För omkring två år sedan drabbades Natali Suonvieri av utmattningssyndrom och utmattningsdepression, som följd av sitt jobb som marknadschef. Nu vill hon sprida de insikter hon fått under tillfrisknandet till företag i tech-branschen, så att de slipper råka ut för samma sak.
Natalis Suonvieris insjuknande skedde långsamt och omedvetet, vilket inte är ovanligt för dem som drabbas av utmattningssyndrom. När hon ser tillbaka på tiden som gått kan hon se hur symptomen var tydliga redan 2016, exempelvis att hon svimmat flera gånger på grund av trötthet.
– Jag hade ibland en ihållande ångest som gjorde det omöjligt att lämna lägenheten, men det var först något år senare efter att jag åkt in till akuten för bröstsmärtor som jag började inse vad det handlade om, berättar hon när Syre Göteborg träffar henne.
Hennes tidigare arbetssituation var ohållbar och i samband med insjuknandet slutade hon som marknadschef. Det tog nästan två år att komma på fötter igen. Sedan åtta månader tillbaka studerar hon för att ta en magister i arbetsvetenskap och har startat ett företag där hon föreläser och utbildar inom hållbart arbetsliv.
– Men det betyder inte att jag kör på 120 procent i dag. Min kropp säger ifrån mycket snabbare i dag. Jag har lärt mig att jobba smart, och plugga har jag väldigt lätt för, säger hon och fortsätter:
– Jag gick ju igenom en livskris och förstod att jag behöver ge min själ något jag tycker om.
Just nu undersöker hon kopplingen mellan ledarskap och stressrelaterade sjukskrivningar. Natali Suonvieri använder studierna i det nystartade företaget, som hon ser ett stort behov av. När hon började prata om de svårigheter hon själv har gått igenom märkte hon snabbt att många har liknande erfarenheter.
– Väldigt många kände igen sig. Efter att ha gjort en hel del research på området insåg jag även att vi har ett fantastisk bra ramverk som ska skydda individen i Sverige. Det finns flera verktyg som ska stötta anställda, men ändå ser man att arbetsrelaterad psykisk ohälsa och stress ökar. Varför är det så? Det gjorde mig frustrerad. Men så insåg jag att många inte har kunskapen, och det vill jag bidra med.
Hon tar upp arbetsmiljölagen som ett exempel där det står att arbetsgivare ska ha skyddsombud och ett systematiskt arbetsmiljöarbete, men att många ansvariga inte vet var de ska göra av det. Och staten skjuter inte till tillräckligt med resurser, menar Natali.
– Även om det är ett komplext ämne så är det inte svårt att göra proaktiva åtgärder. All forskning visar att det ger bättre produktivitet att jobba med god arbetsmiljö. Om de anställda mår bra kommer också bolaget må bra. Inom Tech-världen exempelvis är det jättestor efterfrågan på ingenjörer – företagen måste kunna attrahera och behålla dem.
Är inte Tech-branschen full av företag där de anställda har en massa bra förmåner och bekväma arbetsplatser?
– Du kan sätta in ett biljardbord och göra det coolt. Men det gör inte att det blir en sund företagskultur eller god arbetsmiljö. Frukost på jobbet kan hjälpa dig att komma tidigare till jobbet men det skapar inte automatiskt en psykosocialt god arbetsmiljö, beskriver Natali.
Hur mycket är det här ett kvinnoproblem?
– Det är först och främst ett samhällsproblem. Kvinnor är överrepresenterade i antalet fall av utmattningssyndrom. Men män börjar komma ikapp i statistiken och vi ser inte hur mörkertalet ser ut.
Vad menar du är viktigast att göra i ett företag för att skapa en psykosocialt god arbetsmiljö?
– Ett bra ledarskap är a och o, speciellt i små bolag. Grundaren skapar ofta företagskulturen. De normer och arbetssätt som hen har återspeglas i hela företaget. Grundaren kan exempelvis vara en ingenjör med en bra idé, men som inte vet hur hen ska handskas med människor. Det handlar om att se individen, lyssna och agera på det som sägs. Människor är olika och har olika faser i livet som bör tas hänsyn till.
Är det ett problem att vi är digitalt tillgängliga hela tiden?
– Det är inte ett problem i sig. Däremot kan det bli ett problem om människor inte har förmågan eller kompetensen att veta hur de ska sätta gränser. Forskningen visar att det är lätt att arbetstimmarna ökar i och med mer flexibla arbetsförhållanden.
Intresset för området är dock stort. Google digitalakademi, Devies, Benfiy och Göteborgsregionen är några av Natalis kunder och den här veckan ska hon tala om frågorna på Göteborg Tech Week. Därtill är hon grundare av Facebook-gruppen Stressgäris, för kvinnor och icke-binära, om stressrelaterad psykisk ohälsa. Sedan den startades i November 2017 har den fått drygt 4 700 medlemmar.
– Det är en fantastisk grupp, och det har gått jättebra för företaget, över förväntan. Det är positivt förstås, men även sorgligt.
Det finns förstås även ekonomiska incitament att förebygga stressrelaterade problem. Natali hänvisar till studier som visar att det tar 6–12 månader innan en ny medarbetare börjar generera vinst i ett företag. Utöver ledarskapsutbildningar rekommenderar hon även företag att ta lärdom av varandra och av facket.
– Vi har en samrådsanda mellan fack och arbetsgivare i Sverige. Försök värna om den! Parterna är inte fiender, de vill framåt tillsammans, avslutar hon.
