Kommer Wikileaksgrundaren Julian Assange återigen att häktas i sin frånvaro? Häktningsförhandlingen har inletts, och Uppsala tingsrätt ska bedöma om bevisen för våldtäktsanklagelserna emot honom är tillräckliga.
Assange anklagas för en våldtäkt som ska ha ägt rum i Sverige 2010. Samma år häktades han i sin frånvaro, och efter diverse rättsliga turer tog han 2012 sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London, och beviljades politisk asyl av Ecuador.
För två år sedan, 2017, lades brottsutredningen mot honom ned, eftersom den dåvarande åklagaren kommit till slutsatsen att det inte längre gick att driva utredningen framåt.
Öppnade utredningen
Men när Julian Assange i april i år greps på ambassaden av brittisk polis hamnade allt i ett annat läge, och förundersökningen mot honom återupptogs av Åklagarmyndigheten. Nuvarande åklagare Eva-Marie Persson begär därför att Assange återigen ska häktas i sin frånvaro.
På plats finns ett stort antal representanter från nationella och internationella medier.
Julian Assange förnekar brott, han förnekar att det föreligger sannolika skäl till att han gjort sig skyldig till den beskrivna gärningen, säger hans advokat Per E Samuelsson.
Assange förmedlar via sin advokat att han går med på stängda dörrar när det gäller själva våldtäktsärendet, men Assange vill att förhandlingen gällande flyktfaran och proportionalitetsprincipen ska tas offentligt. Åklagaren säger att detta går bra, så länge inte målsägandens namn tas upp.
Rätten beslutar därefter att inleda förhandlingen bakom stängda dörrar.
”Om tingsrätten beslutar att häkta honom kommer jag att gå vidare med att utfärda en europeisk arresteringsorder i vilken han begärs utlämnad till Sverige”, sade Persson i en skriftlig kommentar i samband med att häktningsframställan lämnades in.
Konkurrens
Assange är redan dömd till 50 veckor i fängelse i Storbritannien, men indikationer finns på att han kan släppas efter halva tiden. Därefter kan det brittiska rättsväsendet ta ställning till om Assange kan flyttas till Sverige. Samtidigt vill även USA ha Assange utlämnad.
I tisdags gjorde Julian Assanges försvarare ett försök att skjuta upp häktningsförhandlingen, med hänvisning till att hans klient var i dåligt skick och inte kunnat ta del av bevisningen i häktningspromemorian. Uppsala tingsrätt avslog dock advokatens begäran.
I torsdags skulle Assange ha varit med vid en förhandling i brittisk domstol via videolänk från fängelset. Han var dock då för sjuk för att medverka.
"Offentlig mobbing"
Dagen efter, på fredagen, sade FN:s särskilde rapportör för tortyrfrågor Nils Melzer i ett pressmeddelande att Wikileaksgrundarens mänskliga rättigheter kan kränkas om han utlämnas till USA där han riskerar dödsstraff.
Efter att ha besökt Assange i fängelset, tillsammans med två personer som är specialiserade på att utreda om människor har utsatts för tortyr eller behandlats illa på andra sätt, riktade han hård kritik mot hur Assange behandlats de senaste åren.
Julian Assange har utsatts för offentlig mobbning, skrämseltaktik och förtal i USA, Storbritannien, Ecuador och Sverige, anser Melzer. Han sade att Assange visar symtom som liknar de som personer som utsatts för psykisk tortyr kan uppvisa.
Fakta: De svenska brottsmisstankarna
Vid ett Sverigebesök i augusti 2010 blev Julian Assange misstänkt för sexualbrott mot två kvinnor. Han häktades i november 2010 i sin frånvaro.
Efter diverse rättsliga turer tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London 2012 och beviljades asyl.
Svenska åklagare hade i flera år ambitionen att Assange skulle höras i Sverige.
I mars 2015 meddelade överåklagare Marianne Ny att hon ville förhöra honom i London. Detta sedan hon kritiserats av Svea hovrätt hösten 2014 för att inte leva upp till skyldigheten att driva förundersökningen framåt.
Först i november 2016 kom förhören till stånd, ledda av ecuadorianska åklagare.
De misstänkta brotten mot en av kvinnorna – olaga tvång och två fall av sexuellt ofredande – preskriberades i augusti 2015.
Den fjärde brottsrubriceringen, misstänkt våldtäkt, preskriberas i augusti 2020.
