterar alldeles för kraftigt för att man inte vet hur det fungerar, säger han.

Att kriminella i större utsträckning hanterar och transporterar explosiva ämnen är oroande, enligt Mikael Lilja.

– Man kanske inte tror att en bangers är så farlig när man kan köpa den över disk i andra länder och ha som en smällare på nyår. Men det är farligt. Om du spränger bort kroppsdelar, dör av den eller om det bara blir en brännskada varierar naturligtvis med mängd och i vilket sammanhang den exploderar, säger han.

Hur kan polisen och övriga samhället öka kontrollen och se till att kriminella inte får tillgång till sprängmedel?

– Om vi tittar på smugglingsdelen så måste vi hålla koll på våra gränser och samarbeta i gemensamma ärenden med de aktuella länderna. Vi från polisens sida måste fortsätta att ligga på de kriminella miljöerna där man använder sprängämnen, vilket ofta är samma som använder skjutvapen, och rikta underrättelse- och utredningsverksamhet mot dem, säger Gunnar Appelgren.

Fakta: Sprängningar

Förra året anmäldes 63 sprängningar till och med maj.
Motsvarande siffra för i år är 93 sprängningar.
Flest har skett i polisens region Stockholm (25) och region Syd (31).
De senaste explosionerna i Linköping och Malmö skedde i juni och omfattas inte av statistiken.
Hela året 2018 anmäldes totalt 162 sprängningar.
Statistiken omfattar sprängningar som klassas som allmänfarlig ödeläggelse, det vill säga med straffskala på som lägst ett år.
Statistik över sprängningar som egen brottskategori fördes inte före 2018.
Källa: Brå