Få skyddade boenden erbjuder idag möjligheten att ta med sig sitt husdjur, vilket kan göra att våldsutsatta väljer att stannar kvar i sin relation. Men det finns hjälp att få: genom föreningen Veterinär omtanke om våldsutsatta kan djuret få bo i ett tillfälligt jourhem medan ägaren lever på skyddad adress.
“Om du lämnar mig dödar jag hunden”.
Att våga lämna en våldsam relation innebär en stor kraftansträngning. Att dessutom behöva lämna kvar ett husdjur hos en våldsam partner gör det hela än mer komplicerat, och inte sällan drabbas även husdjuren av misshandeln eller används i utpressningssyfte av den våldsutövande. Idag tillåter bara ett fåtal skyddade boenden djur, vilket gör att många stannar kvar längre i relationen eller inte lämnar den alls.
Genom föreningen Veterinär omtanke om våldsutsatta, Voov, kan våldsutsatta få hjälp att ta sig ur sin relation genom att låta djuret bo i ett tillfälligt jourhem under tiden som personen befinner sig på ett skyddat boende. Grundtanken med Voovs verksamhet är i första hand att hjälpa personer att lämna sin relation.
– Vi hanterar alla typer av djur: marsvin, katter, hundar, hästar. Men vi tar inte hand om djur som blir misshandlade om ägaren själv väljer att stanna kvar. Vi ska hjälpa personerna att våga ta steget och lämna, säger en medlem i Voov Göteborg.
Vi kallar henne Maria, eftersom hon av säkerhetsskäl inte kan uppge sitt riktiga namn.
Strikt sekretess
Om man som våldsutsatt vill placera sitt djur i jourhem kan man till exempel vända sig till kvinnofridslinjen, som i sin tur kan informera om vilka socialtjänster och kvinno- och brottsofferjourer som har samarbete med Voov. När en person beslutat sig för att lämna sin relation och placera sitt djur i jourhem tar Voov vid och försöker hitta ett hem åt djuret.
– När vi får en förfrågan försöker vi matcha djuret med ett jourhem som passar. Om det är en barnfamilj behöver djuret gå ihop med barn, till exempel. Ibland förekommer det att hundar kan vara aggressiva mot män för att de har haft traumatiska erfarenheter tidigare, och då placerar vi hunden i ett hem där det inte bor en man, säger Maria.
Av säkerhetsskäl har djurägaren och Voov har aldrig någon direktkontakt med varandra, utan allt går via mellanhänder som polisen, socialtjänsten eller föreningar som möter våldsutsatta. Alla som är engagerade i Voov har också tystnadsplikt.
– Den som är våldsutsatt får absolut inte veta var jourhemmet finns, och hemmet får ingen information om vem som har lämnat ifrån sig djuret. Det råder strikt sekretess, säger Maria.
Tid för djuret är viktigast
För att få bli jourhem behöver man uppfylla vissa kriterier, som att inte ha djurförbud och att ha kunskap om den typ av djur man ska ta emot. Det finns också specifika krav beroende på vilket djur det gäller, till exempel att den som ska ta emot en katt måste näta in sin balkong om den ligger på en viss höjd, eller att man får göra sig av med växter som kan vara giftiga för djuret.
När ett jourhem väl har blivit godkänt finns det inga direkta krav, utöver att man ska ha tid och möjlighet att ta hand om djuret. Kostnader för mat, vaccinationer och liknande står ägaren för, och kontrakten löper på två till tre månader i taget, med möjlighet att förlänga vid behov och om jourhemmet säger ja.
Däremot kan det finnas regler för var man får befinna sig med djuret, säger Maria.
– Man kan inte resa hur som helst utan att kontakta oss först, och man kanske bara kan rasta djuret i en viss stadsdel, för att ingen ska känna igen det. Det behöver inte vara våldsutövaren själv som ser djuret, utan det kan vara anhöriga som sen säger “Jag såg din hund i det här området”. Man måste alltid tänka sig för.
Voov strävar alltid efter att placeringen ska vara så säker som möjligt för både den våldsutsatta och jourhemmet. Kort efter att nätverket startades 2008 skedde en incident där en person försökte kräva tillbaka sitt djur, varpå man införde nya säkerhetsrutiner för att jourhemmen inte ska kunna spåras. Därefter har inga liknande händelser inträffat.
– Nu är det väldigt reglerat hur överlämningen går till och vad jourhemmet får göra och inte göra, för att det inte ska uppdagas var djuren befinner sig, säger Maria.
Vill bli fler
Idag har Voov drygt 20 ordinarie medlemmar och ungefär lika många stödmedlemmar. Det finns alltid plats för fler engagerade, säger Maria: ju fler medlemmar och volontärer, desto fler djur kan de ta hand om. Under våren kommer de att anordna en introduktionskurs, där deltagarna får en introduktion till organisationen i sig samt till hur våld i nära relationer ser ut, hur det påverkar djuren och hur en jourhemsplacering går till.
– Det vi främst behöver är volontärer till föreningen för att kunna hantera fler jourhem. Vi är glada för alla som vill ta sig tid att göra någonting.
Vill du veta mer? På torsdag 14:e mars har Voov en informationsträff på Blå stjärnans djursjukhus för alla som vill engagera sig, blir jourhem eller bara är nyfikna på föreningen.
Läs också: Våld i familjen drabbar ofta husdjuren
Fakta: Veterinär omtanke om våldsutsatta
Veterinär omtanke om våldsutsatta bildades som ett nätverk 2008 av veterinärer och veterinärstudenter i Uppsala. Idag är det ett rikstäckande förbund med lokalföreningar på sju platser i Sverige. Voov Göteborg startades 2014.
Voov samarbetar med polis, socialtjänst, länsstyrelser och organisationer som möter våldsutsatta personer, såsom kvinno- och brottsofferjourer. Man arbetar också för att öka samarbetet med föreningar som arbetar mot våld i samkönade relationer och för män som utsätts för våld i nära relationer.
Källa: voov.nu
