Radar · Nyheter

Göteborgsmodell mot matsvinn sprids i landet

Mat som har skönhetsfläckar eller har passerat bäst-före-datumet sorteras ut i butikerna, trots att den kan vara fullt ätbar.

På två år lyckades köken i Göteborgs stad halvera matsvinnet genom ett utbildningsprojekt som riktade sig mot kökspersonal i all offentlig verksamhet. Nu sprider Livsmedelsverket den framgångsrika Göteborgsmodellen i hela landet.

Göteborgsmodellen för mindre matsvinn går ut på god menyplanering, att beställa rätt mängd råvaror, att mäta exakt vad som äts och slängs varje dag, noggrann koll på lager och inköp och att ta hand om rester.

– Det handlar om konkreta, enkla åtgärder. Idéerna kommer direkt från köken, vi har bara samlat ihop dem och gjort det till ett verktyg. Chefernas beslut och stöd har också varit avgörande, säger Christina Linnerhag som har lett projektet.

Minskningen motsvarar runt 900 000 portioner mat per år av totalt 20 miljoner lagade portioner i stadens alla offentliga kök. Modellen har redan spridits till flera kommuner i landet.

Karin Fritz, projektledare för Livsmedelsverkets arbete för minskat matsvinn, tror att nyckeln till framgången i Göteborg är utbildningen av kökspersonalen.

– Det är viktigt att de verkligen förstår varför det här är viktigt och inte bara gör det för att de blir instruerade. Göteborgsmodellen lyfter personalen och får dem att känna sig som de miljöhjältar de verkligen är när de lyckas minska matsvinnet så drastiskt.

Livsmedelsverket ska nu bygga ut Göteborgsmodellen och göra den tillgänglig för alla offentliga verksamheter i landet. Förutom serveringssvinnet och kökssvinnet, kommer den att inkludera tallrikssvinnet, som inte ingår i Göteborgsmodellen, och väva in den nationella mätmetod som Livsmedelsverket lanserade i slutet av 2018.

– Vi kommer att lägga ut modellen för minskat matsvinn på webben tillsammans med utbildningsmaterial och räknar med att nå ut genom vår måltidsblogg. Vi har redan en bra relation och kommunikation med kommunerna i landet och den offentliga måltidsbranschen, säger Karin Fritz.

Enligt Christina Linnerhag skulle projektet ha fortsatt efter genomförandet av den första fasen, där alla stadens kök i skola, förskola och äldreomsorg utbildades. Men när Alliansen tog över drog de in pengarna till projektet. Nu ska arbetet istället rymmas inom den ordinarie verksamheten.

– De har sagt att arbetet mot matsvinn ska fortsätta men ingen vet hur. Precis som flera andra fantastiskt framgångsrika projekt som till exempel Skrota skräpet och Avfallssnåla äldreboenden ska det nu skötas inom ordinarie verksamhet, vilket innebär att det ligger på varje stadsdel. Utan samordning är det inte lätt att driva matsvinnsarbetet framåt.

Emmyly Bönfors (C), ordförande för miljö- och klimatnämnden och gruppledare i Göteborgs fullmäktige säger att hon är positiv till projektet som sådant.

– Men vi vill att det ska bli en del av den ordinarie verksamheten istället för att drivas i projektform. Om stadsdelarna ser besparingspotentialen i minskat matsvinn bör de kunna frigöra resurser för att fortsätta arbeta med det här. Från politiskt håll har vi inte heller sett några specifika önskemål om att det ska drivas just i projektform.

Är det inte synd att inte fortsätta satsa på ett projekt som varit så framgångsrikt?

– Vi behöver ta ett helhetsgrepp. I år ska vi göra om hela miljöprogrammet. Där tittar vi i Miljönämnden på hur det ska fortsätta. I och med att Göteborgsmodellen gick så bra har det också frigjorts pengar. Men vi tror på att ha alla matfrågor i ett grepp.

Foto: Fanni Olin Dahl /TT
Foto: Fanni Olin Dahl /TT

För ett år sedan lämnade Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket in en handlingsplan till regeringen med 42 åtgärdspunkter för att kunna halvera matsvinnet till 2030, enligt mål 12.3 i Agenda 2030.

Enligt Karin Fritz behövs ett bättre samarbete längs hela matkedjan, inklusive handeln och livsmedelsproducenterna, samt mer kunskap kring vilka åtgärder som har effekt. Idag kommer det mesta svinnet från konsumenterna.

Som ett led i arbetet för att nå målet i Agenda 2030 lanserade Livsmedelsverket i slutet av mars en ordbok med nyord på ”svinniska” – som baseras på befintliga råd för minskat matsvinn. Med hjälp av termer som ”bäst-före-snooza” och ”kylchilla” ska fler slänga mindre mat i onödan.

Är nya ord verkligen ett effektivt sätt att minska matsvinnet?

– Det är ett sätt att få oss konsumenter att tänka till. Vi kan inte säga vilken effekt det får men hoppas att det kan ge öppningar i att börja prata om sitt matbeteende och den mat vi slänger.

Kommer målet i Agenda 2030 att nås?

– Det är en jätteutmaning. Vi behöver utbilda hela svenska folket. Idag slänger vi en tredjedel av all mat som produceras, det är ett enormt resursslöseri både för miljön, plånboken och klimatet. Alla har möjlighet att göra skillnad genom små förändringar. Det handlar till stor del om att inte köpa för mycket. Vi har tio år kvar, det krävs att alla gör allt de kan, vi kan inte luta oss tillbaka.

Än finns ingen nationell data som jämför matsvinnet i olika kommuner i landet. I höst kommer Livsmedelsverket att samla in sådan data från alla offentliga kök.

Några exempel på nyord från Livsmedelsverkets ordbok

Svinnventera: Att djupdyka i skåpen på jakt efter maten du kanske glömt.
Kylchilla: Att sänka temperaturen i kylen och sedan chilla – maten håller ju längre!
Bäst-före-snooza: Att förlänga användandet av maten genom att titta, lukta och smaka.

Så mycket mat kastar de svenska hushållen

• I Sverige slängs ungefär 1,3 miljoner ton matavfall varje år. Hushållen svarar för den absolut största delen, 938 000 ton. Det motsvarar cirka 97 kilo per person och år eller ett kilo matavfall för en familj på fyra personer varje dag.
• Svenska hushåll häller ut cirka 224 000 ton mat och dryck via avloppet under ett år. Det motsvarar cirka 26 kilo per person.
• Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen.
• Den svenska livsmedelshanteringen står för cirka 50 procent av vår totala övergödning och 20–25 procent av vår totala klimatpåverkan.
Källa: Naturvårdsverket