Arkeologer har upptäckt en ”vetenskaplig skatt” – en gigantisk mayaindiansk grotta under den historiska ruinstaden Chichén Itzá.
Grottan ligger runt 24 meter under jord och är fylld med hundratals artefakter och reliker, enligt de mexikanska forskare som gjorde fyndet.
– Det vi hittat är fantastiskt och helt orört, säger arkeologen Guillermo de Anda, som kallar grottan en vetenskaplig skatt.
De Andas team har hittills utforskat runt 450 meter av grottan. Den består av flera olika kammare som binds samman av smala passager, många så trånga att forskarna är tvungna att krypa eller dra varandra genom dem. Det är ännu oklart exakt hur stort grottsystemet är.
Sex timmars ritual
Enligt arkeologerna var inte grottan helt okänd – forskare ska ha hittat den redan för 50 år sedan, men av okänd anledning bestämt sig för att stänga igen ingången med stenblock. Sedan föll den i glömska.
När de Anda och hans team av arkeologer gjorde sig redo att ta sig in i grottan varnade lokala mayaindianer dem för att grottan vaktades av en giftig korallorm. Och mycket riktigt hittade teamet en sådan orm, som blockerade ingången i hela fyra dagar. Först efter en sex timmar lång ”reningsritual” kunde forskarna ta sig in i grottsystemet.
Bland de hundratals reliker som hittats finns bland annat flertalet rökelsebrännare som tros ha offrats för att kalla på regn.
Populärt turistmål
Chichén Itzá grundades av mayaindianer på den mexikanska Yucatánhalvön, strax norr om det populära resmålet Cancún, runt år 750. På 900-talet invaderades den av det guatemalanska itzáfolket. Stadens storhetstid tog slut omkring år 1 400 och ruinerna påträffades i djungeln först på 1800-talet. I dag är området delvis restaurerat och har blivit ett populärt turistmål. Chichén Itzá blev 2007 utsedd till ett av världens sju nya underverk.
Forskarna kommer nu att fortsätta utforska grottsystemet.
Mayacivilisationen
Mayariket sträckte sig genom norra Centralamerika, från nuvarande södra Mexiko och ner genom Guatemala, Belize, västra Honduras och El Salvador.
Mayatalande folk (huasteker) tros ha funnits på höglandet i Guatemala och Belize redan för mer än 4 000 år sedan. Den tidigaste kända mayakeramiken är daterad till år 2 500 f.Kr.
Folket bodde oftast i mindre byar, varav vissa växte till ceremoniella centra där arkitektur, konst och handel blomstrade. Mayakulturen var starkt religiös och arkitekturen ofta storartad, med ansenliga tempel och pyramider där olika typer av riter och offerriter till gudar utfördes. Även människooffer tros ha förekommit. Bland annat dyrkades himmels-, sol- och fruktbarhetsgudinnor.
Mayafolket odlade bland annat bönor, majs och rotfrukter. Kakaobönor var en viktig handelsvara, både för föda och som betalningsmedel.
Mayakulturen började förfalla runt 900-talet och många boplatser övergavs och togs i besittning av djungeln. Orsaken till förfallet är inte helt klarlagd, men tros ha varit en kombination av klimatförändringar (torka), inbördes stridigheter, missväxt och sjukdomar. Mayaindianer finns dock fortfarande i dag kvar i samma område.
När de spanska erövrarna anlände till Centralamerika bestod mayacivilisationen av flera rivaliserande härskardömen på framför allt mexikanska Yucatánhalvön. Nya sjukdomar, missväxt och dåligt försvar ledde till att spanjorerna snabbt erövrade stora områden. Mayafolket kristnades och tvingades till tvångsarbete.
Stora mängder mayaindiansk bildskrift förstördes av spanjorerna och endast fragment av den rika litterära skatten finns i dag bevarad.
I dag utgör de många mayafolken en ursprungsbefolkning som i allt högre utsträckning arbetar för etniska, ekonomiska, sociala och politiska rättigheter.
Källa: NE och Illustrerad vetenskap.
