Göteborg har drabbats hårt av översvämningar de senaste tio åren. Stadens centrum ligger lågt och stigande havsnivåer utgör därför en risk i framtiden. En annan effekt av klimatförändringen är de stigande temperaturerna, ett område där staden brister i beredskap.
Översvämningar är inte ovanliga i Göteborgsområdet. Men med klimatförändringarna förväntas antalet översvämningar öka och större områden drabbas. Värst drabbade är kustnära områden och kommuner som delar vattendrag som till exempel Göta älv, Säveån och Mölndalsån.
Göteborg har arbetat med klimatanpassning i tio år, vilket gjort att man idag ligger steget före många andra svenska städer. För att minska konsekvenserna vid översvämningar har kommunen till exempel utvecklat en digital skyfallsmodell som ger en bild av vad som kan hända om Göteborgs tätbebyggda delar skulle drabbas av kraftiga skyfall.
Magnus Sigfusson, direktör på kontoret för stadsutveckling i Göteborg säger att deras mest prioriterade frågor är skyfallsproblematiken och de stigande havsnivåerna.
– Vi har ett konkret uppdrag att titta på hur vi kan bygga älvkantsskydd som skyddar mot stigande vattennivåer. Det kan vara i form av höjda kajer eller till exempel skyddsvallar.
I flera år har det också funnits planer på att bygga två stora portar för att hindra staden från att översvämmas när havsnivåerna stiger. Tanken är att portarna ska stängas när tillfälliga havsnivåhöjningar väntas, till exempel i samband med storm. Tillrinnande vatten innanför de stängda portarna pumpas ut till havet. Portarna ska byggas i Göta älv, en uppströms vid Jordfallsbron och en nedströms vid Älvsborgsbron. De beräknas kosta mellan 10 och 20 miljarder och bygget väntas inte komma igång förrän tidigast år 2050.
Stadsledningskontoret är ansvarigt för att hålla ihop samordning av klimatanpassningar som skyddsprojekt av den här typen. Magnus Sigfusson gissar på att det kommer att dröja några årtionden innan skydden är på plats.
– Det finns en klar bild av vad som behövs göras. Däremot finns det fortfarande stora oklarheter i finansieringsfrågan. Det här är en fråga som både stat, kommun och civilsamhället måste vara med i. Varje kommun kan inte ta sig an detta på egen hand, där ser jag inte att den processen är i full gång.
Karin Pleijel (MP), kommunalråd för Miljöpartiet i opposition Göteborg tycker också att staten har ett ansvar och borde gå in och finansiera skyddsprojektet. Enligt henne ligger staden i framkant med ett långsiktigt arbete för att kunna hantera den stigande havsnivån, däremot brister man i fråga om torka och värme.
– Under torkan i somras blev frågan om färskvatten akut. Framförallt såg vi en brist i kranskommunerna. Vid översvämningar riskerar vårt färskvatten att bli ännu mer förorenat. För att klara av situationer där vattnet är förorenat behövs bättre rening.
Karin Pleijel säger att det efter sommarens torka har fattats beslut om att sätta in filter vid vattenverket i Alelyckan för att säkra rent dricksvatten.
En annan viktig fråga som Karin Pleijel anser bör prioriteras för att klimatanpassa staden är att ta fram en livsmedelsstrategi, med tanke på att matproduktionen i Sverige och de länder vi importerar mat från kan drabbas av konsekvenser av klimatförändringar.
Tycker du att arbetet med klimatanpassning går tillräckligt snabbt?
– Göteborg ligger långt fram men vi behöver gå längre. Det är svårt att veta exakt när och hur klimatförändringarna slår till. Torkan förra sommaren kom som en stor överraskning. På vissa sätt har vi blivit bättre rustade men vi måste jobba vidare och vara vakna på att klimatförändringarna kan slå till på en rad olika områden.
