Lättskött och lustfyllt med lådodling

– Att odla i pallkrage är enkelt och billigt – du får kontroll och överblick, säger Nina Bergström.

Hon är journalist med trädgård som specialämne och har skrivit tre böcker om just odling i pallkrage. Materialet till dem har hon samlat på sin egna täppa som ligger i Sörmland. Där har hon experimenterat med olika grödor, utvärderat och fotograferat.
­

–Det är vansinnigt roligt. Det ger också en speciell tillfredsställelse att plocka in och laga mat av sin zucchini, sallad och sina bönor.

Enkelt och lättskött

Att hon fastnat för just pallkragar är för att de har en mängd praktiska fördelar jämfört med att odla på friland.

– Det är lättare att vattna, rensa ogräs och få till en bra jord. Det blir hanterbart och inte större än vad man klarar av. Odlar man på hobbynivå behöver man inte ett stort land med morötter. I en krage går det att maxa skörden eftersom man kan odla tätt.

Hon har successivt förvandlat i stort sett hela sin köksträdgård till pallkrageodling. Sedan ska man inte underskatta det estetiska.

– Jag tycker det är roligt att ”möblera”, fixa gångar och göra fint i köksträdgården.

För gods

En pallkrage är egentligen en transportlåda som kom till Europa från USA efter andra världskriget. Den består av en ram av värmebehandlad furu eller gran och har ledade beslag i hörnen. De går att köpa i trädgårds- och bygghandeln, men billigast är att hitta begagnade hos transport- och emballagefirmor. Där de kan kosta från en 50-lapp och uppåt.

–Jag har både pallkragar och egensnickrade lådor. Nu för tiden finns det ju en massa roliga tillbehör till dem. Till exempel nätburar och glas- eller plasttak som gör att de förvandlas till ett litet drivhus, säger Nina.

Kanske finns det redan en odlingsdel på din tomt, då är det lämpligt att ställa lådorna där. Ska du börja helt från scratch ska du välja en solig och plan plats.

– Helst inte under träd om det går att undvika. Dels blir det skuggigt, dels kommer rötterna att tränga upp i pallkragen.

Täck botten

Hittar man ingen idealisk plats, utan tvingas använda en berghäll eller en yta rik på ogräs, får man täcka botten med tidningar, trasmattor, kartong eller fiberduk. Då kan det krävas minst två ramar staplade på varandra för att få tillräckligt stort jorddjup.

– Mina står direkt på jorden och då behöver man inte fylla dem lika mycket. Grönsaker älskar sol men blad, typ mangold och sallat, klarar lite skugga.

Just sallat, morötter och kål är tacksamma att börja med. De tar sig lätt och ger bra utdelning.

– Men kålen måste täckas – det kommer kålfjärilar och lägger ägg på dem och sedan äter larverna upp din kål. Annars är kålsorterna lättodlade, vackra och nyttiga.

På hösten kan man ta bort nät och fleeceduk. Då är det för kallt för larverna, medan kålen bara blir godare av att stå kvar ute i kylan.

Flytta runt

En av hemligheterna för att lyckas är att tillämpa växelbruk i lådorna. Det är en gammal kunskap – samma växt ska helst inte odlas på samma plats mer än vart fjärde år. Annars kan jorden drabbas av trötthet, och risken för att drabbas av parasiter, svamp och virussjukdomar ökar. Även om du bara har en liten köksträdgårdsodling bör du tänka på växtföljden. Perenna grönsaker som rabarber, sparris och bär ingår inte i skiftessystemet.

– Ta reda på hur mycket näring de olika grödorna behöver och skriv upp i vilka lådor de har växt. Sedan flyttar du dem nästa år enligt ett schema.

Lustfyllt

Nina Bergström är inte självförsörjande på grönsaker, det är heller inte meningen.

– Om sanningen ska fram tycker jag att det är roligare att plantera, greja och se hur de växer än att ta hand om resultatet.

Hon tycker inte att man ska få dåligt samvete om mangolden svämmar över alla breddar eller squashen levererar mogna exemplar i överflöd.

– Det ska vara roligt och lustfyllt att odla. Det ska inte förvandlas till ett måste. Ge bort och tänk efter till nästa år. Kanske behöver du inte så mycket ätbart? Odla för att det är snyggt och satsa på snittblommor, vackra klätterväxter eller kryddor.