I ett nytt förslag vill försvarsberedningen bland annat att armén ökar till fyra brigader, att fyra nya regementen inrättas och att antalet värnpliktiga utökas till 8 000.
– Det här innebär en samhällsreform, säger ordföranden Björn von Sydow (S).
Försvarsberedningen där alla riksdagspartier ingår har nu presenterat sina rekommendationer för Sveriges försvar 2021–2025. Om allt genomförs kommer det, enligt beredningens ordförande Björn von Sydow (S), att innebära den största militära upprustningen sedan 1940-talet.
Tonvikten i förstärkningarna ligger på armén. Arméns krigsorganisation föreslås bestå av tre mekaniserade brigader. Därutöver ska en lättare motoriserad brigad försvara Stockholmsområdet.
Fyra brigader är en förutsättning för att skapa handlingsfrihet, skriver försvarsberedningen. I dag finns två, varav bara en är samtränad.
Kriga i Finland
En av de tre mekaniserade brigaderna som föreslås ska vara tränad för krigföring i Norrland och därmed kunna skickas till Finland som stöd vid krigsfara eller krig.
Försvarsberedningen föreslår också en förstärkt mekaniserad bataljon på Gotland. Till det kommer bland annat satsningar på jägar-, underrättelse-, säkerhets-, artilleri-, ingenjör-, logistik och luftvärnsförband.
Samtliga stridsfordon och stridsvagnar ska uppgraderas, ytterligare artillerisystem anskaffas, nya moderna luftvärnsrobotsystem tillföras och gamla luftvärnssystem tas fram ur förråden.
Björn von Sydow uppger att rapporten dessutom innebär en mycket omfattande upprustning av hemvärnet med nya fordon, båtar, granatkastare och burna pansarvärnsvapen.
Fler regementen
Det totala antalet befattningar i krigsorganisationen bedöms behöva öka från dagens 60 000 personer till 90 000 inklusive hemvärn och civilanställda.
Det utökade personalbehovet kräver att upp till 8 000 totalförsvarspliktiga grundutbildas årligen från 2024.
För att klara att bland annat utbilda soldater till den nya krigsorganisationen föreslås fyra nya regementen, varav ett i Arvidsjaur och ett i Göteborg. Två av dessa regementen ska leda försvaret och utbilda soldater för att skydda ett visst territorium. Falun, Härnösand, Sollefteå och Östersund har visat intresse för de två regementena.
Därutöver föreslås att Luftstridsskolan i Uppsala ombildas till en flygflottilj och att artilleriutbildning etableras i Kristinehamn/Villingsberg.
Klara sig själv
När det gäller flyget föreslås att två till tre stridsflygsdivisioner av den gamla Gripenmodellen C/D behålls även bortom 2030, trots att riksdagen beställt 60 av den senaste E/F-modellen. Dessutom ska Sverige ha fler krigsflygbaser så att planen kan spridas ut bättre vid risk för angrepp.
På marinsidan ska dagens fem korvetter modifieras och inköp av två nya korvetter föreberedas under 2021–2025. Beslut om två nya ubåtar är taget sedan tidigare.
Målet med förstärkningarna är att Sverige ska kunna klara sig på egen hand under tre månader vid en kris med krigshandlingar på svensk mark.
– Dagens krigsorganisation är inte utformad för kunna möta ett väpnat angrepp, säger Björn von Sydow.
Om allt genomförs i rapporten kommer målet att vara nått i slutet av 2020-talet, enligt honom.
1,5 procent av BNP
Förslagen bedöms innebära att försvarsbudgeten måste ökas till 84 miljarder kronor från 2025, vilket motsvarar 1,5 procent av BNP. Tanken är att budgeten stegvis ska öka med fem miljarder kronor årligen.
De fyra borgerliga partierna har inte skrivit under rapporten. Det är en protest mot att den rödgröna regeringen inte har velat binda sig vid en nivå på försvarsbudgeten på 84 miljarder kronor.
De borgerliga vill dock att rapportens förslag blir verklighet, men befarar att S inte vill betala de 84 miljarder kronor som krävs eller välja bort förslag.
– Vill man göra något som är väsentligen lägre och annorlunda, då gör man det utan Moderaterna, säger Hans Wallmark (M)
Regeringen ska lägga en försvarsproposition nästa år och inför den kommer förhandlingar att krävas.
C hotar med att utmana den kommande propositionen om regeringen försöker pruta på försvarsberedningens förslag.
– C är berett att lägga fram det här som en partimotion eller flerpartimotion med de andra borgerliga partierna, säger Daniel Bäckström (C).
