Radar · Nyheter

Kortare utredningstider vid cancer

Dan Hansson / SvD / TTInförandet av standardiserade vårdförlopp har lett till kortare utredningstider vid misstänkt cancer, enligt Socialstyrelsen.

Det standardiserade vårdförloppet som införts vid cancer har resulterat i kortare utredningstider, även om de har ökat för vissa cancerformer. Cancervården tycks dessutom ha blivit något mer jämlik med mindre skillnader mellan olika regioner.

Successivt har Sveriges landsting infört så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för olika cancerdiagnoser. Det innebär att man nationellt redan från början bestämt och kommit överens om hur utredningen och behandlingen bör gå till, från misstanke till behandlingsstart, oavsett var du bor i landet.

I dag, fyra år senare, har detta resulterat i kortare utredningstider för flera cancerformer, bland annat prostatacancer. För flera cancerformer har också skillnaderna i väntetider mellan såväl patienter och regioner minskat något.

Bättre förutsättningar

Det konstaterar Socialstyrelsen som har utvärderat satsningen.
”Vid en samlad bedömning kan vi konstatera att förutsättningarna för en mer likvärdig utredning för misstanke om cancer har blivit bättre när man arbetar med samma processer i hela landet”, säger myndighetens generaldirektör Olivia Wigzell i ett pressmeddelande.

Under fyra år som satsningen pågått har drygt 270 000 patienter utretts enligt SVF. På det stora hela har satsningen varit framgångsrik, även om utredningstiderna ännu inte når de mål som sattes i början av satsningen. Samtidigt har utredningstiderna för vissa cancerformer tvärtom ökat.

"Kortare tid i ovisshet"

Föga förvånande tycker en majoritet att det är positivt att utredningstiden blivit kortare. Något som både gäller de som får en cancerdiagnos och de som i stället friskförklaras.
”Tiden i ovisshet har blivit kortare för båda grupperna”, säger Ingrid Schmidt, projektledare för uppföljningen.

TT

Fakta: Mål: kortare tider

Standardiserade vårdförlopp inom cancervården är ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som företräder de vårdgivande landstingen. Målet är dels att minska väntetiderna, dels att cancervården ska bli mer jämlik över landet.
Tanken med förloppen är att tiden från en ”välgrundad misstanke” om cancer fram till att den första behandlingen startar ska minskas. Förloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras för en viss cancerdiagnos samt vilka tidsgränser som gäller, dels för hela förloppet, dels för de olika utredningsstegen.

Källa: Cancercentrum