Fyra nyanser av Göteborg i Europa

Bäckängsgymnasiets aula i Borås är fylld till brädden av elever och en mindre klick intresserad allmänhet. Hög musik strömmar ur högtalarna när dagens konferencier springer ut på scen. Arrangören Europa direkt har tagit till konstens alla knep för att göra en EU-debatt spännande för gymnasieungdomar. Och av reaktionerna att döma verkar det fungera. Under eftermiddagens debatt får kombattanterna stundom spontanapplåder och jubel.

I debatten deltar fyra göteborgare som alla står högt upp på sina partiers valsedlar: Kristina Jonäng från Centerpartiet, Gustaf Göthberg från Moderaterna, Malin Björk från Vänsterpartiet och Max Andersson, tidigare Miljöpartist men numera medlem i Partiet vändpunkt.

Klimatet i fokus

När svenska folket rankar de viktigaste EU-frågorna toppar klimat- och miljöfrågorna de flesta undersökningar. Bland de fyra göteborgspolitikerna är det Centerpartiets Kristina Jonäng som är mest nöjd med det som hittills har åstadkommits i unionen.

– Den enskilt viktigaste frågan är klimatfrågan. Där har vi fattat en del viktiga beslut i EU, och nu är det dags att genomföra dem, säger hon och fortsätter:

– Vi har bestämt att vi ska ha nollutsläpp år 2050 så nu händer det ganska mycket. Det tas fram biobaserade produkter, trafiksektorerna håller på att ställa om. I Västra Götaland är redan 90 procent av kollektivtrafiken fossilfri. EU skjuter till en del medel på forskningssidan för att vi ska kunna göra ännu mer, säger hon.

Malin Björk från Vänsterpartiet är inte lika positiv utan efterfrågar mer långtgående åtgärder från EU:s sida.

– Alla pratar om klimatpolitiken. Men kolla vad som har gjorts! Man kan inte sälja kolgruvor och stå upp för en tuff klimatpolitik. Det måste blir dyrare att släppa ut. Vi måste tänka klimaträttvisa, de som släpper ut mest måste betala mest. Investeringar i klimatomställning, inte en spänn till fossilindustrin, agiterar hon.

– Det viktigaste är att miljö- och klimatfrågorna måste få genomsyra alla andra fält, tycker Gustaf Göthberg (M). Det är lite märkligt att det ska vara en särfråga. Konkret behöver man fokusera på frihandel och klimat, att vi i handelsavtalen ska se över möjligheten att ställa krav på klimatåtgärder.

Gustav Göthbergs inställning till handel och klimatkrav sticker ut från hans övriga partikamraters. Här finns skärningspunkter med Partiet vändpunkt som vill införa en klimattull i EU.

– Mycket händer i EU men inte tillräckligt, säger Max Andersson (PV). Vi måste minska utsläppen snabbare, med tuffare utsläppshandelssystem, och sluta bygga flygplatser och motorvägar för EU-pengar.

”Orban är en galning”

En fråga som länge varit på tapeten i EU är hur man ska förhålla sig till de högernationalistiska partier som är på frammarsch i parlamentet. Ett av dem är ungerska Fidesz, Victor Orbáns regeringsparti, som sitter i samma partigrupp i parlamentet – EPP – som svenska Kristdemokraterna och Moderaterna. Tidigare i vår stängdes Fidesz av från arbetet i EPP efter påtryckningar från bland annat de svenska partierna.

– Viktor Orbán är en galning och det är bra att vi ändå har landat i att kasta ut honom ur vår partigrupp. Men om Ungern inte skulle vara med i EU, skulle vi inte kunna fortsätta samtalen och kritiken mot dem när de bryter mot grundläggande värderingar, menar Gustaf Göthberg (M).

Frågan om hur EU ska hantera de medlemsländer som bryter mot mänskliga rättigheter och unionens demokratikriterier är högaktuell. I ministerrådet har användandet av den så kallade artikel 7, att frånta Polen sin rösträtt som en följd av deras nya domstolslagar, hittills blockerats av bundsförvanten Ungern. För ett sådant beslut krävs nämligen enighet bland övriga länder.

– Man får vara kreativ i att hitta sätt att säkerställa respekten för människovärde, liberala demokratier och rättsstaten i Europa.

Ett sätt är att strypa landets tillgång till strukturfonderna. Men det finns en risk att detta spär på en antieuropeisk linje i landet, tror Gustaf Göthberg (M).

Fel grejer från EU

EU:s strukturfonder finansierar projekt som ska hjälpa EU:s regioner och utsatta grupper i samhället. Syftet är att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan EU:s medlemsländer och regioner. Under dagen konstateras att Sverige inte fått lika mycket medel från fonderna som landet betalar in till EU.

– Det behöver inte vara ett nollsummespel, tycker Malin Björk (V). Men nu får vi tyvärr fel grejer för EU-pengarna: motorvägar, fossilindustri och militarisering. Vi vill istället ha en investeringsbank som satsar på klimatinvesteringar och tågresor.

I januari togs steg åt det hållet då parlamentet röstade igenom att 40 procent av de 38 miljarder euro som ska gå till att främja investeringar, innovationer och nya jobb i EU kommer ska öronmärkas till klimatinvesteringar.

Jordbruk mot extremism?

