Energi

Martina väljer att leva med två män

Martina Hallin vill visa att det faktiskt går att välja en egen väg och att det inte är ett måste att vara monogam.

I 15 år levde Martina Hallin i en kärnfamilj med tre barn. Hon hade en karriär i reklambranschen, ett drömhus på landet – och återkommande ångest.
I dag har hon en öppen relation med två män och känner mening i livet.

När Martina Hallin, 50 år och kommunikationsstrateg, nyligen skulle opereras fanns det bara en ruta för att fylla i närmaste anhörig. I familjebiljetter ingår alltid två vuxna och man kan bara stå som två sambor. Även normbrytare, som icke-binära eller homosexuella, strävar oftast efter att leva med en partner. Det är alltså kanske inte konstigt att Martina ofta får frågan om så kallad flersamhet, vilket i hennes fall innebär att leva med två män, verkligen fungerar.

– Men då brukar jag ställa motfrågan om tvåsamhet verkligen fungerar.

Martina skrattar. Hon vet att det inte är så lätt. Skilsmässan från det som såg ut som den perfekta familjen för 15 år sedan är ingenting som hon är stolt över.

– Barnen drabbades. Men jag hade dött om jag inte hade brutit upp den gången.

Har kontrakt

Martina lämnade sin man för en kvinna, men värjer sig mot att använda etiketter som homosexuell, bisexuell, heterosexuell, monogam eller polyamorös.

– Vad säger alla dessa etiketter? Jag lever flersamt nu, men jag ser det inte som att jag är flersam. Det är ett val, inte en identitet. Jag kan välja om.

Sedan sju år tillbaka är Martina särbo med Andreas och sedan tre år med Linus. Martina berättar att deras tillvaro blir trygg och tydlig med hjälp av två relationskontrakt.

– Jag är ju projektledare. Ingen skulle ta ett jobb utan att veta vilken insats som förväntas eller vilka arbetstider som gäller. Jag tänker likadant med relationer.

Hon ler igen, men det är allvar. Martina, Andreas och Linus har förhandlat och skrivit ett rättvist avtal om det hon kallar kärnresurserna i tillvaron.

– Kärlek är en oändlig resurs, medan tid, pengar och uppmärksamhet inte är det.

Rent praktiskt innebär avtalet att de har var sitt boende, betalar var för sig och Martina ger Andreas och Linus en tredjedel var av sin tid – det ska vara dedikerad och därmed relationsbyggande tid.

– Det hjälper inte att spendera tid ihop om inte fokus är på varandra, förklarar hon.

"Medglädje"

Ibland är Andreas med på släktsammankomster, ibland Linus. Semestrar planerar de långt i förväg. En tredjedel av tiden har Martina till sig själv. Då är hon fri att göra vad hon vill och behöver inte fundera på om hon är otrogen utan kan låta eventuella relationer som uppstår utvecklas fritt – kärleksfullt, sexuellt, affärsmässigt eller på annat sätt.

Martina har aldrig träffat någon annan som lever som hon gör.

– Det är klart att inte alla förstår hur jag tänker och det är ingenting jag strävar efter.

En vanlig fråga Martina får är om det inte blir mer svartsjuka i flersamma relationer. Martina tror inte det. En förälskelse utgör exempelvis inte samma hot som i monogama relationer.

– Vi brukar säga att vi känner medglädje. Om man har en vän som blir kär i någon blir man glad, så känner vi för varandra. Dessutom har vi inte samma krav på att vara allt för varandra som i en monogam relation.

Kärleken oändlig

Eftersom man juridiskt bara kan gifta sig eller vara sambo med en person finns det ingen statistik över hur många som lever flersamt i Sverige. Daniel Gustafsson, psykolog och psykoterapeut med inriktning på familjeterapi, skrev tillsammans med Louise Egelstig ett examensarbete vid Lunds universitet 2012, ”Polyamori: en utmanande kärlekshistoria”, där de intervjuade 22 personer som lever med fler än en partner.

– Detta är ingen homogen grupp, poängterar Daniel Gustafsson. Vissa anser att det är en läggning att vara polyamorös, medan andra ser det som ett val.
En gemensam faktor för personerna i studien är att de ser kärlek som en oändlig resurs som inte behöver begränsas till en person.

– Det pratas generellt mer om känslor i polyamorösa relationer, enligt Daniel Gustafsson.

Otrohet och flirtar sker många gånger bakom ryggen i monogama relationer. I en polyamorös relation är däremot kommunikation och öppenhet centralt.
Här finns något att lära sig av, menar han.

– Då finns förutsättningar att hantera känslor som svartsjuka på ett tidigt stadium. En monogam relation kan nog överleva förvånansvärt länge trots avsaknaden av god kommunikation. Men egentligen borde man prata mer om de här sakerna i alla relationer.

Daniel Gustafsson, psykolog och psykoterapeut, tror att synen på att leva med flera partners kommer att förändras
Daniel Gustafsson, psykolog och psykoterapeut, tror att synen på att leva med flera partners kommer att förändras. Foto: Privat

Svårt bli accepterad

En annan skillnad är att otrohet som begrepp inte ens existerar i polyamorösa relationer.

– Att en partner träffar någon annan är i en monogam relation ett konkret hot om att man kan bli lämnad. Men i en polyamorös relation ingår det att man har flera partners. Däremot är tiden ofta ett problem. Många upplever att det blir svårare att prioritera tiden när det är fler människor, och ibland bonusfamiljer, inblandade, säger Daniel Gustafsson.

Han berättar också att många polyamorösa upplever en stigmatisering. De accepteras helt enkelt inte av omgivningen.

Det finns få förebilder för den som vill leva polyamoröst och det anses fortfarande av många som något konstigt.

Martina har valt att vara öppen eftersom hon vill belysa tvåsamhetsnormen – och visa att det faktiskt går att välja en egen väg.

– Tvåsamhet är en norm – men inte ett måste. Ingen säger att man inte kan älska flera barn, på samma sätt kan man älska flera vuxna samtidigt.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV