1 ,5-gradersmålet är i praktiken redan kört och om det inte händer något väldigt radikalt, vi pratar varken kärnkraftverksutbyggnad eller snabbtåg, kommer även 2-gradersmålet missas med bred marginal. Det är lätt att både bli uppgiven och tänka att vad jag gör, eller ens vad Sverige gör som nation, inte spelar någon roll i det stora hela. Vad kan en enda person eller 0,01 miljard av 7,7 miljarder invånare på jorden påverka?
Samtidigt visar historien att förändringar, när de väl händer, kan ske otroligt snabbt. Titta på Berlinmurens och Warszawapaktens fall, apartheids fall i Sydafrika, medborgarrättskampen i USA och så vidare. Ofta ligger decenniers kamp, och några få personer som gått före, bakom sådana förändringar, men när de sker så sker de snabbt. Och varje person som har levt i en sådan tid har valt om de velat vara del av förändringen eller en del av problemet. Det är ur det perspektivet vi nu bör se den växande klimatkampen. Vad du gör har betydelse och ju tidigare du blir en del av förändringen desto större betydelse har ditt engagemang. Svårt att veta vad du kan göra? Här är nio tips för dig som vill förändra men inte vet hur.
Gör motstånd. Varje fredag strejkar tusentals personer inom Fridays for future som Gretha Thunberg dragit igång. Förrförra veckan gjordes Extinction rebellion-aktioner runt om i världen och i Storbritannien, där rörelsen startades, blockerades stora delar av London och över 1 000 personer har arresterats. Det gör skillnad, det absolut viktigaste du kan göra om du vill rädda klimatet är att engagera dig i rörelser som sätter hård och kompromisslös press på makthavarna. Som tvingar fram de politiska förändringar som nu behövs. Gör det gärna i någon av alla nya rörelser som Extinction rebellion eller Fridays for future, men det finns även många organisationer som kämpat länge som också är värda att engagera sig i.
2 Läs på vad forskning säger och ta in läget på riktigt, vad det innebär och vad som krävs i omställning. Sprid den kunskapen. Med en högre medvetandegrad om vad som verkligen står på spel kan vi få tillräcklig kraft i omställningen.
3 Byt bank och pensionssparande. Sluta låna ut dina pengar till fossilindustrin. Genom sparande i pensionsfonderna är vi alla ägare av den industri som sabbar möjligheten för den framtida mänskligheten. Det kommer du inte helt ifrån, men genom att styra det sparande du kan gör du både en direkt påverkan och sätter press på dem som styr. Tipsa även dina vänner om Ekobanken, Jak, Prometheus pensionskassa och liknande.
4 Jobba mindre. Gör du allt i denna lista kommer du få betydligt mer pengar över än i dag och risken är att du då spenderar dem på något annat som tär på jorden. Det gör de flesta mer eller mindre omedvetet. Jobbar du däremot mindre så tjänar du mindre, får mindre utrymme för att konsumera och mer tid för att vara del av motståndet. Dessutom kommer du troligen både må bättre och ha tid för bättre val.
5 Sluta flyga. Kanske den mest lättplockade frukten, i förhållande till den direkta effekten. En flygresa till Thailand och du har förbrukat hela ditt miljöutrymme med råge det året. Över 3 ton koldioxid ger den enda resan och ska vi leva hållbart kan vi totalt släppa ut ett ton per person och år. Efter Thailandsresan har du inget utrymme kvar för att ens äta och bo det året om du ska hålla dig inom de ekologiska ramarna.
Den verkliga påverkan när du avstår skadlig konsumtion gör du dock genom att inspirera fler. Sprid på sociala medier och berätta vad du gör istället. Under årets första kvartal flög 380 000 färre passagerare från svenska flygplatser jämfört med i fjol, mycket tack vare att flygskam etablerades och Facebookgrupper som Jag stannar på marken, Jag flyger inte för miljöns skull och Tågsemester.
6 Bli vegan. Kött- och mjölkindustrin är en av de riktigt stora bovarna när det gäller dina personliga utsläpp. Genom att bli vegan minskar du ditt utsläpp i genomsnitt från 1,8 ton koldioxid per person till 300 kg per år. Undviker du dessutom färska och exotiska grönsaker som flygs in eller odlas i växthus och minskar ditt matsvinn kan du pressa det ytterligare. Kanske du till och med börjar dumpstra. Genomsnittssvensken slänger i dag en femtedel av maten.
7 Dra ner på konsumtionen. Sluta handla nya prylar, laga, köp begagnat eller hyr. 20 procent av växthusgaserna beror på att vi handlar prylar. Du behöver inte en ny mobil vartannat år, nya kläder varje år och nytt kök bara för att du flyttar eller trenderna ändrats. Fråga dig alltid innan du köper något: behöver jag verkligen det här?
8 Minska din energiförbrukning, direkt och inte minst indirekt (tillverkning, transporter etcetera). Eftersom vi har långt mindre förnybar energi än vi använder så bidrar all användning av energi till att fossila bränslen bränns. I slutänden handlar därför nästan allt om hur mycket energi som går åt. Det du ändå förbrukar bör förstås så långt det går komma från förnybar energi.
9 Sälj bilen. En genomsnittssvensk kör cirka 2 000 mil per år vilket ger i genomsnitt 3 ton koldioxid. Cykla och åk kollektivt, helst spårburet. ”Måste” du ha bil ibland, gå med i en bilpool eller hyr.
Ingen av dessa saker enskilt kommer rädda världen, men genom att vara en del av förändringen inspirerar du fler och sätter press på dem som har makten. I en tid där både kampen för en hållbar värld, å ena sidan, och fascismen, å andra sidan, är på frammarsch. När det står och väger mellan vilka som kommer sätta dagordningen för de närmaste årtiondena är det dubbelt viktigt att aktivt välja sida och vara en del av den förändring du vill se.
Alla de över 1 000 som greps vid klimataktionerna i London.
Vuxna människor som hetsar mot barn. Finns det inga gränser för hur långt hatet kan gå?
