Energi

Enorma förluster när Europa erövrade Amerika

Erövringen av Amerika är kanske den mest exceptionella händelsen i världshistorien. Aldrig tidigare hade något liknande hänt. Inom loppet av ett par decennier lade några få äventyrare beslag på två kontinenter. Minst 25 miljoner urinvånare dog innan allt var över. Hur kunde det ske?

Det hela började på våren 1519, för 500 år sedan. Då anlände den spanske conquistadoren Hernán Cortés till det som i dag är Mexiko. Framför honom låg en helt okänd världsdel, bebodd av främmande folkslag. Det skulle ha kunnat avskräcka de flesta men Cortés, som kom från Extremadura i den kargaste delen av Spanien, var en hårdhudad man. Han och hans män lockades av ryktet om att det fanns stora mängder guld och silver inåt land.

Med 600 soldater i sitt följe plus ett fåtal hästar och kanoner, marscherade han på sommaren 1519 mot Tenochtitlán, aztekernas huvudstad i det som i dag är centrala Mexiko.

Aztekernas rike var den mäktigaste statsbildningen i hela Mellanamerika, kanske på hela västra halvklotet. Men bara några månader senare, i augusti 1521, var riket krossat och Tenochtitlán låg i ruiner.

Blixtsnabb erövring

Det var början på vad som skulle bli en blixtsnabb erövring av hela det västra halvklotet. En annan conquistador, Francisco Pizarro – som också kom från Extremadura – erövrade inkariket i Peru några år senare. Även denna gång räckte det med en handfull soldater.

För eftervärlden har det hela framstått som säreget, nästan overkligt.
Det blir än märkligare om man betänker att aztekerna var ett högst krigiskt folk, fullt i klass med de spanska conquistadorerna.

De borde med tanke på sin numerära överlägsenhet lätt ha gjort slut på spanjorerna. Aztekernas härskare Moctezuma II kunde ställa upp en armé med minst 300 000 soldater. Att conquistadorerna hade några få kanoner och musköter borde inte ha gjort någon större skillnad.

Människooffer

Två faktorer avgjorde till spanjorernas fördel. Den första var det faktum att aztekerna var hatade av de flesta av sina grannar. Aztekerna trodde på gudar som krävde ständiga människooffer för att blidkas. Offren hämtades från de kringliggande folkgrupperna. De släpades upp på tempel där präster skar ut deras hjärtan medan de fortfarande levde. Andra flåddes till döds.

Detta gjorde att Cortés lätt kunde ingå allianser med aztekernas fiender, främst tlaxcalaindianerna. Mellan 80 000 och 200 000 krigare ställde upp på spanjorernas sida mot aztekerna.

– Cortés hade aldrig kunnat vinna utan sina indianska allierade, säger Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet och författare till en ny bok om den spanska erövringen tillsammans med den spanske historikern Vicente Ribes Iborra.

Miljontals döda

Den andra faktorn – troligen den avgörande – var sjukdomarna som spanjorerna omedvetande förde med sig, i första hand smittkoppor. Indianerna saknade nästan helt motståndskraft mot det virus som ger upphov till sjukdomen. De dog i fruktansvärda mängder. Spanska vittnen berättade att ruttnande och stinkande kroppar täckte gatorna i Tenochtitlán.

– Det hela liknade digerdöden i Europa på 1300-talet. Skillnaden var att det inte bara var en sjukdom utan flera. Efter smittkopporna kom mässling, salmonella och många fler. Indianernas tidigare totala isolering gjorde dem extremt sårbara, säger Enkvist.

Hur många människor som dog på de två kontinenterna är omtvistat, men genetiska data antyder att det kan ha rört sig om minst 25 miljoner, eller över hälften av alla invånare i Nord- och Sydamerika.

Två kontinenter föll

Föga förvånande kollapsade många lokala samhällen. Ganska snart hade Europa tagit över de två kontinenterna – en exempellös händelse i världshistorien.

– Om de inte hade varit så känsliga för sjukdomar hade aztekerna möjligen kunnat slå Cortés, säger Enkvist.

Hon tror dock att aztekernas rike hade kollapsat av sig självt ganska snart, oavsett spanjorernas ankomst.

– De hade kommit så långt det var möjligt med den religion de hade, säger hon.

Dessutom påpekar hon att erövringen av Amerika, även om den var anmärkningsvärd, inte var fullt så unik som gjorts gällande.

– Den går att jämföra med den arabisk-muslimska erövringen av Mellanöstern och Nordafrika, och den mongoliska erövringen av stora delar av Asien, säger hon.

Hon anser att bilden av conquistadorerna måste nyanseras.

– Det var en erövring, men allt var inte nödvändigtvis dåligt. Frågan är väl om någon vill tillbaka till tiden när aztekerna styrde med människooffer och kannibalism. Faktum är att många typer av våld minskade efter spanjorernas erövring, säger hon.