Personer med flyktingbakgrund har sämre hälsa än den övriga befolkningen i Västra Götaland. Det behövs ökad kunskap och fler hälsofrämjande insatser, konstaterar en ny rapport.
Invånare med flyktingbakgrund har sämre hälsa och söker oftare vård än resten av befolkningen i Västra Götaland. Det visar en rapport som bygger på data om 50 000 personer mellan 0 och 69 år som är folkbokförda i länet.
Fetma, diabetes, högt blodtryck och besvär med muskler och leder är några av de diagnoser som är vanligare bland personer med flyktingbakgrund. Sjukdomarna ökar dessutom i snabbare takt hos den här gruppen.
Rapporten visar också att ensamkommande barn med flyktingbakgrund söker mer psykiatrisk vård och att de lider av sömnstörningar och depression i högre grad än andra barn. Diagnosen posttraumatiskt stresstillstånd var nästan 30 gånger vanligare i den här gruppen.
“Sammantaget understryker rapportens resultat att invånare med flyktingbakgrund utgör en hälsomässigt sårbar grupp både vad gäller psykisk och fysisk hälsa. Tidiga hälsofrämjande insatser och psykiatriska behandlingsinsatser är av stor vikt för att minska riskerna för senare somatisk och psykiatrisk sjuklighet.”, konstaterar författarna bakom rapporten.
De föreslår bland annat att nuvarande hälsoundersökningar för asylsökande kan kompletteras med uppföljningar när personen i fråga fått uppehållstillstånd. En sådan uppföljning bör i så fall ha fokus på psykisk hälsa och levnadsvanor, menar de.
Författarna slår också fast att kunskapen om den fysiska och psykiska ohälsan bland personer med flyktingbakgrund behöver öka.
– I Västra Götalandsregionen sammanställs nu flera rapporter om asylsökande och invånare med flyktingbakgrund för att göra en samlad bedömning av gruppens behov, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i regionen, till tidningen VGR Fokus.