En fråga som verkar förena flera av de svenska parlamentarikerna är inställningen till EU:s jordbruksstöd som utgör 37 procent av EU:s långtidsbudget, och därmed är den enskilt största utgiftsposten. De flesta anser att det är för mycket, och en del kritik riktas även från Miljöpartiet och Partiet vändpunkt mot fokuset på storskaligt kemikalieintensivt jordbruk.

– Småskaliga miljömässigt bra jordbruk, och de som har bra djurskydd och inte pumpar djuren fulla med antibiotika, borde få mer pengar, säger Max Andersson (PV).

Även här utskiljer sig Centerpartiet som mest positiva.

– Vi måste kunna producera mat som räcker till alla européer. Därför behöver vi en omfattande jordbrukspolitik. Den kan göras om och göras enklare, men den behövs, säger Kristina Jonäng (C ) Centerpartiet menar även att de här pengarna kan användas för att mota högerextremismen i grind.

– Det låter kanske långsökt, men det kan handla om mindre orter där man levt på jordbruk eller bruksorter där det finns problem med extremism. Tänk om jordbruksstödet kan bli ett mer offensivt och träffsäkert stöd för landsbygden som kan åstadkomma bra jobb och hälsosam mat, förtydligar hon.

Det var bland de yngsta röstberättigade som valdeltagandet ökade mest i det förra Europaparlamentsvalet (2014). Det är också de som är mest positiva till EU, enligt den senaste Eurobarometern från i höstas. Det är en trend som går att utläsa i fler grupper: stödet för unionen växer både bland svenskarna och européerna som helhet, detta trots de växande högernationalistiska tongångarna. Trenden syns även bland de svenska partierna: både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som tidigare var de största motståndarna har nyligen backat om att kräva svenskt utträde ur EU.

Under debatten är det Centerpartiets Kristina Jonäng som utmärker sig som den kandidat som är mest positiv till hur EU fungerar i dag. Även Moderaternas Gustaf Göthberg visar upp en tydligt positiv grundsyn på EU.

– EU är världens största fria ekonomi. Det är den som möjliggör för oss att leva och jobba och skaffa kärleken var som helst i Europa. Det är EU som står upp för klimatet främst i världen, står upp mot Ryssland och som har möjlighet att få stopp på de konflikter som brinner runt om i världen. Det är bara mer samarbete som kan leda dit, säger han.

Vänsterpartiets Malin Björk sitter redan i dag i Europaparlamentet och hoppas på ytterligare en mandatperiod. Men hon markerar att partiet har kvar en starkt kritisk hållning till EU, trots att man inte längre aktivt kräver ett utträde.

– Jag tror att det är viktigt att det finns partier som ser EU:s grundlags begränsningar. Den inre marknaden sätter företagen framför människorna och planeten, beskriver hon.

Ett demokratiskt problem

Den andra närvarande Europaparlamentarikern, Max Andersson, säger att det nystartade Partiet vändpunkt just nu håller på att formulera sin EU-politik. Men han vågar ändå kategorisera det som ”EU-kritiskt”.

– EU är framförallt ett demokratiskt problem. Industrierna köper sig inflytande för att kunna påverka beslut. Därför måste vi reformera EU så det blir mer demokratiskt.

Det har dock gått att driva igenom även bra lagar, konstaterar han och lyfter fram regleringen av lobbyism i EU som ett exempel.

– Jag kämpade i flera år. Nu fick vi äntligen igenom en lag som säger att politiker som träffar lobbyister ska offentliggöra dessa möten. Den lagen gick igenom med fyra röster.

Men han menar att det finns mer att göra på området.

– Vi behöver ha en riktig offentlighetsprincip även i ministerrådet så att alla kan få reda på vilka förslag alla röstar på. Jag var Europaparlamentariker för ett svenskt regeringsparti och visste ändå sällan vilken linje de drev i ministerrådet, säger han och fortsätter:

– En annan sak är att det behövs ett slut på svängdörren mellan politik och lobbyism. Det behövs karantänsregler. Så länge man får ersättning från EU-parlamentet ska man inte kunna jobba för ett kommersiellt särintresse. Jag tycker två års karantän vore rimligt.

Miljöpartiet har ingen kandidat från Göteborgsområdet på partiets tio högsta placeringar, men det märktes tydligt under debatten att det är från Miljöpartiet som Partiets vändpunkts företrädare främst kommer. Max Andersson medger att det på klimatområdet inte är särskilt stor skillnad mellan Partiet vändpunkt och Miljöpartiet i Europaparlamentet.

– Men Vändpunkt står helt fria från den socialdemokratiskt ledda regeringen. När det blir en kompromiss i regeringen i en fråga, som exempelvis handelsavtalen CETA och TTIP, då kommer inte Vändpunkt att ha några svårigheter att kritisera det i EU-parlamentet. Under förra mandatperioden var det ofta så att jag hade rollen att föra fram Miljöpartiets ståndpunkt när regeringens inte var tillräckligt bra. Det var alltid komplicerat, säger han.

Vill vara klimatbäst

När debatten i Borås är slut, töms aulan lika fort som den fylldes. Kandidaterna stannar kvar och pratar med några få särskilt intresserade och med lokalpress. Om Bäckängsgymnasiet ska utgöra politisk indikator inför det svenska valet till Europaparlamentet står vi inför ett val som är mindre polariserat än riksdagsvalet och där kandidaterna tävlar i att vara klimatbäst.