Radar · Nyheter

Biobränsleförslag räcker inte fullt ut

Chalmersforskaren Anna Elofsson har deltagit i utredningen om styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan.

I måndags presenterades utredningen om styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan. Det viktigaste förslaget är en så kallad reduktionsplikt för biodrivmedel men också att uttöka nattågen.

– Sverige har god tillgång på biomassa och vi ligger längst fram av alla EU-länder vad gällande biobränslen till vägtrafiken. Det är många potentiella producenter som pratar om att det skulle kunna vara möjligt att få igång produktionskapacitet av biojet i Sverige, sa mijöpartiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand som lett utredningen.

I dag finns en reduktionsplikt för allt bränsle som tankas i Sverige till bilar, bussar och lastbilar, kallat ”bränslebytet”. Utredningens förslag är att en snarlik införs även för flyget. Den ska gälla alla plan som tankas på svenska flygplatser.

– Tyvärr är tillgången på biojet i dag väldigt låg. Det är skälet till att reduktionsplikten börjar på en väldigt låg nivå. Den här typen av produktionsanläggningar bygger man inte upp på ett halvår, säger Maria Wetterstrand.

Utredningen föreslår att systemet ska sättas i verket år 2021 med ett krav på 0,8 procent så kallat biojet i flygbränsle. Därefter ska det öka till 27 procent år 2030, vilket enligt utredningen ger en minskning av koldioxidutsläppen från det svenska flyget på 24 procent till år 2030. Men då är inte den så kallade höghöjdseffekten inräknad eftersom den kvarstår även vid biobränslen. Enligt Greenpeace blir utsläppsminskningen enbart 12 procent till 2030 om höghöjdseffekten räknas in.

– En tolvprocentig falsk minskning är i själva verket ingen minskning alls, säger Lina Burnelius, ansvarig för skogs- och bioekonomiska frågor på Greenpeace.

Anna Elofsson, klimatforskare på Chalmers som deltagit i utredningen håller med om att förslagen inte räcker fullt ut.

– Vi klarar inte utsläppsmålen enbart med hjälp av bara det här förslaget. Men det är en del av pusselbiten. Det finns ingenting som hindrar branschen att tanka mer biobränsle. Det här är en lägstanivå, säger hon till Dagens industri.

Greenpeace är dock starkt kritiska till att använda biobränsle till flyget.

– Ökar vi mängden inblandat biodrivmedel, exempelvis svensk etanol från vete, biodiesel från raps eller drivmedel av palmolja så kommer enorma arealer att behöva odlas upp. En sådan expansion kan inte ske utan betydande avskogning med enorma koldioxidutsläpp och minskad biologisk mångfald som följd, säger Lina Burnelius.

Även organisationen Skydda skogen ställer sig kritiska till reduktionsplikten.

– De sista oskyddade naturskogarna i Sverige riskerar att falla och bli flygbränsle och kortlivade produkter. Att kalla detta hållbart är greenwashing, säger Kristina Bäck från Skydda skogen.

Men enligt utredarna kommer systemet att gynna drivmedel med bra klimatprestanda och räkna in biodrivmedlets hela livscykelutsläpp. Ett exempel som nämns är restprodukter från den svenska skogen. Därtill menade klimatminister Isabella Lövin (MP) på pressträffen att tillgången på biodrivmedel för flyget kommer att öka i takt med att vägtrafiken elektrifieras, vilket också kommer att minska trycket på skog- och mark.

Fotnot: Efter att utredningen presenterades har både Maria Wetterstrand och miljö- och klimatminister Isabella Lövin fått kritik för att Wetterstrand sitter i styrelsen och har aktier i ett bolag som vill producera förnybart biobränsle. Wetterstrand avvisar kritiken och menar att utredningen inte har påverkats av hennes engagemang i bolaget.