Göteborg är den stad i Sverige som har störst problem med kvävedioxid – luftföroreningar som är farliga för både människor och miljön. De senaste åren ligger luftföroreningar bakom tusentals förtida dödsfall. Särskilt stora är problemen i Gårda och Haga.
Det största problemet med luften i Göteborg är utsläppen från trafiken. Även Göteborgs hamn och industriverksamheterna i stadens ytterkanter bidrar med utsläpp till luften, bland annat en hög halt av kväveoxider som hotar invånarnas hälsa.
Enligt data från kommunerna hade mätstationerna vid Gårda och Haga de högsta halterna per timme och dygn inte bara i Göteborg, utan i hela landet under 2017. Mäter man årsmedelvärdet låg dock Hornsgatan i Stockholm högst.
I en ny rapport, framtagen i samarbete med Europeiska hjärtläkarsällskapet (European Society of Cardiology), konstaterar forskare att runt 800 000 européer dör varje år till följd av luftföroreningar. Det är betydligt fler än vad man tidigare trott. I Sverige är luften bättre än i många andra länder, men forskarna räknar ändå med att den dödar drygt 8 000 svenskar varje år.
Studien anger inte hur många som dör i Göteborg men enligt Tom Bellander vid Karolinska universitetet är det mer intressant att titta på de övergripande hälsoriskerna, som är särskilt stora i storstäderna. Lång exponering för luftföroreningar ökar risken för högt blodtryck som i sin tur är den enskilt viktigaste riskfaktorn för förtida insjuknande och död, inte minst i hjärt och kärlsjukdomar.
– I Sverige dör en tredjedel av hjärt och kärlsjukdomar. Om risken att drabbas ökar med någon procent till följd av dålig luft blir det inte så stor skillnad för individen men stor skillnad för hela samhället, säger han.
Förutom ökad risk för hjärt och kärlsjukdomar finns det ny forskning som pekar på en stor mängd andra hälsoeffekter som lungcancer och nedsatt fosterutveckling.
– Fostren växer långsammare och födelsevikten påverkas. Även demensutveckling kan påskyndas, säger han.
Avdelningschef på Miljöförvaltningen i Göteborgs stad Henriette Söderberg säger att staden jobbar med att förbättra luftkvaliteten främst genom långsiktigt arbete för en stad med mer cykel och kommunal trafik och mindre bilar.
– Det pågår ett arbete med att utveckla ett bättre cykelsystem och möjligheterna att använda cykel i kombination med kollektivtrafik. Den hållbara lösningen måste bli standard så att folk väljer den. En annan del är att göra det svårare att ta bilen genom till exempel parkeringsavgifter och parkeringar utanför stadskärnan, men med god kollektivtrafikanslutning, säger hon.
Hon tycker att det har hänt en del de senaste åren och upplever en attitydförändring med gårdsgator bland annat.
– Det finns också studier som visar att handelns omsättning inte går ner när det inte finns möjlighet att parkera i närheten av affärer. Innerstaden har goda möjligheter att utvecklas även utan bilism, säger Henriette Söderberg.
Som Syre Göteborg tidigare skrivit om har dock Alliansen tagit bort subventionerna av månadskorten, vilket gör att det blir dyrare att åka kollektivt från och med i höst. Alliansen ser inte subventionerade biljettpriser som ett bra sätt att få upp resandet med kollektivtrafiken, utan vill hellre få bilisterna att åka kollektivt genom att öka turtätheten, se till att det är snyggt och rent på vagnarna och utveckla trygghetsarbetet, enligt ett uttalande från Moderaternas gruppledare Axel Josefsson i ETC Göteborg. Josefsson och allianskollegorna menar också att subventionerna inte är förenliga med den nya zonindelningen i Västra Götalands kollektivtrafik som träder i kraft 2020, eftersom man inte kan subventionera priser för vissa invånare i en zon men inte för andra.
Men från oppositionens håll argumenterar man annorlunda. Miljöpartiets gruppledare Karin Pleijel har tidigare lyft just trafikfrågorna som en av de tydligaste skillnaderna mellan alliansens och de rödgrönrosas budget.
År 2020 börjar de nya miljözonerna för personbilar att gälla som ska minska luftföroreningarna orsakade av biltrafik. Då kan kommunen införa förbud mot vissa bensin- och dieselbilar i stadskärnan. Miljözonerna är en omdiskuterad fråga i Göteborg, där Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna i Göteborg varit positiva, medan Moderaterna och Socialdemokraterna varit emot.
Miljökvalitetsnormer:
• Miljökvalitetsnormerna har fastställts av regeringen och infördes 1999 för att komma tillrätta med miljöpåverkan från utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. De gäller utomhus och ska uppfyllas där människor normalt vistas.
• Göteborg har de senaste åren överskridit miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid i gatunivå, medan partikelhalterna har legat under sedan 2007. Enligt miljökvalitetsnormen får en mätstation i ett bostadsområde inte ha fler än 175 timmar som överstiger normvärdet för kvävedioxid. I Gårda låg man på 374 timmar och i Haga 311 år 2017.
• År 2011 fälldes Sverige i Europadomstolen för att ha överskridit EU:s gränsvärden för partiklar (PM10) mellan åren 2005 och 2007. I Göteborg har partikelhalterna legat under miljökvalitetsnormerna sedan 2006.
