Radar · Nyheter

Cykeldataprojekt kartlägger flaskhalsar – flest i city

Kartan visar hur cyklisterna i projektet rört sig och var de har behövt cykla långsammare än ruttens medelhastighet.

Nu är projektet där cyklister låtit trafikplanerare ta del av deras resemönster färdigt. Som Syre Göteborg rapporterade 2017 startade det med att frivilliga fick anmäla sig att bidra med resedata från appar. Resultatet visar bland annat att de största flaskhalsarna finns i centrala stan.

I projektet har 861 personer deltagit och tillsammans har över 21 000 cykelresor registrerats i Göteborg. Det var dock färre än målet att 2 000 personer skulle delta i studien. Användarna har använt appar som loggat resorna med hjälp av GPS: Travelvu, Moves och Strava. Travelvu är Trivectors egna – det företag som genomfört studien. Strava är sedan tidigare populärt bland motionärscyklister.

– Det var stora skillnader mellan användarna av Strava och Travelvu. Strava-användarna var i högre utsträckning män och medelålders och de gjorde längre och snabbare resor med cykel. Det är därför olämpligt att bara använda data från Strava och utgå från att dessa resor är representativa för hela befolkningen, menar Erik Stigell, forskare på Trivector i ett pressmeddelande.

Totalt sett beskriver dock forskarna att de är nöjda med deltagandet. Det var något färre äldre och yngre cyklister (yngre än 20 år) som deltog men representativiteten ska inte ha varit väsentligt an norlunda från den traditionella resvaneundersökningen som görs i Göteborg, som bygger på ett frågeformulär.

Försöket beskrivs som lyckat och med hjälp av denna typ av undersökning kan man hitta helt annan information än den som kommer från en enkät.

– Man vet inte så mycket om hur folk cyklar i Sverige. Kommunerna gör resevaneundersökningar med hjälp av enkäter och mäter ibland hur många cyklister som passerar på ett visst ställe, men det finns ingen mer kvalitativ data, beskrev Erik Stigell för Syre Göteborg när projektet startade.

En tydlig men knappast överraskande aspekt som framkom var att centrala staden har flest platser där cyklister måste cykla långsammare än de brukar. Förhoppningen är nu bland annat att trafikplanerare ska kunna identifiera onödiga flaskhalsar och åtgärda dem.

Det kan också handla om att prioritera underhållsåtgärder och nyinvesteringar, undersöka var cyklister utsätts för extra trafikfarliga miljöer eller buller och luftföroreningar. Denna typ av crowdsourcing av data lämpar sig också mycket bra för att göra före och efterstudier för att utvärdera genomförda trafikåtgärder.