Glöd · Debatt

”Eu:s ’fredsprojekt’ blir alltmer ett krigsprojekt”

Jean Claude Juncker lanserade förslaget om en europeisk försvarsfond 2016, ett förslag som nu ser ut att bli verklighet.

DEBATT EU-parlamentet sade dagen före långfredagen ja till en lagstiftningsresolution som gör det möjligt för EU-kommissionen att fortsätta förberedelser för den Europeiska försvarsfonden (EDF). I kommissionens förslag till långtidsbudget från maj 2018 är 13 miljarder euro preliminärt upptaget för detta nya utgiftsområde som skall finansieras med EU-avgiften, det vill säga EU-medborgarnas skattepengar.

Fonden skall enligt resolutionen ”främja en konkurrenskraftig, innovativ och effektiv europeisk försvarsindustri (…) och därmed stödja skapandet av en mer integrerad försvarsmarknad i Europa och främja spridningen på den inre marknaden av europeiska försvarsprodukter och europeisk försvarsteknik”.

Det var EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker som i sitt ”EU-tal” 2016 lanserade försvarsfonden. Skälen för detta uttrycks i resolutionen som den instabila omvärlden och nya hotbilder i form av -itch hybridangrepp. Detta betyder i klartext att Ryssland utpekas, till exempel av försvarsminister Peter Hultqvist, som det stora ”hotet mot den europeiska säkerhetsordningen”, särskilt efter den av västländer fascistinfluerade kuppen i Ukraina 2014. Natos aktiviteter i vår grannmiljö nämns över huvud taget inte.

Istället framförde i debatten rapportören och polacken Zdzislaw Krasnodebski från det styrande Lag- och rättvisepartiet och inremarknadskommissionären Elzbieta Bienkowska att försvarsfonden är ett komplement till Nato. En portugisisk kommunist, Joao Ferreira, sade däremot att parlamentet ”måste bekämpa driften mot militarism inom den europeiska unionen”, varvid Kransodebski påstod att fonden inte handlade om ”militarisering av EU” utan snarare om ”att stödja vapenforskning och utveckling”. En fransk ledamot från det Republikanska partiet menade att kritiker av fonden är ”pacifister som försöker skada framtiden för vår industri och säkerheten för våra medborgare”. Som om pacifism är dåligt och militarism är bra.

Lagstiftningsresolutionen röstades igenom med 328 för, 231 emot och 19 som avstod. Av svenska EU-parlamentariker röstade närvarande moderater och socialdemokrater ( Jytte Guteland ej närvarande) ja till resolutionen liksom Fredrick Federley och Jasenko Selimovic. Övriga röstade emot resolutionen förutom Linnea Engström som ej var närvarande.

Europeiska försvarsfonden fick i all tysthet ja i EU-nämnden 2017. Därefter, utan offentlig debatt, röstade EU-nämnden och riksdagen under andra halvåret 2017 för att ansluta sig till nästa steg i EUs militarisering, det strukturerade försvarssamarbetet Pesco, som kommer att kräva ytterligare skattepengar till EU:s långtidsbudget. Genom röstningen i EU-parlamentet har EU-parlamentarikerna avhänt sig möjligheten att lägga veto för projekt som skall finansieras av försvarsfonden, och det blir svårare att få insyn i verksamheten nu när EU:s ”fredsprojekt” blir alltmer ett krigsprojekt.

EU-kommissionens avgående ordförande

Jean Claude Juncker säger att EU skall ha embryot till en egen armé till 2025. EU:s militarisering kommer det att talas tyst om i EU-valkampanjen. Folkrörelsen Nej till EU har tidigare i ett öppet brev till riksdagsledamöterna krävt att Sverige går ur avtalet om Pesco. Det räcker med att Sverige i enlighet med Lissabonfördraget meddelar Europeiska rådet och EU-kommissionen att Sverige inte längre vill vara en del av Pesco-avtalet.